<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687</id><updated>2012-02-12T13:52:16.423-08:00</updated><category term='A perda do patrimonio'/><category term='Lendas e mouras'/><category term='A Pedra do Encanto'/><category term='Lobeira'/><category term='Antropoloxía mariñeira'/><category term='As fotos de Arlillo'/><category term='Historia da arqueoloxía arousana'/><category term='Arte rupestre'/><category term='Outras cousas'/><category term='Arqueoloxía'/><category term='Andainas'/><category term='Colaboracións'/><title type='text'>A pedra do Encanto</title><subtitle type='html'>Do Monte Lobeira á Pedra do Encanto
hai unha mina de sete reinados...</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>86</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7930132647684840930</id><published>2012-02-11T07:03:00.000-08:00</published><updated>2012-02-11T10:01:40.755-08:00</updated><title type='text'>Lua branca...</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-g3NkPXZeHeY/TzaDguoUy9I/AAAAAAAACJo/MUd5GhVfxeI/s1600/manolo%2Brey.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 260px; height: 400px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-g3NkPXZeHeY/TzaDguoUy9I/AAAAAAAACJo/MUd5GhVfxeI/s400/manolo%2Brey.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5707894176034900946" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;Lua branca feiticeira, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;ti que pol-a veira&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;do mundo arredor, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;alumeas, chospeteira,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;as carrapucheiras, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;do meu meigo amor.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;Cando m'alcontres na eira, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;ou na carballeira,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;pedindo un favor, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;iraste, lua, lixeira,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;pois d'esa maneira &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;e moito mellor.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;&lt;span&gt;Canto a Lúa. &lt;a href="http://dialnet.unirioja.es/servlet/tesis?codigo=23734"&gt;A Lenda de Montelongo&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family: 'Times New Roman', serif; "&gt;&lt;span&gt;Manuel Rey Posse e Xoán Buhigas Olavarrieta&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Non quero deixar de escribir estas verbas que nacen dos meus dedos, os mesmos cos que hai uns días establecín o derradeiro contacto coa miña nai. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Ela, cando xa non tiña verbas, cantaba baixiño e até bailaba coas músicas do seu pai, Manolo Rey Posse, e apretaba as mans ao escoitar &lt;i&gt;ai Sálvora ai San Vicente&lt;/i&gt;. Porque quizais, dentro de nós queda impreso o que fomos na máis fonda sustancia das nosas neuronas. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;A nena orfa de nai, que foi meniña do seu pai e da súa irmá Lola, á quen mamá Severina daba unha codia de pan cando tiña fame, e que comeu mazás nos tempos da posguerra, da que non falaba nunca. Esta nena bonita de ollos grandes que coñeceu na praza do Obelisco a Carlos Comendador, regalou nos seus últimos días miradas doces a quen quixo recollelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Hoxe quero deixar constancia do noso fondo agradecemento a Isidoro López Díaz e a súa dona, Graciela, pola súa inmensa bondade. Ela alegrou as conversas do meu pai e ofreceu a súa infinita paciencia ao cerebro doente da miña nai, namentres a súa estaba a máis de mil kilómetros, no Uruguay. E qué dicir de Isidoro, quen  cullerada a cullerada, aloumiño a aloumiño, achegou o seu cariño á miña nai neste último ano. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Tamén temos verbas de gratitude para Chus, Marioli, Paqui... e para todo o equipo da residencia Valle-Inclán, pola súa profesionalidade e pola grandeza da humanidade no seu trato, así como para o equipo de soporte de Cuidados Paliativos do Hospital do Salnés.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;As nosas derradeiras verbas son para agradecer todas as vosas amostras de agarimo nestes días.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Era martes noite. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;A inmensa lua branca chegou. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;E foise, lixeira...&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width="640" height="360"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/WRpKPVobzc0?version=3&amp;amp;hl=es_ES"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/WRpKPVobzc0?version=3&amp;amp;hl=es_ES" type="application/x-shockwave-flash" width="640" height="360" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A música que gustaríalle escoitar, sobre todo o segundo tempo.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7930132647684840930?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7930132647684840930/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7930132647684840930&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7930132647684840930'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7930132647684840930'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2012/02/lua-branca.html' title='Lua branca...'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-g3NkPXZeHeY/TzaDguoUy9I/AAAAAAAACJo/MUd5GhVfxeI/s72-c/manolo%2Brey.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-9165577778425066212</id><published>2011-12-02T14:47:00.001-08:00</published><updated>2011-12-02T14:47:48.106-08:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;div id="cabecera" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; background-image: url(http://www.extensionuned.es/images/public/extension_universitaria.gif); background-attachment: scroll; background-origin: initial; background-clip: initial; background-color: rgb(255, 255, 255); font-family: Verdana, Tahoma, Arial, sans-serif; text-align: -webkit-auto; font-size: medium; background-position: 100% 0%; background-repeat: no-repeat no-repeat; "&gt;&lt;a href="http://www.extensionuned.es/indice" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; background-color: rgb(212, 226, 240); "&gt;&lt;img id="logo" alt="logo" src="http://www.extensionuned.es/images/corporativa/logo_uned_asturias.jpg" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; border-top-style: none; border-right-style: none; border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-width: initial; border-color: initial; " /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div id="navegacion" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 17px; margin-left: 10px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; clear: both; "&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li class="page_item pri" style="margin-top: 0px; margin-right: 15px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; float: left; background-color: transparent; color: rgb(51, 102, 153); font-size: 0.6em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; "&gt;&lt;a class="" href="http://www.uned.es/" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(51, 102, 153); text-decoration: none; "&gt;UNED inicio&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="page_item " style="margin-top: 0px; margin-right: 15px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; float: left; background-color: transparent; color: rgb(51, 102, 153); font-size: 0.6em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; "&gt;&lt;a class="" href="http://www.extensionuned.es/publico_indice" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(51, 102, 153); text-decoration: none; "&gt;Extensión Universitaria&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="page_item  fin" style="margin-top: 0px; margin-right: 15px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; float: left; background-color: transparent; color: rgb(51, 102, 153); font-size: 0.6em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; "&gt;&lt;a class="" href="http://www.extensionuned.es/publico_indice/23" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(51, 102, 153); text-decoration: none; "&gt;UNED Asturias&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div id="destacado" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; width: 848px; height: 239px; background-image: url(http://www.extensionuned.es/images/public/bannerpublica.png); background-attachment: scroll; background-origin: initial; background-clip: initial; font-size: 0.8em; background-position: 0% 0%; background-repeat: no-repeat no-repeat; "&gt;&lt;img id="imgprincipal" src="http://www.extensionuned.es/archivos_publicos/webex_actividades/3089/03r1_mini2.jpg" style="margin-top: 29px; margin-right: 50px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; float: right; " /&gt;&lt;h2 class="" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 20px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 30px; color: rgb(187, 51, 0); float: left; font-size: 20px; width: 390px; height: 72px; "&gt;Asturias (y se emitirá a través de AVIP a todos los Centros del Campus Noroeste)&lt;/h2&gt;&lt;div id="titular" class="" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; clear: left; height: 131px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden; "&gt;&lt;h3 style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 95px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 1.3em; "&gt;Presentar el arte rupestre prehistórico al público: experiencias, retos y perspectivas de futuro&lt;/h3&gt;&lt;h4 style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 95px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 1.2em; color: rgb(25, 93, 0); "&gt;&lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Para todos aquellos que disfrutan contemplando el arte rupestre prehistórico.&lt;/i&gt;&lt;/h4&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div id="contenido" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; float: left; width: 831px; text-align: -webkit-auto; font-size: medium; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 12px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div id="principal" style="font-family: Verdana, Tahoma, Arial, sans-serif; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 24%; padding-top: 30px; padding-right: 0px; padding-bottom: 30px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;p style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 20px; margin-left: 1cm !important; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.8em; "&gt;En 2001 abrían al público las nuevas instalaciones del Museo de Altamira en Santillana del Mar (Cantabria), abordando una nueva forma de presentar al público el arte rupestre prehistórico y generando un enorme impacto mediático. Diez años después esa línea de intervención expositiva se ha consolidado en el territorio peninsular de la mano de un buen conjunto de nuevas experiencias que, de una u otra forma, se han beneficiado de esa reflexión inicial generada desde el proyecto Altamira.&lt;/p&gt;&lt;dl id="actividad" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;dt style="margin-top: 25px; margin-right: 0px; margin-bottom: 11px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; clear: right; color: rgb(255, 102, 0); border-bottom-width: 1px; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: rgb(221, 221, 221); "&gt;Lugar y fechas&lt;/dt&gt;&lt;dd style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 1cm !important; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.8em; "&gt;&lt;br /&gt;Del 13 al 16 de diciembre de 2011 &lt;a class="cal" href="http://www.extensionuned.es/publico_calendario/3141" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 15px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 20px; background-image: url(http://www.extensionuned.es/images/public/icono_calendario.png); background-attachment: scroll; background-origin: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; color: rgb(0, 85, 0); background-position: 0% 50%; background-repeat: no-repeat no-repeat; "&gt;Ver calendario y horario&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/dd&gt;&lt;dt style="margin-top: 25px; margin-right: 0px; margin-bottom: 11px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; clear: right; color: rgb(255, 102, 0); border-bottom-width: 1px; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: rgb(221, 221, 221); "&gt;Programa&lt;/dt&gt;&lt;dd style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 1cm !important; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.8em; "&gt;&lt;ul id="programa" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 5px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 3px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 1em !important; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; clear: right; color: rgb(170, 170, 170); "&gt;&lt;b style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;martes 13 de diciembre&lt;/b&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;15:00-16:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Recepción y entrega de documentación.&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;16:00-16:30 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Bienvenida institucional e inauguración del curso.&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;16:30-18:30 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;El arte rupestre prehistórico: conservar, investigar, difundir&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Mario Menéndez Fernández&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;18:30-20:30 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Un Parque Arqueológico y un Museo para los grabados prehistóricos del Vale del Côa&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Antonio Martinho Baptista&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;20:30-21:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Coloquio y debate&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Mario Menéndez Fernández&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Antonio Martinho Baptista&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 5px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 3px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 1em !important; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; clear: right; color: rgb(170, 170, 170); "&gt;&lt;b style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;miércoles 14 de diciembre&lt;/b&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;16:00-18:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;La presentación al público del arte rupestre en los planes de estudio universitario&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Beatriz Comendador Rey&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;18:00-20:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Itinerario Cultural Europeo “Caminos de Arte Rupestre Prehistórico”: un modelo para la cooperación e intercambio de experiencias&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Ramón Montes Barquín&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;20:00-21:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Coloquio y debate&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Beatriz Comendador Rey&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Ramón Montes Barquín&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 5px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 3px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 1em !important; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; clear: right; color: rgb(170, 170, 170); "&gt;&lt;b style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;jueves 15 de diciembre&lt;/b&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;16:00-18:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;El Centro de Arte Rupestre Tito Bustillo: una apuesta por la museografía didáctica y por un equipamiento sostenible&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;José Antonio Fernández De Cordoba&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;18:00-20:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Virtualización y entorno 3D: experiencias en relación con el arte rupestre prehistórico&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Diego González Aguilera&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;20:00-21:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Coloquio y debate&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;José Antonio Fernández De Cordoba&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;Diego González Aguilera&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 5px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 3px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 1em !important; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; clear: right; color: rgb(170, 170, 170); "&gt;&lt;b style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;viernes 16 de diciembre&lt;/b&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;16:00-18:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;10 años del nuevo Museo de Altamira: balance y nuevos retos&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;José Antonio Lasheras Corruchaga&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;18:00-20:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Hacia una gestión integrada de los petroglifos de Galicia: el Parque Arqueolóxico da Arte Rupestre de Campo Lameiro&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;José Manuel Rey García&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;20:00-20:30 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Coloquio y debate&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;José Antonio Lasheras Corruchaga&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 5px; margin-bottom: 3px; margin-left: 0px; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: rgb(51, 51, 51); background-color: rgb(209, 243, 91); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: none; float: right; "&gt;José Manuel Rey García&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;li style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0cm !important; padding-top: 2px; padding-right: 10px; padding-bottom: 2px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; list-style-type: none; list-style-position: initial; list-style-image: initial; color: white; background-color: rgb(143, 180, 18); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; clear: right; "&gt;20:30-21:00 h. &lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;Clausura del curso&lt;/i&gt;&lt;ul style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 20px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/dd&gt;&lt;dt style="margin-top: 25px; margin-right: 0px; margin-bottom: 11px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; clear: right; color: rgb(255, 102, 0); border-bottom-width: 1px; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: rgb(221, 221, 221); "&gt;Horas Lectivas&lt;/dt&gt;&lt;dd style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 1cm !important; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.8em; "&gt;Horas lectivas: 20&lt;/dd&gt;&lt;dt style="margin-top: 25px; margin-right: 0px; margin-bottom: 11px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; clear: right; color: rgb(255, 102, 0); border-bottom-width: 1px; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: rgb(221, 221, 221); "&gt;Créditos&lt;/dt&gt;&lt;dd style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 1cm !important; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.8em; "&gt;&lt;strong style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;1&lt;/strong&gt; crédito ECTS y &lt;strong style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;2&lt;/strong&gt; créditos de libre configuración (en trámite).&lt;/dd&gt;&lt;dt style="margin-top: 25px; margin-right: 0px; margin-bottom: 11px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; clear: right; color: rgb(255, 102, 0); border-bottom-width: 1px; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: rgb(221, 221, 221); "&gt;Inscripción&lt;/dt&gt;&lt;dd style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 1cm !important; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.8em; "&gt;&lt;div class="textoMat" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px !important; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.95em; "&gt;&lt;p id="observaciones_matricula" class="observaciones_matricula" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 20px; margin-left: 0px !important; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.95em; color: rgb(170, 0, 0); "&gt;&lt;b style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;i style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;La matrícula no estará conforme hasta que se entregue el justificante del ingreso en la secretaria del Centro en el que formalizó la solicitud, bien personalmente, por correo electrónico o fax.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;table class="tabla_precios" cellpadding="5" cellspacing="0" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 30px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; font-size: 0.8em; text-align: center; "&gt;&lt;thead style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;tr class="ninguno" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;th style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 6px; padding-right: 10px; padding-bottom: 6px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; color: rgb(67, 120, 13); background-color: rgb(188, 255, 138); "&gt; &lt;/th&gt;&lt;th idtipousuario="1" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 6px; padding-right: 10px; padding-bottom: 6px; padding-left: 10px; font-size: 0.9em; color: rgb(67, 120, 13); background-color: rgb(188, 255, 138); "&gt;Matrícula Ordinaria&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/thead&gt;&lt;tbody style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;tr style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;th style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 6px; padding-right: 10px; padding-bottom: 6px; padding-left: 10px; font-size: 1.1em; color: rgb(67, 120, 13); text-align: left; background-color: rgb(235, 255, 220); "&gt;Asistencia por videoconferencia&lt;/th&gt;&lt;td style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 6px; padding-right: 10px; padding-bottom: 6px; padding-left: 10px; font-size: 1.1em; color: rgb(67, 120, 13); background-color: rgb(235, 255, 220); "&gt;42 €&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; "&gt;&lt;th style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 6px; padding-right: 10px; padding-bottom: 6px; padding-left: 10px; font-size: 1.1em; color: rgb(67, 120, 13); text-align: left; background-color: rgb(235, 255, 220); "&gt;Presencial C.A. Pontevedra&lt;/th&gt;&lt;td style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 6px; padding-right: 10px; padding-bottom: 6px; padding-left: 10px; font-size: 1.1em; color: rgb(67, 120, 13); background-color: rgb(235, 255, 220); "&gt;50 €&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;a class="matricula" href="http://qinnova.uned.es/publico_inscripcion/3141" style="margin-top: 18px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 29px; padding-top: 3px; padding-right: 12px; padding-bottom: 3px; padding-left: 12px; color: rgb(238, 238, 238); border-top-left-radius: 3px 3px; border-top-right-radius: 3px 3px; border-bottom-right-radius: 3px 3px; border-bottom-left-radius: 3px 3px; -webkit-box-shadow: rgba(0, 0, 0, 0.398438) 4px 5px 10px; box-shadow: rgba(0, 0, 0, 0.398438) 4px 5px 10px; background-color: rgb(238, 238, 238); background-image: url(http://www.extensionuned.es/images/fondo_alerts.png); border-top-width: medium; border-right-width: medium; border-bottom-width: medium; border-left-width: medium; border-top-style: none; border-right-style: none; border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-color: initial; cursor: pointer; display: block; float: none; font-size: 1.5em; right: 10px; text-align: center; text-decoration: none; text-shadow: rgb(102, 102, 102) 0px -1px 0px; top: 244px; width: 155px; "&gt;Matrícula online&lt;/a&gt;&lt;/dd&gt;&lt;dt style="margin-top: 25px; margin-right: 0px; margin-bottom: 11px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; clear: right; color: rgb(255, 102, 0); border-bottom-width: 1px; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: rgb(221, 221, 221); "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/dt&gt;&lt;/dl&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-9165577778425066212?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/9165577778425066212/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=9165577778425066212&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/9165577778425066212'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/9165577778425066212'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/12/uned-inicio-extension-universitaria.html' title=''/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-6984491020992831223</id><published>2011-08-19T08:54:00.001-07:00</published><updated>2011-08-20T08:11:59.651-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lendas e mouras'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Andainas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A Pedra do Encanto'/><title type='text'>Nos Ballotes</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-iTk9pK2EHxw/Tk6HY28QrwI/AAAAAAAAB08/sSMD6xar1Cw/s1600/290965_2132029092788_1007842690_32386901_746889_o.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 368px; height: 400px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-iTk9pK2EHxw/Tk6HY28QrwI/AAAAAAAAB08/sSMD6xar1Cw/s400/290965_2132029092788_1007842690_32386901_746889_o.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5642596244276686594" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Xa a tardiña, nos Ballotes, namentres preparabamos o evento, pasou por alí Maruxa, veciña do Salgueiral. Pregunteille- cómo lle chaman a aquela pedra de alí abaixo?; Sorriu e contestou – O Encanto; E logo contounos de viva voz aquilo de “&lt;i&gt;Ola de ouro, ola de prata, ola de veleno que mata&lt;/i&gt;”. Despois marchou en zapatillas como quen leva o vento.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;O solpor foi fermoso, coma sempre. O sol deixounos polo Barbanza proxectando as últimas raiolas sobre as “pedras escritas”. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Sentámonos á espera da xente… non sabíamos que tanta. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Dixera en broma, que cun pouco&lt;/span&gt; de sorte, ademais de gravados, veríamos estrelas. Onte, 18 de agosto, a sorte quixo que cruzase o ceo dos Ballotes un deses bólidos brillantes que ultimamente sucan o ceo. Pasou por riba de nos en dirección norte, soltando sobre a Pedra do Encanto a súa estela luminosa. Din que dan boa sorte.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Debeu ser por iso, que a iso das dez trinta, a pesares das ameazas de mouros, máis de cen persoas e aínda algún vagalume, achegáronse onde as luces. Nunca pensara que tanta xente viría. Había xente de todas as idades, moitos rapaces e tamén nenos. Non con certa dificultade, puidemos ir amosando as principais figuras. A megafonía contribuía a que as explicacións chegaran a todos. A Felix e a Merino tocoulles a parte máis difícil, a de dirixir as luces e manexar os cables polo medio da xente. O interese e a boa disposición de todos axudou a subsanar as dificultades cun grupo tan numeroso. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Finalmente falamos tamén das lendas, aínda alguén contou algunha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/-c3YvlezpevY/Tk6HgPJRjuI/AAAAAAAAB1E/ChGyROZJags/s400/291696_2132035612951_1007842690_32386904_2573207_o.jpg" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5642596371032805090" /&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Penso que marcharon tranquilos, alomenos levaban unha receita contra encantos de mouras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Nós estamos contentos pola resposta e ledos polo clima conseguido. Por ver tanta xente interesada en pasar unha “longa noite de pedras”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;As pedras sempre estiveron diante dos ollos. Pero o importante é o que “fica fora da vista”. So co pensamento, por unha noite, conseguimos erguer das pedras aqueles cervos, que recuperaron, por unha noite ,a súa presenza na paisaxe da marxe sur de Arousa, alí onde o Ulla se converte en ría.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Pensamos repetilo. Melloraremos na loxística e na organización. De momento, grazas a todos po vires e por poñelo fácil. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;PODEDES ENVIAR AS VOSAS FOTOS A ESTA DIRECCIÓN: &lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;pasadoreciclado@gmail.com&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;iframe width="853" height="510" src="http://www.youtube.com/embed/tVixn7bKFXc" frameborder="0" allowfullscreen=""&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Resumen en Arousa TV&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-UzaMErsXxnc/Tk_N2ykfR7I/AAAAAAAACA0/wnC_fi-1Ma4/s200/jpg.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5642955199289968562" style="float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 176px; height: 200px; " /&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2011/08/20/0003_201108A20C12991.htm"&gt;Visita Nocturna a los Petroglifos de Os Ballotes en Bamio&lt;/a&gt; (La Voz de Galicia- Edición Arousa- 20-08-2011&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;). Crónica sobre a visita nocturna aos gravados (en non "pinturas") de Os Ballotes.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-_Xciz6fCNOI/Tk_N8e5SQlI/AAAAAAAACA8/pKTrnkFhMv8/s200/2011-08-20_IMG_2011-08-20_00-00-53_aro3.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5642955297087701586" style="float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 200px; height: 131px; " /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="http://www.farodevigo.es/portada-arousa/2011/08/20/longa-noite-pedra-5000-anos/572951.html"&gt;Una "l&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="http://www.farodevigo.es/portada-arousa/2011/08/20/longa-noite-pedra-5000-anos/572951.html"&gt;onga noite de pedra" de 5.000 años&lt;/a&gt; (Faro de Vigo-Edición Arousa- &lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;20-08-2011) &lt;/b&gt;Crónica sobre a visita esperada aos Ballotes dende fai un século (e non dende a Prehistoria, e menos a Idade de Pedra) en que foi publicado o conxunto por primeira vez. Gravad&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;os, algúns simples como coviñas, que poderían ter ATA 5.000 anos de antigüidade, aínda que a Idade do Bronce (hai una 4000 anos) sería a cronoloxía máis aceptada para os Ballotes, agás os motivos modernos e os repicados dos que falamos. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-MWSOTAyJDu4/Tk_NNzGLFEI/AAAAAAAACAs/A4C283b8duc/s1600/P007GENN01_1.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 109px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-MWSOTAyJDu4/Tk_NNzGLFEI/AAAAAAAACAs/A4C283b8duc/s200/P007GENN01_1.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5642954495056614466" /&gt;&lt;/a&gt;Bamio viaja en el tiempo a través de la historia de los "mouros" y de los petroglifos. (Diario de Arousa- 20-08-2011).&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-6984491020992831223?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/6984491020992831223/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=6984491020992831223&amp;isPopup=true' title='3 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6984491020992831223'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6984491020992831223'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/08/nos-ballotes.html' title='Nos Ballotes'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-iTk9pK2EHxw/Tk6HY28QrwI/AAAAAAAAB08/sSMD6xar1Cw/s72-c/290965_2132029092788_1007842690_32386901_746889_o.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-3277338004441937582</id><published>2011-08-13T15:23:00.001-07:00</published><updated>2011-08-13T15:37:49.802-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lendas e mouras'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Andainas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arte rupestre'/><title type='text'>"Longa Noite de Pedras"</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-xRTrjBncQVA/Tkb5lvOpKWI/AAAAAAAAB0c/gMBK517yqZs/s400/Longa%2BNoite%2Bde%2BPedras.jpg" style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5640470010056485218" /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;O próximo día 18 de Agosto, as 22.30 da noite, acenderemos as luces para pasar unha "Longa Noite de Pedras" nos petroglifos de Bamio.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A actividade é unha iniciativa do Ateneo de Arousa en colaboración co Concello de Vilagarcía de Arousa, dentro do programa das festas de San Roque.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A mesma hora está programado cine na rúa Castelao, coa proxección de &lt;i&gt;E.T. O Extraterrestre&lt;/i&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Haberá que decidir entre "un dedo iluminado alieníxena", ou os "cervos iluminados" gravados na rocha na prehistoria.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Esperámosvos nos Ballotes!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-NAXFk9GPkJ4/Tkb6f8S9_aI/AAAAAAAAB0k/0_LlCcs0SlE/s400/longa.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5640471009996701090" style="display: block; margin-top: 0px; margin-right: auto; margin-bottom: 10px; margin-left: auto; text-align: center; cursor: pointer; width: 302px; height: 400px; " /&gt;&lt;div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-3277338004441937582?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/3277338004441937582/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=3277338004441937582&amp;isPopup=true' title='5 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3277338004441937582'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3277338004441937582'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/08/longa-noite-de-pedras.html' title='&quot;Longa Noite de Pedras&quot;'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-xRTrjBncQVA/Tkb5lvOpKWI/AAAAAAAAB0c/gMBK517yqZs/s72-c/Longa%2BNoite%2Bde%2BPedras.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-956362973183025462</id><published>2011-07-03T02:16:00.001-07:00</published><updated>2011-07-03T05:23:00.436-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Antropoloxía mariñeira'/><title type='text'>Fronte ao faro de Carril</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/-OJNoW1y9mlo/ThAzxgv5fjI/AAAAAAAAByg/8QlRiwFxGPw/s400/DSC08624.JPG" style="text-align: justify;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5625052860283190834" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Fronte ao faro de Carril, Cortegada no fondo, coas "lombas da Ulla" dunha banda, e o con Branco e as Malveiras no mar de Arousa polo outro, pensaba que ese é o meu lugar favorito no mundo.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-mCdLCIyqxdA/ThA4AaR0CgI/AAAAAAAABy4/jHtc79zuTZA/s400/DSC08567.JPG" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5625057514290940418" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Onte, o mar, a música e o sentir da xente que alí se reuniu, fixo xurdir a ledicia do fondo do esprito, do mesmo xeito que os barcos arbolaban as velas.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;No Gato Negro de Carril,  estaban as maquetas de Manuel García (e as cedidas polo Museo do Mar), ou as fotografías da carrilexa Margot Fernández. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;Abaixo, unha impresionante "chea" de fotografías reunidas polo Faiado da Memoria, retrataban un pobo "&lt;b&gt;deitado no mar&lt;/b&gt;". O mellor, os comentarios na sala. Sobraban outros. Sentarse e escoitar as conversas entre os entusiasmados veciños.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;De fondo, as voces do vídeo testemuñaban de primeira man as vivencias doutros tempos, como as do Xiné ou da Lita.&lt;/div&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-pjzIT7y5TSE/ThA2d6R6kvI/AAAAAAAAByw/evxF7yySzRQ/s400/DSC08563.JPG" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5625055822074254066" /&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;Falaba Fernando (da asociación Rompetimóns), da falla de axudas, das dificultades, do esforzo, da implicación da xente, do traballo por facer e da vontade decidida de turrar por un xeito de entender o legado cultural do que somos todos responsables. Non deixar perder o que somos... deso falaba.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;Dende A Pedra do Encanto, facemos chegar o no agradecemento a asociación &lt;b&gt;Rompetimóns&lt;/b&gt;, a os do &lt;b&gt;Faiado da Memoria&lt;/b&gt;, as &lt;b&gt;xentes de Carril e Vilaxoán&lt;/b&gt; e a todos cantos&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt; participaron na organización do &lt;a href="http://www.carril2011.es/X-Encontro-de-Embarcacions-Tradicionais-de-Galicia/es/presentacion.php"&gt;X Encontro de Embarcacións Tradicionais de Galicia&lt;/a&gt;.  O seu traballo e esforzo foi imenso.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;Inmensa será a recompensa.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;b&gt;Parabéns.&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;Remato coas dornas:  Froiña, Nai, Maricha e Parrula ... porque dalgún xeito o meu pai tiña que estar alí, fronte ao faro de Carril.&lt;/div&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-o5oz9nNiMGo/ThA7CqX4xsI/AAAAAAAABzA/84qs6tWZ714/s400/Diapositiva6.JPG" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5625060851506005698" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-956362973183025462?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/956362973183025462/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=956362973183025462&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/956362973183025462'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/956362973183025462'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/07/fronte-ao-faro-de-carril.html' title='Fronte ao faro de Carril'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-OJNoW1y9mlo/ThAzxgv5fjI/AAAAAAAAByg/8QlRiwFxGPw/s72-c/DSC08624.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-4747203035441663026</id><published>2011-06-26T04:45:00.000-07:00</published><updated>2011-06-26T09:32:53.133-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><title type='text'>Crónica en András</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-PoTFHnZ3BS0/Tgcfjmu5HGI/AAAAAAAABx0/t6QlJSmisSM/s1600/DSC08543.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="text-align: justify;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 322px; height: 400px; " src="http://1.bp.blogspot.com/-PoTFHnZ3BS0/Tgcfjmu5HGI/AAAAAAAABx0/t6QlJSmisSM/s400/DSC08543.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5622497356348464226" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;O día 24 de Xuño, recén estreado o verán, a eso das nove, xuntáronse unhas vinte personas en András a escoitar a conferencia de Elías López-Romero sobre as intervencións feitas no círculo lítico de Lobeira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Os autobuses subían cheos de xente... pero camiño dun funeral. Na Casa de Cultura recén rematara un obradoiro sobre cestería con maioría de mulleres.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Na sala, ao fin, maioría de homes... &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Elías comezou pola paisaxe, pero no minuto dez, un tractor obrigou a deter a charla metendo o ruido polo medio das verbas. Tribulacións do medio rural.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Elías falou do conxunto estudado, da metodoloxía da intervención... pouco a pouco o sistema de gradiometría, os sistemas tridimensionais de rexistro, a escavación... os pasos dados no traballo de investigación, cada un cosido ao anterior.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/-ba_wf5IqmEE/TgcfqhNWFjI/AAAAAAAABx8/nfb7_kLiIXA/s400/DSC08547.JPG" style="text-align: justify;float: right; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; cursor: pointer; width: 274px; height: 400px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5622497475124663858" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Impresión na cara dos veciños ao ver a foto do voo americano do 1956 no que se percibía un camiño antigo polo medio do conxunto, cara o cumio de Lobeira, do que ninguén se lembraba.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Restou tempo para as preguntas. Din que neste tipo de conferencias a xeite "&lt;i&gt;escoita pero non entende&lt;/i&gt;".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Non semella, se atendemos as preguntas planteadas ao fin. Algunhas foron sobre o tempo, interesándose polas datacións ou solicitando aclaracións sobre a anterioridade do círculo lítico con respecto &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;as mámoas. Outras, máis que preguntas, semellaban un requerimento de novas charlas e máis información: ...os túmulos eran enterramentos? ...pero entón canta xente vivía?... e como se relacionan con outros sitios &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;da zona?...&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;E sempre hai alguén máis pragmático: ...pero ides seguir escavando ou non?!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-1ucd2hdLXwo/TgckXQNORFI/AAAAAAAAByM/sJLjMU2JCmA/s400/DSC08546.JPG" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5622502641701373010" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ao rematar, algúns quedaron a falar cos arqueólogos. Outros marcharon ao estilo "aí quedades".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Logo aínda quedaron falando os arqueólogos, do mal que está a investigación, do difícil que é investigar e  traballar... do lonxe que as veces se cae da casa...&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Foi o que deu a xornada, para falar catro boas cousas (e un funeral).... como a película.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-4747203035441663026?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/4747203035441663026/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=4747203035441663026&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4747203035441663026'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4747203035441663026'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/06/cronica-en-andras.html' title='Crónica en András'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-PoTFHnZ3BS0/Tgcfjmu5HGI/AAAAAAAABx0/t6QlJSmisSM/s72-c/DSC08543.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5175439002449291564</id><published>2011-06-20T05:24:00.001-07:00</published><updated>2011-06-20T05:55:11.728-07:00</updated><title type='text'>Charla sobre la intervención en el círculo lítico de Monte Lobeira</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-uKP7J6POUHk/Tf88Ov3aASI/AAAAAAAAAF4/GTlNzLPAe_g/s1600/Cartel_charla_Andras.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 277px; height: 400px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-uKP7J6POUHk/Tf88Ov3aASI/AAAAAAAAAF4/GTlNzLPAe_g/s400/Cartel_charla_Andras.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5620277084046360866" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Desde A Pedra do Encanto queremos invitaros a la charla que sobre la &lt;b&gt;intervención en el círculo lítico y túmulos de Monte Lobeira&lt;/b&gt; impartirá el director de la actuación, Elías López-Romero (LaPa-CSIC).&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;La charla será este &lt;b&gt;viernes, día 24 de junio, a las 21:00&lt;/b&gt; &lt;b&gt;horas&lt;/b&gt; en la &lt;b&gt;Casa de la Cultura de András,&lt;/b&gt; en el lugar de Cruceiro, András (Vilanova de Arousa). &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;¿Cómo llegar? &lt;/div&gt;&lt;div&gt;En la carretera de Vilagarcía a Cambados, en los semáforos de Caleiro giramos a la izquierda, en dirección a "Mirador de Monte Lobeira". Seguiremos las indicaciones hacia el mirador hasta llegar a András, donde encontraremos una señal amarilla indicando "Oficina de Turismo". Allí debemos ir.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5175439002449291564?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5175439002449291564/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5175439002449291564&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5175439002449291564'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5175439002449291564'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/06/charla-sobre-la-intervencion-en-el.html' title='Charla sobre la intervención en el círculo lítico de Monte Lobeira'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-uKP7J6POUHk/Tf88Ov3aASI/AAAAAAAAAF4/GTlNzLPAe_g/s72-c/Cartel_charla_Andras.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-14352404546688850</id><published>2011-05-17T06:45:00.001-07:00</published><updated>2011-05-17T14:39:08.280-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arte rupestre'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>A marxe sur de Arousa no Porto</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-evLXuBs80uU/TdJ-BVomGcI/AAAAAAAABvc/l5OiFcH5JjA/s400/DSC08388.JPG" style="text-align: justify;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5607683047482071490" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A semá pasada celebrouse en Poio o &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; color: rgb(0, 0, 0); -webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-evLXuBs80uU/TdJ-BVomGcI/AAAAAAAABvc/l5OiFcH5JjA/s1600/DSC08388.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="-webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://www.bbgalicia.com/"&gt;XV Congreso Internacional sobre Campaniforme&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="-webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-evLXuBs80uU/TdJ-BVomGcI/AAAAAAAABvc/l5OiFcH5JjA/s1600/DSC08388.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;.&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; color: rgb(0, 0, 0); -webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="-webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; color: rgb(0, 0, 0); -webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="-webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;Achegáronse especialistas de dezasete países distintos. Entre as visitas do congreso, visitaron as áreas de arte rupestre de Campo Lameiro e a da Caeira (Poio). A arte rupestre da marxe sur de Arousa quedou fora da ruta. Non así, os albariños do Salnés.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; color: rgb(0, 0, 0); -webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="-webkit-text-decorations-in-effect: none; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Xa fora das actividades previstas, e de xeito informal, acompañamos a coñecer os petroglifos de Xiabre a Ana Bettencourt, profesora de Prehistoria da Universidade do Minho (Braga, Portugal).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Estudar e dar a coñecer o potencial arqueolóxico da marxe sur da ría de Arousa é un primeiro paso, tamén na preservación do patrimonio cultural e natural. Infelizmente na visita que fixemos esta mesma fin de semá a diversos xacementos da zona, puidemos comprobar que os montes que rodean o val do Con seguen a ser agredidos, "ancheando" as pistas con máquina ou abrindo novos viais, como os de recente apertura que cruzan o Monte Lobeira polo oeste. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-U_kUpEoWMBU/TdKACjyxwmI/AAAAAAAABv0/b_5uCVcj2rM/s400/cartaz-1-copy2.jpg" style="text-align: justify;float: right; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; cursor: pointer; width: 229px; height: 400px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5607685267485999714" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Na vontade de estudar, dar a coñecer e preservar, implicando nesta empresa a todos os sectores sociais, toca facer pequenas aportacións. No próximo fin de semá, presentaremos no Porto, no congreso &lt;a href="http://seminarioarqueologianaup.wordpress.com/"&gt;Arqueología e Ident&lt;/a&gt;&lt;a href="http://seminarioarqueologianaup.wordpress.com/"&gt;idade: Problemáticas dunha Ciencia Interdisciplinar&lt;/a&gt;, unha comunicación titulada:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;Territorios Supralocales en la Prehistoria Reciente de Galicia: El caso del margen sur de la ría de Arousa (Pontevedra).&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;É unha primeira presentación pública dos resultados dun proxecto de investigación integrado sobre o poboamento na Prehistoria Recente da marxe sur de Arousa, que está desenvolvendo Felix González, quen será o encargado de defendelo na palestra.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Así que xa sabedes... do Monte Lobeira á Pedra do Encanto viaxan ao Porto.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-14352404546688850?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/14352404546688850/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=14352404546688850&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/14352404546688850'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/14352404546688850'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/05/marxe-sur-de-arousa-no-porto.html' title='A marxe sur de Arousa no Porto'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-evLXuBs80uU/TdJ-BVomGcI/AAAAAAAABvc/l5OiFcH5JjA/s72-c/DSC08388.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7523185225630868936</id><published>2011-05-14T05:33:00.000-07:00</published><updated>2011-05-14T06:25:40.910-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A Pedra do Encanto'/><title type='text'>Web da Comisión Cidadá pola Defensa do Patrimonio de Vilagarcía</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-u6DzDmQh_1k/Tc6A-kujgdI/AAAAAAAABvM/GdzK6C6UYoc/s1600/comision.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 257px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-u6DzDmQh_1k/Tc6A-kujgdI/AAAAAAAABvM/GdzK6C6UYoc/s400/comision.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5606560398622032338" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A Comisión Cidadá pola defensa do Patrimonio de Vilagarcía de Arousa ven de crear a súa &lt;a href="http://www.comisioncidadapatrimoniovilagarcia.com/"&gt;páxina web&lt;/a&gt;. Parabéns polo nacemento desta nova plataforma dixital para a difusión e coñecemento que xurde polo interese dos propios cidadáns.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dende A Pedra do Encanto, facemos chegar os parabéns pola iniciativa. Esperamos poder colaborar nun futuro polo coñecemento, difusión e preservación do noso patrimonio.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7523185225630868936?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7523185225630868936/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7523185225630868936&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7523185225630868936'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7523185225630868936'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/05/web-da-comision-cidada-pola-defensa-do.html' title='Web da Comisión Cidadá pola Defensa do Patrimonio de Vilagarcía'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-u6DzDmQh_1k/Tc6A-kujgdI/AAAAAAAABvM/GdzK6C6UYoc/s72-c/comision.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-2173334545608656409</id><published>2011-04-25T04:17:00.001-07:00</published><updated>2011-04-25T05:00:51.213-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>"La Alfarería entre Cultura y Naturaleza"</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-KMZLnRd8_UQ/TbVYeWzNa6I/AAAAAAAABtg/MGC0IxP-D50/s1600/Diapositiva2.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="text-align: justify;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 273px; height: 400px; " src="http://2.bp.blogspot.com/-KMZLnRd8_UQ/TbVYeWzNa6I/AAAAAAAABtg/MGC0IxP-D50/s400/Diapositiva2.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5599478990244768674" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Estes días que votamos a andar a plataforma &lt;a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=100002212798668"&gt;ArqueoCUVI&lt;/a&gt; vinculada aos xacementos arqueolóxicos do campus da Universidade de Vigo, tamén andamos a revisar a información relativa aos xacementos da Prehistoria Recente das Rías Baixas.&lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;Neste contexto, temos que citar o magnífico e recente traballo de fin de máster de &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;Wa&lt;/span&gt;jari Velásquez Fernández, &lt;i&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://digital.csic.es/bitstream/10261/27254/1/TIT_Velasquez.pdf"&gt;La Alfarería entre cultura y naturaleza: Estudio Tecnológico de la cerámica neolítica de la Provincia de Pontevedra&lt;/a&gt;, &lt;/i&gt;baixo a dirección da nosa colega Pilar Prieto e o titorado de J.N. Caamaño da USC. O traballo podedes consultalo on-line e descargalo en pdf.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;Citamos o seguinte párrafo da introducción: “&lt;span class="Apple-style-span"&gt;…La presente investigación tiene como objetivo general: analizar los aspectos tecnológicos de la cerámica prehistórica neolítica en la provincia de Pontevedra (Galicia, España) en distintos tipos de contextos, a fin de obtener pautas de identidad social y/o significación cult&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;ural en el aprendizaje alfarero que permita contribuir a su caracterización estilística. A través de un enfoque teórico metodológico orientado en la tecnología alfarera, y sustentado por el desarrollo de las teorías antropológicas y arqueológicas de la arqueología del paisaje, antropología de la cultura material y la cadena tecnológica &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;operativa de múltiples autores a lo largo de la historia de la arqueología, buscamos comprender en profundidad patrones de enseñanza alfarera en el neolítico de Galicia…&lt;/span&gt;”&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-1ZCb67JhOec/TbVfe056AzI/AAAAAAAABtw/pyYuaYcQ36E/s400/Diapositiva1.JPG" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 310px; height: 400px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5599486694907314994" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;Constitúe una importante achega ao coñecemento das sociedades da Pre&lt;/span&gt;historia Recente. Wajari, con que xa temos colaborado neste blog no contexto do proxecto de Lobeira, ten na introducción do seu traballo diversos agradecementos que traducen para nós algo claro… a confirmación da necesidade de &lt;b&gt;vincular e vehicular canais de transmisión de coñecemento entre os distintos sectores relacionados co mundo da arqueoloxía&lt;/b&gt;: administración, universidade, institutos de investigación, museos… &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;e tamén as empresas. &lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;Os agradecementos de Wajari tamén levan os nomes individualizados de arqueólogos que teñen contribuído, a título persoal,  dende o mundo empresarial, a que os resultados sexan coñecidos e difundidos no marco de traballos como este. Pero sería preciso que este marco de colaboración fora institucionalmente establecido... é a nosa opinión... para que o que son colaboracións "puntuais" recibiran o recoñecemento que merecen, e rematar con ese mito da fractura entre os chamadas "arqueólogos de investigación" e os das empresas... como si a arqueoloxía no fora sempre investigación.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;Unha nova achega e sobre todo, unha nova perspectiva de traballo. Os novos investigador&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;es están a conseguir dar un pulo a unha arqueoloxía frecuentemente acurrunchada en grupos ou ghettos do sab&lt;/span&gt;er, e cunha mirada por riba de prexuizos.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;Felicitamos moito tanto a Wajari como aos seus titores por este traballo e o anima&lt;/span&gt;mos para continúalo na súa tese de doutoramento… a pesares de todos os obstáculos.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-2173334545608656409?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/2173334545608656409/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=2173334545608656409&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2173334545608656409'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2173334545608656409'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/04/la-alfareria-entre-cultura-y-naturaleza.html' title='&quot;La Alfarería entre Cultura y Naturaleza&quot;'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-KMZLnRd8_UQ/TbVYeWzNa6I/AAAAAAAABtg/MGC0IxP-D50/s72-c/Diapositiva2.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7938743573991998089</id><published>2011-04-06T07:56:00.000-07:00</published><updated>2011-04-06T08:10:50.533-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Bo peixe (carpa) e charla en Ribadumia</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/-83SMrWln0r0/TZx_noBkqBI/AAAAAAAABr8/Xo_uX1qymRE/s1600/charla-besomano.jpg"&gt;&lt;img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 285px; height: 400px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-83SMrWln0r0/TZx_noBkqBI/AAAAAAAABr8/Xo_uX1qymRE/s400/charla-besomano.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5592485156022954002" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Os colegas Roberto e Rafa atoparon á volta deste fin de semá que &lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2011/04/06/0003_201104A6C7991.htm"&gt;no Monte do Castro andaran á pesca de carpas&lt;/a&gt;. Mágoa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arqueoloxía social...? ou maís ben solidaria (que me comentan no Facebook).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aínda así con todo, non se desaniman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O próximo 12 de Abril falarán sobre a Recuperación e posta en valor do Monte do Castro, na propia Casa de Cultura de Ribadumia.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Dende ao Monte do Castro e doado albiscar no &lt;span style="font-style: italic;"&gt;skyline&lt;/span&gt;  Lobeira, o Monte Cabalo, e un pouco ao norleste, por riba da portela do Pousadoiro, o perfil do Castro da Gaiba (ou Xaiba) en Castrogudín. Quen sabe se polos túneles das lendas poideran pasar tamén as ideas...&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;Quen sabe...&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;img src="file:///C:/DOCUME%7E1/beatriz.BEA/CONFIG%7E1/Temp/moz-screenshot.png" alt="" /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7938743573991998089?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7938743573991998089/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7938743573991998089&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7938743573991998089'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7938743573991998089'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/04/bo-peixe-carpa-e-charla-en-ribadumia.html' title='Bo peixe (carpa) e charla en Ribadumia'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-83SMrWln0r0/TZx_noBkqBI/AAAAAAAABr8/Xo_uX1qymRE/s72-c/charla-besomano.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-2370200129176322454</id><published>2011-03-31T14:00:00.000-07:00</published><updated>2011-03-31T14:18:31.956-07:00</updated><title type='text'>Al final de la Pasarela: el pleno</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;En 1879 Marcelino Sanz de Sautuola descubría las pinturas de la cueva de Altamira, defendiendo un origen prehistórico para las mismas. La comunidad científica del momento, encabezada por el francés Émile Cartailhac, rechazó la idea de que las pinturas de Altamira fuesen prehistóricas. Pero en 1895 se descubrieron los grabados de Le Mouthe, en Francia. Se demostraba que ambos grabados eran prehistóricos. En 1902 E. Cartailhac escribió un artículo titulado "La gruta de Altamira: mea culpa de un escéptico", en que le daba la razón a Marcelino Sanz de Sautuola y reconocía la autenticidad de las pinturas de Altamira, corroborando su origen prehistórico. Pero Don Marcelino ya había muerto en 1888...&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hoy, en un acalorado y tenso pleno municipal, se ha aprobado la puesta en valor de los restos de la pasarela de Vista Alegre. Once votos a favor (PP, IU e IVIL), siete en contra (PSOE) y tres abstenciones (BNG). Ojalá dentro de un tiempo yo tenga que ponerme en la piel de E. Cartailhac y reconocer mi error al posicionarme en contra de esta intervención. Ello significaría que la ventana arqueológica ha sido un éxito técnico, cultural, económico y, por lo tanto, social. Ojalá.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-2370200129176322454?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/2370200129176322454/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=2370200129176322454&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2370200129176322454'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2370200129176322454'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/03/al-final-de-la-pasarela-el-pleno.html' title='Al final de la Pasarela: el pleno'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-8336634006394198346</id><published>2011-03-25T15:55:00.000-07:00</published><updated>2011-03-25T17:44:33.268-07:00</updated><title type='text'>Al final de la Pasarela: ciudadanía, Comisión y Administración.</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hacía ya algunos días que el tema de la Pasarela de Vista Alegre no ocupaba las portadas de los principales periódicos locales. Sin embargo, hoy regresa a la actualidad, convirtiéndose en el tema estrella del día.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Los que somos lectores diarios de la prensa local sabemos que las noticias relacionadas con el Patrimonio no suelen ser habituales. No vamos a engañarnos: Vilagarcía nunca se caracterizó por situar al Patrimonio como eje vertebrador de la vida social, política, económica y cultural de la ciudad. Sin embargo, hace unos meses esta situación vivió un giro de 180 grados: a raíz de la destrucción de los bancos de Ravella nacía en Vilagarcía la Comisión Cidadá pola Defensa do Patrimonio. Como arqueólogo me pareció una iniciativa apasionante, por dos razones: por un lado, nacía en la sociedad vilagarciana la conciencia patrimonial que todo arqueólogo desea; y por otro lado la defensa de los bancos de Ravella reflejaba, a nivel social, una nueva concepción de lo que representa el Patrimonio. Me explico: el Patrimonio ya no es aquello que catalogan los arqueólogos, sino que el Patrimonio es el conjunto de los bienes culturales, materiales y morales, de una comunidad dada. Es cada comunidad la que decide que bienes valorar, convirtiéndolos en Patrimonio.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;La crisis de los bancos de Ravella precipitó la caída de Marcelino Abuín, a la sazón Concejal de Ordenación del Territorio. Quien haya seguido la vida política de la ciudad a lo largo de esta última legislatura sabrá que Marcelino Abuín nunca se caracterizó por no valorar el Patrimonio. Él es arqueólogo y, junto con muchos otros, a través de sus actuaciones (nos gusten más o nos gusten menos) y sus publicaciones ha sido una de las personas que más ha luchado por la recuperación de nuestro Patrimonio. En este caso concreto, el error del entonces concejal fue no escuchar a los ciudadanos. No entender el valor sentimental que para ellos tenían esos bancos. Empeñarse en derribarlos al margen de las demandas vecinales y, sobre todo, negarse a reconstruirlos. El proyecto de reforma del parque de Ravella era completamente legal. Se respetaban todos los elementos catalogados (los bancos no lo estaban). El error fue no tener en consideración las demandas vecinales.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Cerrado este capítulo, nació uno nuevo, a raíz del descubrimiento de un trozo de la antigua pasarela que unía el convento de Vista Alegre con la actual iglesia parroquial. La Comisión pide su puesta en valor mediante una ventana arqueológica. Así se produciría una recuperación social de este elemento arqueológico que, además, funcionaría como factor dinamizador del comercio de la zona. Como arqueólogo, yo también tengo opinión: es cierto que técnicamente es posible construir la citada ventana, es cierto que los hallazgos forman parte de nuestro patrimonio arqueológico y que, por ello, son importantes y no deben ser destruidos. Sin embargo, sinceramente, creo que no merece la pena. Me explico: las ventanas arqueológicas tienen serios problemas de conservaciones (la condensación es verdadero problema, aunque parezca mentira). Además, la entidad de los restos no es la suficiente para llevar a cabo este tipo de actuación. A esto debemos añadir que la simple colocación de una ventana arqueológica no implica la recuperación social de los restos que deja a la vista, ya que debido a la escasa entidad de los restos hallados se haría imprescindible una explicación de lo que allí se observa. Tampoco debemos olvidar que todos los días ya estamos observando una parte de la pasarela (el puente de Vista Alegre). Por último, estoy completamente seguro que de este tipo de actuación no tendría el mínimo impacto en la economía de la zona. No funcionaría de elemento dinamizador (al igual que no funciona como tal la ventana arqueológica de Santiago de Compostela que nos muestra, nada más y nada menos, que un buen trozo de la muralla medieval de la ciudad, y a la que nadie hace caso).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Si alguien me quiere escuchar, creo que el tema de la Pasarela se nos está yendo de las manos. La Comisión se está empeñando en recuperar este espacio, cuando la experiencia nos dice a todos los arqueólogos que este tipo de actuaciones nunca tienen futuro. Con su insistencia, corre el riesgo de autodeslegitimarse. Sin embargo, no estoy de acuerdo en hacer una enmienda a la totalidad a esta asociación porque su intención me parece correcta y necesaria. Si no me equivoco (que me lo desmienta si no la propia Comisión) esa intención es la siguiente: queremos que, por fin, en Vilagarcía el Patrimonio juegue un papel protagonista en la vida social y política de la ciudad. Y ello por dos razones: una, porque es nuestro Patrimonio y queremos disfrutarlo; y, dos, porque creemos que actuaría como elemento dinamizador de la economía de la ciudad.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Si el espíritu es ese, estoy seguro de que la Comisión contará con el apoyo necesario para llevar a cabo sus aspiraciones. Aspiraciones que se deben llevar a cabo de forma positiva. Me explico: no se trata de denunciar cada caso particular que en un momento dado ocupe los titulares de los periódicos (que también), sino de sentarse en una misma mesa agentes sociales y administración y en ese escenario explicar las propuestas. Propuestas que se resumen en una: creemos y queremos que el Patrimonio juegue un papel destacado en la vida de la ciudad. Elaboremos un plan integral de puesta en valor de los principales elementos culturales de nuestra ciudad: túmulos, petroglifos, castros, iglesias, pazos, cruceiros, etc.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Y todo ello desde el respeto y mediante el diálogo. Los insultos no conducen a ningún lugar y creo que la Comisión debería controlar su forma de expresarse a través de redes de amplio alcance social como es el Facebook. No es bueno reproducir las mismas formas del dimitido concejal que tanto se denunciaban.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-cJyaheVKKcI/TY0tyi9CicI/AAAAAAAAAFU/v-7Tytzspjg/s320/17032011340.JPG" style="text-align: justify;display: block; margin-top: 0px; margin-right: auto; margin-bottom: 10px; margin-left: auto; cursor: pointer; width: 320px; height: 99px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5588173059036187074" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/-vOl-lVs7G2o/TY0vfqiAT1I/AAAAAAAAAFs/c90b-R9N4TE/s320/Dibujo.JPG" style="text-align: justify;float: right; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; cursor: pointer; width: 320px; height: 200px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5588174933676019538" /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Simplemente por señalar algunas ideas, ese plan integral de puesta en valor podía comenzar por la señalización, como se ha hecho en otros ayuntamientos como Cuntis o Caldas, de los principales elementos de nuestro Patrimonio; y la posterior intervención sobre aquellos más representativos, como, por ejemplo, los castros Alobre y de a Xaiba, los petroglifos de alto das Sobreiras en Xiabre (foto de la derecha), los túmulos del Pousadoiro (en la foto de arriba las vistas desde uno de ellos), etc.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-b8exEuuN__4/TY0urwfm1UI/AAAAAAAAAFc/ScKysWNZpDk/s320/17032011344.JPG" style="text-align: justify;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 320px; height: 180px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5588174041923376450" /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;También pueden dotarse de contenido cultural las rutas de senderismo que recientemente se ha inaugurado en el Monte Xiabre. El patrimonio natural siempre debe ir acompañado del patrimonio cultural. A modo de ejemplo, en el lugar donde nacen, en Pinar do Rei, al lado de la perrera municipal, hay un túmulo neolítico caído en el olvido (foto de la izquierda).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Pero esto solamente son ideas sueltas que es necesario vertebrar a través de un verdadero plan integral de gestión del patrimonio de nuestra ciudad.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Lo importante es no olvidar, como nos recuerda el arqueólogo Felipe Criado, que "la comprensión, diálogo y tolerancia intercultural son todavía posibles".&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-8336634006394198346?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/8336634006394198346/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=8336634006394198346&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8336634006394198346'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8336634006394198346'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/03/al-final-de-la-pasarela-ciudadania.html' title='Al final de la Pasarela: ciudadanía, Comisión y Administración.'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-cJyaheVKKcI/TY0tyi9CicI/AAAAAAAAAFU/v-7Tytzspjg/s72-c/17032011340.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-8574768833822884369</id><published>2011-03-15T11:43:00.000-07:00</published><updated>2011-03-15T16:19:16.573-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><title type='text'>Manuel e María</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/-ej2nWAc3MY0/TX-1d9b-VeI/AAAAAAAABnI/ly0QlmsZogo/s1600/194374_1834383790372_1563767899_31894197_7976051_o.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-ej2nWAc3MY0/TX-1d9b-VeI/AAAAAAAABnI/ly0QlmsZogo/s400/194374_1834383790372_1563767899_31894197_7976051_o.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5584381589275432418" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Hai uns días visitei á miña nai na residencia que está nas Sinas. Ela xa non me recorda, pero aínda non perdeu a capacidade de responder ao contacto humano. Paseábamos polo corredor e achegáronse onda nos Manuel e María. Manuel coida de María, a súa dona andaluza, con enorme agarimo. Di que está peor do que él… andan por aí.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Achegouse á miña nai e preguntoulle… ¿Carmiña, como estás Carmiña?... A miña nai deulle a cara e espetoulle un bico na meixela. Eu pensei… pois non leva aquí un ano e xa fixo amigos, a pesares de todo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Logo Manuel preguntoume… &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-6icNerINfD8/TX-1jkz4wrI/AAAAAAAABnQ/TOyLA3YD3jo/s400/194374_1834383830373_1563767899_31894198_8143473_o.jpg" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5584381685744059058" /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;¿cántos anos ten ela? …conteillo… Finalmente contoumo… o que quería contar… eu son da Illa, da Illa de Arousa. E sorría namentres mo contaba. Xa non está na Illa, pero a Illa segue na súa memoria, no que é. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Os ritmos lentos acompañan os paseos dos habitantes daquela casa polas baldosas, pero levan a terra pegada aos pes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Por iso non entendo as políticas sociais. Xa non imos falar da tolemia dos papeis da famosa “dependencia”, ou das auténticas odiseas para facer os seguimentos dos procesos. Pero a última é que si un enfermo ten dereito a praza pública subvencionada, segundo a lei pode tocarlle &lt;i&gt;en calquera da provincia&lt;/i&gt;. E esta adxudicación so ten conta da situación dos “individuos”, non das parellas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Agora pensen en Manuel e en María. Ámbolos dous son dependentes. A Manuel podería tocarlle en “terra seca” en Crecente e a súa dona a noventa kilómetros lonxe, en Lalín… a súa familia so tería que percorrer douscentos kilómetros cada vez que queira visitalos. Xa so de pensar na idea dáme arrepío. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;¿Qué política social é esta? ¿A do desarraigo? ¿A do colocar as xentes doentes como quen reparte paquetes? ¿Qué fará Manuel sen María? ¿E María sen Manuel? ¿E quen lle dará bicos á miña nai?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Hoxe tiña ganas de contar isto que é tamén antropoloxía. E tamén unha vez máis, recordar a labor da &lt;a href="http://afasalarousa.blogspot.com/"&gt;Asociación de Familiares de Enfermos de Alzheimer de Vilagarcía de Arousa&lt;/a&gt;, dos coidadores e de todos os voluntarios que traballan desinteresadamente en beneficio de outros. No mundo que temos creado o que resta é a humanidade. E humanidade nas políticas de xestión social é o que pedimos aos políticos. Xa que non hai diñeiro, alomenos humanidade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small; "&gt;As fotos son do meu irmán Manuel Comendador, feitas en Punta Cavalo (Illa de Arousa). Van dedicadas a outro Manuel, o da Illa, por un bico agarimoso.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-8574768833822884369?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/8574768833822884369/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=8574768833822884369&amp;isPopup=true' title='3 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8574768833822884369'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8574768833822884369'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/03/manuel-e-maria.html' title='Manuel e María'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-ej2nWAc3MY0/TX-1d9b-VeI/AAAAAAAABnI/ly0QlmsZogo/s72-c/194374_1834383790372_1563767899_31894197_7976051_o.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-1551878300248067534</id><published>2011-03-13T12:58:00.001-07:00</published><updated>2011-03-13T13:30:57.295-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><title type='text'>Vista Alegre na aula</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/-GGzygDGR7eg/TX0kdpznDVI/AAAAAAAABmg/18RO9sO_u3E/s1600/Presentacion%2Bmaster.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-GGzygDGR7eg/TX0kdpznDVI/AAAAAAAABmg/18RO9sO_u3E/s400/Presentacion%2Bmaster.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5583659204866411858" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;O tema do Patrimonio Histórico e/ou Cultural é un tema difícil e complexo. O caso da pasarela de Vista Alegre e as múltiples informacións que os medios recollen dende hai días, representan un libro aberto sobre as polémicas, desacordos e plantexamentos no eido do chamado campo da Interpretación do Patrimonio. Fundamentalmente porque están sobre a mesa "valores", entendidos como relacións sociais, nun determinado contexto. Cada valor existe con respecto a outros valores, e non son absolutos, xa que son "creacións simbólicas derivadas de prácticas culturais arraigadas que existen só en forma inmaterial". Os valores se transmiten. Cada xeración lega á seguinte unha serie de valores e as relacións estruturais para entendelos. Polo tanto, a longo prazo, os valores se transforman. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nestes días coordino unha materia sobre a Difusión Directa, no &lt;a href="http://masterconservacion.com/home.html"&gt;Máster Universitario en Tecnoloxías para a Protección do Patrimonio Cultural Inmoble&lt;/a&gt; pola Universidade de Vigo.  O "caso da pasarela de Vista Alegre" chegou á aula, por significativo e exemplificativo da viveza e puxanza social por estes temas, en toda a súa actual e íntegra complexidade.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;line-height: normal"&gt;&lt;span style="font-size:8.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black; mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;Link a páxina da &lt;a href="http://www.interpretaciondelpatrimonio.com/Info/la-aip.html"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;Asociación para la Interpretación del Patrimonio&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;line-height: normal"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:8.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:blue;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.interpretaciondelpatrimonio.com/documentos/jornadas/JornadasAIP2010.pdf"&gt;PDF das &lt;i&gt;IX Jornadas de la AIP&lt;/i&gt; celebradas en Madrid no 2010&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;span style="font-size:8.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black; mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;sobre Interpretación de Patrimonio e Turismo.&lt;/span&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:8.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:blue;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;line-height: normal"&gt;&lt;span style="font-size:8.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black; mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.interpretaciondelpatrimonio.com/Actualidad/x-jornadas-y-asamblea-de-la-aip.html"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;PDF das &lt;i&gt;X Jornadas de la AIP&lt;/i&gt; a celebrar en Olot (Girona) o 24-25 de Marzo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; sobre Interpretación de Patrimonio e Territorio. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-1551878300248067534?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/1551878300248067534/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=1551878300248067534&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/1551878300248067534'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/1551878300248067534'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/03/vista-alegre-na-aula.html' title='Vista Alegre na aula'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-GGzygDGR7eg/TX0kdpznDVI/AAAAAAAABmg/18RO9sO_u3E/s72-c/Presentacion%2Bmaster.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-8752776347272565856</id><published>2011-02-25T16:33:00.001-08:00</published><updated>2011-03-02T15:33:21.655-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Andainas'/><title type='text'>Cita no CITA</title><content type='html'>&lt;div style="width: 600px; font-size: 13px; "&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;embed type="application/x-shockwave-flash" src="https://picasaweb.google.com/s/c/bin/slideshow.swf" width="600" height="400" flashvars="host=picasaweb.google.com&amp;amp;captions=1&amp;amp;hl=es&amp;amp;feat=flashalbum&amp;amp;RGB=0x000000&amp;amp;feed=https%3A%2F%2Fpicasaweb.google.com%2Fdata%2Ffeed%2Fapi%2Fuser%2Fpasadoreciclado%2Falbumid%2F5577785297897259793%3Falt%3Drss%26kind%3Dphoto%26authkey%3DGv1sRgCL6pu-K1n6jJrwE%26hl%3Des" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="float: left; "&gt;&lt;a href="https://picasaweb.google.com/pasadoreciclado/CITA02?authkey=Gv1sRgCL6pu-K1n6jJrwE&amp;amp;feat=flashalbum" style="color:#3964c2"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Ver todas&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: right; "&gt;&lt;a href="http://picasaweb.google.com/lh/getEmbed?feat=flashalbum" style="color:#3964c2"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Consigue el tuyo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;line-height: normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;Boa parte das cidades europeas son resultado dun longo proceso de evolución histórica. Deste xeito se converten en espazos arqueolóxicos que precisan dunha xestión adecuada. Moitas veces, estes restos urbanos son tratados en intervencións puntuais, aínda que dende a profesión, se intenta traball&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;ar nun sentido más amplo e abranguer unha maior perspectiva.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;O concepto de&lt;a href="http://personal.us.es/orodriguez/biblio_patr.pdf"&gt; Patrimonio Arqueolóxico Urbano&lt;/a&gt; comeza a debaterse en España cara a 1980, con congresos como o de &lt;a href="http://dialnet.unirioja.es/servlet/libro?codigo=1500"&gt;Arqueoloxía das cidades modernas superpostas ás antigas celebrado&lt;/a&gt; en 1985. Neste congresos se dan a coñecer os modelos doutros países europeos e se da pulo a políticas adecuadas e innovadoras. Tamén é tempo de ver os problemas do Patrimonio Histórico nas normativas urbanas, que teñen que ver entre outras cosas, coas leis, como a  &lt;a href="http://noticias.juridicas.com/base_datos/Admin/l16-1985.html"&gt;Ley de Patrimonio Histórico&lt;/a&gt; ou a &lt;a href="http://www.mviv.es/es/index.php?option=com_content&amp;amp;task=view&amp;amp;id=51&amp;amp;Itemid=83"&gt;Ley del Suelo&lt;/a&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;E&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;ste é o caso de Pontevedra, que nos últimos anos ten feito un gran esforzo de recuperación, contextualización e difusión dos seu patrimonio arqueolóxico e histórico.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;As &lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/hemeroteca/2007/02/09/5532850.shtml"&gt;escavacións na Ponte do Burgo&lt;/a&gt;, que deron como resultado a aparición de dous novos miliarios, os restos da ponte medieval do Burgo, o malecón portuario do século XV e  os restos da muralla do século XVI entre outros aspectos, pronto serán obxecto de posta en valor tamén. Estas escavacións se fixeron cara ao público, e incluso foi instalada unha pasarela para poder ver os traballos que se estaban desenvolvendo, coa creación do denominado &lt;a href="http://apontevella.com/archives/169"&gt;Museo Efémero&lt;/a&gt;, que estivo aberto incluso pola noite.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;De suma importancia foron tamén as intervencións realizadas na contorna de Santa María, onde foron novamente atopados os restos das murallas, así como &lt;a href="http://www.elcorreogallego.es/index.php?idNoticia=238794&amp;amp;idMenu=361"&gt;necrópoles&lt;/a&gt; semellantes á de &lt;a href="http://www.farodevigo.es/portada-pontevedra/3007/ultima-huella-san-bartolome-viejo/139393.html"&gt;San Bartolomé&lt;/a&gt; (na contorna do Teatro Principal) e Santo Domingo. Os estudos que está desenvolvendo  &lt;a href="http://www.galiciaparaelmundo.com/blog/?page_id=53&amp;amp;video_id=3129"&gt;Olalla López&lt;/a&gt; sobre estes restos antropolóxicos recuperados van permitir coñecer con máis detalle a vida da poboación do antigo burgo de Pontevedra na Idade Medieval e Moderna.&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/-F2TFC4nvTuE/TW18JrdeSuI/AAAAAAAABkw/wVzDTC6np-Y/s400/torres_arzobispais.jpg" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 256px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5579252019108924130" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;Fin&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;al&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;mente, foron atopados os restos do foso e a barbacana da fortaleza das Torres Arcebispais, derrubada en 1873, onde o ano pasado foi inaugurado o &lt;a href="http://www.visit-pontevedra.com/esp/16/178/centro+de+interpretacion+torres+arcebispais.html"&gt;&lt;i&gt;Centro Interpretativo das Torres Arcebispais de Pontevedra&lt;/i&gt; (CITA)&lt;/a&gt; que o pasado &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;xoves visitamos cos alumnos da Diplomatura de Mestre de Educación Primaria da Facultade de Ciencias da Educación e do Deporte de Pontevedra (Universidade de Vigo).&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;Quero destacar a labor de planificación e integración das actuacións por parte do arqueólogo municipal, Xoan Carlos Castro Carrera, a quen felicitamos dende o blog polos resultados obtidos. Tamén aproveitamos para agradecerlle a súa amabilidade desinteresada para acompañarnos en estas e outras visitas, así como a súa sempre boa disposición para todo o relacionado coa difusión do patrimonio arqueolóxico e cultural.&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;Pontevedra é un exemplo cl&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;aro de que os responsables dos conxuntos monumentais teñen que traballar coa axuda de plans de xestión: pla&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;ns, políticas, procedementos, relacións con diversas institucións, conservación, restauración, actividades, difusión, marketing, servizos, seguridade, xestión económica, etc... todos son elementos importantes na "posta en valor", unha labor de grande complexidade pouco solucionable con precipitación e máis con diálogo, reflexión, traballo e planificación.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;Agora que Vilagarcía está en plena polémi&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px; "&gt;ca sobre a conservación dos restos da Pasarela de Vistalegre,  animo a todos a dar unha volta por Pontevedra e visitar os seus restos musealizados.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="color: black; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="color: black; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Para a visitar o CIDAR:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="color: black; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Rúa Mestre Matero, 1&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="color: black; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Tel: 986 090 677&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="color: black; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Visita previa reserva&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="color: black; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Luns a sábado: 10 a 14 e 16 a 19 h&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="color: black; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Domingos e festivos: 10 a 14&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:normal"&gt;&lt;span lang="GL" style="color: black; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Martes pechado&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;iframe width="425" height="350" frameborder="0" scrolling="no" marginheight="0" marginwidth="0" src="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;t=k&amp;amp;msa=0&amp;amp;msid=217617322294861151092.00049d7a0ab9c97d5536f&amp;amp;ll=42.433656,-8.645253&amp;amp;spn=0.005543,0.00912&amp;amp;z=16&amp;amp;output=embed"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Ver &lt;a href="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;t=k&amp;amp;msa=0&amp;amp;msid=217617322294861151092.00049d7a0ab9c97d5536f&amp;amp;ll=42.433656,-8.645253&amp;amp;spn=0.005543,0.00912&amp;amp;z=16&amp;amp;source=embed" style="color:#0000FF;text-align:left"&gt;Pontevedra&lt;/a&gt; en un mapa más grande&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-8752776347272565856?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/8752776347272565856/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=8752776347272565856&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8752776347272565856'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8752776347272565856'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/02/cita-no-cita.html' title='Cita no CITA'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-F2TFC4nvTuE/TW18JrdeSuI/AAAAAAAABkw/wVzDTC6np-Y/s72-c/torres_arzobispais.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-909095616995734500</id><published>2011-02-24T13:50:00.000-08:00</published><updated>2011-02-24T14:23:22.429-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Colaboracións'/><title type='text'>Resumo da intervencion no Monte Lobeira (por Elías López-Romero)</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-BW38PlrIcaY/TWbZn6xyVbI/AAAAAAAABgo/hRI1eOCmc0c/s1600/Fig0.JPG"&gt;&lt;img style="text-align: justify;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 300px; height: 400px; " src="http://2.bp.blogspot.com/-BW38PlrIcaY/TWbZn6xyVbI/AAAAAAAABgo/hRI1eOCmc0c/s400/Fig0.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577384468361139634" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; line-height: 24px; "&gt;O obxectivo principal da actuación era lograr o máximo de información sobre o círculo e o seu contexto minimizando o grao de intervención. Para lograr estes obxectivos o proxecto acude, por unha banda, a métodos de análise que minimizan o carácter destrutivo da intervención (prospección xeofísica do subsolo, sondaxe arqueolóxica) e á realización dun estudo xeográfico e territorial da contorna (que se está a realizar). O traballo contou en todo momento coa colaboración activa da&lt;b&gt;Comunidade de Montes de András&lt;/b&gt;, propietaria dos terreos.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi"&gt;Partíamos da hipótese de que o círculo e as estruturas tumulares encóntranse vencell&lt;/span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi"&gt;adas. A natureza de esta relación pode ser &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt; de dous tipos:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;1. Unha relación de orde sincrónica. O círculo e os túmulos p&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;ertencen a un mesmo momento (entendido isto de xeito amplo dentro de procesos de longa duración).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;2. Unha relación de orde diacrónica. O círculo e os túmulos pertencen a momentos claramente diferenciados en termos cronolóxicos e culturais, pero o seu vencellamento ten que ser explicado.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;O emprego do &lt;b&gt;gradiómetro&lt;/b&gt; planeouse como unha ferramenta de estudo non destrutivo da contorna dos xacementos analizados. A súa utilización demostrouse de gran utilidade para a localización de estruturas e anomalías. A gran vantaxe deste tipo de prospección é que permite analizar grandes superficies en moi pouco tempo, sen ningún tipo &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;de intervención directa sobre o rexistro. Deste xeito, a súa aplicación neste xacemento xustificase polo seu alto potencial, pola súa adecuación ao tipo de conxunto analizado e polo seu baixo costo en termos de tempo e de persoal. &lt;/span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ascii-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family: Arial;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;color:#76923C;mso-themecolor:accent3; mso-themeshade:191"&gt;(Foto 1, arriba, o&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:8.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;color:#76923C;mso-themecolor:accent3;mso-themeshade:191;mso-ansi-language: ES"&gt; camiño identificado na prospección xeofísica en proceso de escavación).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi"&gt;A escavación de dúas sondaxes arqueolóxicas planeouse para avaliar a natureza do círculo lítico, a súa relación estratigráfica coas estruturas tum&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;ulares e o grao de conserva&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;ción dos niveis arqueolóxicos. Nesta liña, a &lt;b&gt;sondaxe1&lt;/b&gt;emprazouse na zona máis próxima entre o círculo lítico e o túmulo I, integrando parte de ambos. A &lt;b&gt;sondaxe 2&lt;/b&gt; planeouse na área sureste do círculo, nun sector no que os bloques que o conforman parecían ben conservados.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;Debido á ampliación en dous metros da sondaxe1 sobre a previsión inicial (8 x 1 m en lugar de 6 x 1 previsto) e á potencia dos sedimentos nela identificados, a sondaxe 2 non foi finalmente escavada, limitándonos a unha limpeza sup&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;erficial da mesma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi"&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-6gIXlxPa_5w/TWbZuBxU0PI/AAAAAAAABgw/L_e5O7eSGkU/s400/Fig1.JPG" style="text-align: justify;float: right; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; cursor: pointer; width: 300px; height: 400px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577384573317468402" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi"&gt;A prospección xeofísica do subsolo demostrouse de gran interese&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;. Identificous&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;e unha anomalía lineal situada entre o círculo e o&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt; túmulo I que pode ser interpretada cun antigo camiño rural secundario&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;A escavación da sondaxe1 permitiu verificar que a estrutura do círculo lítico é &lt;/span&gt;&lt;span lang="GL" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi"&gt;moi superfi&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ascii-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family: Arial;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;cial. Éste apoia directamente sobre un dos niveis superiores da sondaxe (UE004). Este apoio &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;é por demais bastante simple, sen fosa de cimentación ni elementos adicionais de calce dos bloques.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;Por estas características, e á espera de poder realizar as analíticas correspondentes &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt; ás mostras recollidas, parece plausible que o círculo lítico fora c&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;onstruído nunha época relativamente recente. A relación estratigráfica co túmulo máis próximo (cun momento de uso situado por baixo dos niveis sobre os que se asenta o círculo) parece en principio descartar a súa cronoloxía prehistórica.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;i&gt;Elías López-Romero Doctor contratado JAE-Doc Laboratorio de Patrimonio - CSIC&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;i&gt;Instituto de Estudos Galegos Padre Sarmiento(IEGPS-CSIC)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.blogger.com/www.iegps.csic.es/lapa"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;i&gt;www.iegps.csic.es/lapa&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-LTJrD4bDcys/TWbZc0Pp63I/AAAAAAAABgg/6Ev4x8-93N4/s400/Fig2.JPG" style="text-align: justify;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 400px; height: 306px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577384277628808050" /&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/-1bydEjnsO4Q/TWbZS0D18-I/AAAAAAAABgY/O2NufVy7wR4/s400/Fig3.JPG" style="text-align: justify;float: right; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577384105780573154" /&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-theme-font:minor-bidi; mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family:Arial;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ascii-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family: Arial;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;color:#76923C;mso-themecolor:accent3; mso-themeshade:191;mso-ansi-language:ES"&gt;Arriba. Unidades estratigráficas identificadas.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ascii-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family: Arial;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;color:#76923C;mso-themecolor:accent3; mso-themeshade:191"&gt;Abaixo. A sondaxe ó final de la escavación&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ascii-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-font-family: Arial;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;color:#76923C;mso-themecolor:accent3; mso-themeshade:191;mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: small; font-family: Arial, sans-serif; "&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:10.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-909095616995734500?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/909095616995734500/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=909095616995734500&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/909095616995734500'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/909095616995734500'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/02/resumo-da-intervencion-no-monte-lobeira.html' title='Resumo da intervencion no Monte Lobeira (por Elías López-Romero)'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-BW38PlrIcaY/TWbZn6xyVbI/AAAAAAAABgo/hRI1eOCmc0c/s72-c/Fig0.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-6292119498570639977</id><published>2011-02-18T16:50:00.000-08:00</published><updated>2011-02-18T17:18:24.545-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>Por un proxecto de humanización (ou de como só o home tropeza dúas veces nas mesmas pedras)</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/-YkvjOYUNM1w/TV8Y1M7SwWI/AAAAAAAABfw/sDFTV5eAqlw/s1600/A8C1F1.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 316px; height: 243px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-YkvjOYUNM1w/TV8Y1M7SwWI/AAAAAAAABfw/sDFTV5eAqlw/s400/A8C1F1.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5575202165990015330" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 27px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  &gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height: 150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;Algúns arqueólogos dicimos que as veces a xente non atopa ás cousas, senón que as cousas atopan á xente, e que o presente non atopa o pasado, senón que o pasado atopa o presente. Este é claramente o caso da pasarela de Vistalegre, que dende que asomou de súpeto no estómago roto dos recheos da rúa Arcebispo Andrade, fuxiu e ameaza polas rúas, como o novo “Alien” da vida social arousana.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  &gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;O asunto, &lt;a href="http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/01/cuando-el-interes-de-sus-moradores.html"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;do que nos fixemos eco neste blogue&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, foi crecendo e tomando vida propia, retroalimentado polo chamado “&lt;i&gt;affair dos bancos Ravella&lt;/i&gt;”, e que visto dende fora podía quedar simplemente en “&lt;i&gt;o affair de Ravella&lt;/i&gt;”, xa que os bancos eran o de menos no caldo que se cocía no concello.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black; mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Na última semana, a aparición nun xornal dun &lt;a href="http://es.scribd.com/doc/49106011/Presentacion1"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;artigo asinado por Manuel Villaronga&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, un coñecido historiador vilagarcián e xefe do gabinete de comuniciación do concello de Vilagarcía, provocou a aparición dun novo &lt;a href="http://www.facebook.com/notes/comision-cidada-patrimonio/manifiesto-da-comision-cidada/176323132411844"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;manifesto da Comisión Cidadá para a Defensa do Patrimonio&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, no que xa ten visos de converterse nun enfrontamento aberto.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Lido o manifesto e parafraseando as verbas escritas por Villaronga, aquí van as miñas “&lt;i&gt;diez claves históricas y una reflexión para entender este sinsentido&lt;/i&gt;”.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Un&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt;. Neste mesmo xornal lía nun artigo hai uns días: “&lt;i&gt;No todo lo que guardan las entrañas de la tierra tiene valor arqueológico o histórico&lt;/i&gt;”. Penso que hai unha confusión patente co tema do &lt;u&gt;valor arqueolóxico e histórico&lt;/u&gt;, que estes restos teñen e terán sempre, cubertos ou á vista. O seu valor arqueolóxico é indiscutible e indiscutido, e non radica na súa maior ou menor antigüidade ou beleza. Até o lixo e os escombros teñen valor arqueolóxico, como todo o humano. Por tanto sexan do XVI, do XVIII, ou de hoxe mesmo, teñen valor como testemuña, xa que son fontes primarias de información histórica e susceptibles de ser estudadas con metodoloxía arqueolóxica.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Dous&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt;. Normalmente hai que traballar polo re-coñecemento social do valor do patrimonio arqueolóxico (que forma parte do patrimonio histórico e cultural), pola sensibilización sobre a súa fraxilidade e a responsabilidade en legalo ás xeracións futuras.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%; font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Tres&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt;. “Posta en valor” é un xiro lingüístico (e galicismo) que campa pola terminoloxía do patrimonio cultural xa hai tempo. Implica unha dobre tarefa de accesibilidade e uso e goce do patrimonio por parte da sociedade, e tamén unha parte fundamental de transferencia de coñecemento. Neste caso se destaca o “valor patrimonial” no actual contexto sociocultural.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Catro.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt; A iniciativa cidadá semella basear a súa proposta de valorización no concepto de presentación, procurando unha solución para integrar os restos no espazo urbano. Propoñen facer os restos visibles mediante un vidro, un tipo de intervención que coñecemos co nome de “ventá arqueolóxica”. De momento descoñecemos os pormenores xa que nos medios se fala en abstracto, sen que sexa posible atopar nin unha foto boa dos restos, nin un informe técnico, nin unha proposta concreta nun proxecto. Tamén de xeito xeral podemos dicir que en Galicia estas actuacións ao ar libre teñen inconvenientes, non sendo o caso un dos lugares máis viables dende o punto de vista técnico para este tipo de actuación (estes días aportan exemplos “de interior”, como o dunha necrópole no interior dunha igrexa), ao que hai que engadir tamén o problema do vandalismo, do que en Vilagarcía xa temos algún exemplo. Tamén en abstracto a prensa recolle argumentos en contra, principalmente os problemas técnicos e o “valor económico” que suporía.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%; font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Cinco&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt;. Presentar un resto arquitectónico iluminado tras un vidro non basta para valorizalo. No caso da pasarela, segundo deduzo dos xornais, se conserva so parte dunha das paredes da pasarela, pero non o piso orixinal, polo que o que van ver dende esa ventá non será entendido sen interpretación, e menos polos turistas dos que algúns falan. Penso que é dubidoso que unha ventá con restos de esta entidade poidan constituír un atractivo de dinamización para o comercio de Vilagarcía ou para a potenciación turística. Queda claro que para min non “visibiliza” socialmente a pasarela o poñela nunha ventá arqueolóxica sen máis. PERO hai outras opcións e alternativas, e de escoller esta, debe ir acompañada de outras, no marco dun proxecto integral, e non nunha actuación puntual.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Seis.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt; Non todo o que se atopa no día a día da arqueoloxía urbana se deixa a vista ou se exhibe. Tampouco é cousa de “facer unhas fotos e tapar”. Do que se trata é de documentalo e preservalo, habendo outros xeitos alternativos de “visibilizar” socialmente a información que aportan os restos no seu contexto.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Sete.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt; Salvo que aconteza un accidente, &lt;u&gt;as catas arqueolóxicas&lt;/u&gt; non rematan nin ben nin mal. As catas son negativas ou positivas, e de ambos xeitos aportan información arqueolóxica. E non se abren catas arqueolóxicas para atopar cousas concretas, senón para “catar” o que hai, e iso pode ter relación co que está nos documentos escritos ou non.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Oito&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt;. Lonxe do que traduce o artigo de Villaronga, el “&lt;i&gt;inusitado interés por la conservación del patrimonio local&lt;/i&gt;” supón un valiosísimo cambio de actitude nos valores dos cidadáns vilagarciáns con respecto ao seu patrimonio cultural. A Comisión Cidadá pola Defensa do Patrimonio sinala crearse co fin de recuperar e por en valor “&lt;i&gt;os poucos vestixios que quedan do noso patrimonio social, emocional e histórico da nosa Vila&lt;/i&gt;”. Un punto de partida. 1554 sinaturas que promoven unha acción de “visibilización” do patrimonio cultural duns restos materiais atopados nun proxecto urbanístico que se deu en chamar “Proxecto de humanización do entorno do río do Con”. Xente do pobo comprometida con conseguir unha xestión que coide da súa herdanza cultural e que mire por facer do patrimonio cultural un factor máis de desenvolvemento social e económico. Xente que destaca os diversos valores que se poden adxudicar ao patrimonio: o valor de uso, o valor simbólico, o valor emotivo e social, e por último, o nada desbotable valor educativo. A conciencia de que o patrimonio é de todos (non só das administracións e dos políticos), de que é fráxil e de que hai que legalo as xeracións futuras, aínda que para iso haxa que mobilizarse e pórse de acordo. Valores que discorren polas redes, enchen as conversacións e inundan de novo Vilagarcía… mentres o “&lt;i&gt;formigón avanza sen piedade&lt;/i&gt;” dicían hai uns días no facebook. Dende logo este é o máis valioso proxecto de humanización xurdido dos lodos do Con.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Nove&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt;. Vilagarcía é un dos enclaves importantes do chamado &lt;i&gt;Eixe Atlántico do Noroeste Peninsular &lt;/i&gt;a menos de 50 km de Santiago de Compostela. Ten un magnífico conxunto de arte rupestre prehistórico, pero non está valorizado nin incluído na &lt;a href="http://www.arqueotur.org/redes/red-gallega-de-patrimonio-arqueologico.html"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;Rede Galega de Patrimonio Arqueolóxico (RGPA&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;). Campo Lameiro, onde pronto se inaugurará o &lt;a href="http://www.campolameiro.com/centro_inter_gal.html"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;Centro de Interpretación de Arte Rupestre&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, será a cabeza dunha rede de áreas arqueolóxicas a visitar, como Tourón (Ponte Caldelas), Mogor (Marín), A Caeira (Pontevedra). Incribelmente Vilagarcía está ao marxe deste conxunto. O Castro de Alobre adoece do abandono, a pesares dos esforzos e investimentos feitos nos últimos anos. &lt;a href="http://www.castrolandin.es/"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;Castro Landín&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; en Cuntis representa un exemplo de posta en valor dun castro e un modelo de autoxestión. E xa por rematar, a pesares de que Vilagacía ten un centro de interpretación da Ría de Arousa (CIRA) integrado na Rede de Turismo Cultural Galaico Portuguesa, segue sen contar cun digno centro de interpretación do seu patrimonio cultural, un simple punto informativo (e non me refiro a unha oficina de turismo) que centralice diferentes actuacións como poderían ser o deseño e adecuación de rutas, obradoiros educativos, visitas comentadas… en definitiva, un conxunto de actividades destinadas a dar a coñecer, valorar e facilitar o acceso á oferta cultural.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Dez&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-fareast-language: ES"&gt;. Como di o autor do artigo no xornal, en 1991 “la &lt;i&gt;comisión no estaba, ni se le esperaba&lt;/i&gt;”. Vinte anos despois, os acontecementos amosan un cambio, e este cambio unha demanda social clara.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;E aquí vai a miña reflexión. “&lt;i&gt;Lo lógico, lo correcto, lo sensato&lt;/i&gt;” é dirixir as críticas en contra dos inimigos reais da conservación do patrimonio, que son a especulación urbanística, os intereses creados, o escurantismo na xestión e a desinformación, e NON en contra das comisións cidadás.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;O interesante contido do artigo publicado por Villaronga demostra, ao cabo, que os efectos de que Comisión Cidadá está remexendo os lodos dan bos resultados. Porque difundir e dar a coñecer, promover actuacións para o coñecemento social da historia de Vilagarcía, tal e como se está demandando, é o primeiro paso. O segundo paso e un proxecto para a xestión do uso público e a incorporación dos bens culturais en estratexias de desenvolvemento local. Unha xestión cultural mediadora entre o patrimonio e a sociedade.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black; mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;Pero dende logo, a estratexia non é dar as costas á sociedade (o patrimonio pertence e é produto da sociedade, antes e agora.), senón traballar con ela para facer comprensible o que foi o Vista Alegre, ou os castros que figuran no escudo da vila, e facer os restos atopados asimilables na súa relación co seu pasado e o seu medio presente.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES; mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;A estratexia é o diálogo social e non a agresión dialéctica, a prepotencia erudita ou o desprezo, “&lt;i&gt;un cóctel de sabor amargo y díficil digestión&lt;/i&gt;”.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;E a mellor solución non é zanxar a cuestión tapando os restos, colocando unha “huella” para recordar o antigo trazado e esperar a que a marea non chegue de novo a vila. Porque a verdadeira “huella” non será a que quede sobre o novo pavimento, senón a que quede sobre cidadáns frustrados que xa non saben en quen confiar, e que conclúen que os asuntos de patrimonio, son cousas de políticos e de “profesionais da historia” que “rivalizan”.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%; font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="mso-margin-top-alt:auto;mso-margin-bottom-alt:auto; text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="GL" style="font-size:12.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:black;mso-fareast-language:ES"&gt;A “pasarela” entre o pasado e o futuro é un “proxecto de humanización” que un grupo de cidadáns reclama a voces. E so iso serviría para que os visitantes, quizais os do 2645, poidan INTERPRETAR qué significado ten “una huella” sobre un pavimento” na rúa Arzobispo Andrade. Senón será simplemente unha liña sobre o cemento. Unha liña como as dos encefalogramas planos que saen en doctor House, pero que neste caso amosa a morte cerebral do pensamento plural e crítico.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-6292119498570639977?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/6292119498570639977/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=6292119498570639977&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6292119498570639977'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6292119498570639977'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/02/por-un-proxecto-de-humanizacion-ou-de.html' title='Por un proxecto de humanización (ou de como só o home tropeza dúas veces nas mesmas pedras)'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-YkvjOYUNM1w/TV8Y1M7SwWI/AAAAAAAABfw/sDFTV5eAqlw/s72-c/A8C1F1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-8612654288121317869</id><published>2011-01-28T16:01:00.000-08:00</published><updated>2011-02-02T00:36:07.264-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Historia da arqueoloxía arousana'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>"...cuando el interés de sus moradores..."</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;img src="http://sphotos.ak.fbcdn.net/hphotos-ak-snc4/hs1395.snc4/164750_104986622912337_100002029992087_33150_3814423_n.jpg" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;(Foto tomada do perfil da Comisión Cidadá de Patrimonio en Facebook)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;En 1915, o erudito local e correspondente da Real Academia Galega Juan Fernandez Gil y Casal, remataba os seus &lt;i&gt;Apuntes Arqueolóxicos&lt;/i&gt; en Vilagarcía con estas verbas:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:#666600;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;"...Con todo lo expuesto á grandes rasgos, sin más labor que la que da de sí el recuerdo de los largos estudios llevados á cabo en esta región, bien se deja adivinar la importancia de este centro en tiempos antiguos, tan fácil para la vida, defendido por tantos castros, tan digno de ser guardado y unido á Iría, Padrón y Césures, sin duda como ellos un día visitado por fenicios y griegos y más tarde como ellos sojuzgado por el poder romano, y sobre cuyos restos de civilización industrial marítima asentó Juan García de Caamaño, el Hermoso, los cimientos de la antigua Villagarcía, mentada por el Maestro Molina como emporio marítimo, la futura ciudad de Arosa, &lt;b&gt;cuando el interés de sus moradores, de común acuerdo, &lt;/b&gt;recaben para ella el justo rango que como centro de esta región le corresponde..."&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;color:black;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-align: justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:150%; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; color:#666600;mso-ansi-language:ES;mso-fareast-language:ES"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;E agora, sobre estas verbas, engado estes links tomados estes días da prensa:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.weebly.comwww.lavozdegalicia.es/arousa/2011/01/20/0003_201101A20C1992.htm"&gt;Las obras destapan la pasarela antigua de la iglesia vilagarciana&lt;/a&gt; (20-01-2011)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2011/01/21/0003_201101A21C6993.htm"&gt;Patrimonio documenta restos de la pasarela de Vista Alegre pero permite que siga la obra&lt;/a&gt; (21-01-2011)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.ivilagarcia.com/novas/rtdo2.asp?idnoticia=6263"&gt;Patrimonio documenta os restos do antigo pasal de Vista Alegre e da o visto bo á continuidade da peonalización de Arcebispo Andrade&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.blogger.com/Zona%20Aberta%20defiende%20que%20se%20saque%20a%20la%20luz%20la%20antigua%20pasarela%20de%20Vista%20Alegre"&gt;Zona Aberta defiende que se saque a la luz la antigua pasarela de Vista Alegre&lt;/a&gt; (23-01-2011)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.blogger.com/La%20conservaci%C3%B3n%20del%20puente%20de%20Vista%20Alegre%20suma%20400%20apoyos"&gt;La conservación del puente de Vista Alegre suma 400 apoyos&lt;/a&gt; (26-01-2011)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2011/01/26/0003_201101A26C2995.ht"&gt;Excavar en varias zonas para cubrir los restos con una superficie acristalada&lt;/a&gt; (26-01-2011)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2011/02/02/0003_201102A2C3991.htm"&gt;Reunen 1.554 firmas para que se destape la pasarela de la iglesia&lt;/a&gt; (02-02-2011)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:ES"&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2011/02/02/0003_201102A2C1996.htm"&gt;La pasarela&lt;/a&gt; (02-02-2011)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="border-collapse: collapse; font-size: 11px; line-height: 15px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Recollidas de firmas na rúa. O perfil da &lt;a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=100002029992087"&gt;Comisión Cidadá de Patrimonio&lt;/a&gt; no Facebook. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Gil y Casal non daría crédito... porque semella que por fin en Vilagarcía o interese  deixou de ser cousa de eruditos. Chegou o tempo do &lt;b&gt;interese dos seus moradores de común acordo.&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-8612654288121317869?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/8612654288121317869/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=8612654288121317869&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8612654288121317869'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8612654288121317869'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/01/cuando-el-interes-de-sus-moradores.html' title='&quot;...cuando el interés de sus moradores...&quot;'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-938592155087467457</id><published>2011-01-09T08:54:00.000-08:00</published><updated>2011-01-09T09:16:48.587-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>A "Crise dos Bancos" no Galicia Hoxe (Por Xosé Gago)</title><content type='html'>&lt;p align="justify" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; word-spacing: 3px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Georgia, serif; word-spacing: 0px; line-height: 20px; "&gt;Xosé Gago publica no &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="word-spacing: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-style: italic; line-height: 20px; "&gt;Galicia Hoxe &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="word-spacing: 0px; color: rgb(51, 51, 51); line-height: 20px; "&gt;con este título, un artigo&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="word-spacing: 0px; color: rgb(51, 51, 51); line-height: 20px; "&gt;&lt;span style="font-style: italic; "&gt; &lt;/span&gt; sobre o tema dos bancos de Ravella, que seguimos de perto dende A Pedra do Encanto. Reproducimos  parte do texto:&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; word-spacing: 3px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="word-spacing: 0px; line-height: 20px; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="word-spacing: 0px; line-height: 20px; "&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;... a lectura que queremos sacar desta kafkiana historia dos Bancos de Ravella é positiva e dende logo, hai moito de positivo no acontecido. A historia, no fondo é a dunha sociedade civil que se mobilizou indignada ante un concelleiro, que ademais é arqueólogo e ten unha empresa de xestión de Patrimonio, pola destrución precisamente dun importante elemento da Historia local: Os Bancos de baldosa do Parque de Ravella.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="word-spacing: 0px; line-height: 20px; "&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;O máis interesante deste conto é o final máis ou menos feliz. Digo máis ou menos porque os bancos foron destruídos, mais a sociedade acadou a dimisión do concelleiro e a rectificación do Concello que os volverá erguer onde estaban. A historia é alentadora e agardemos sirva de exemplo e referencia de que algo sempre se pode facer.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;O conto, a xeito case de fábula, amosa unha vez máis que nin políticos nin arqueólogos, nin xestores de Patrimonio, poden facer nada de costas á sociedade nun intre no que todo o mundo ten voz e no que a blogosfera está a converterse nun importante medio de expresión e denuncia...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;...o Patrimonio, os recordos están na xente, e a xente viu que os seus bancos corrían perigo. Os bancos nos que vían, por fin, chegar camiñando, entre a outoniza manta de follas secas, pola avenida de plátanos, á muller coa que se citaran e que chegaba a propósito media hora tarde. Os bancos nos que fumaran os seus primeiros pitillos para parecer maiores ou nos que simplemente conversaran con amigos ou sentaran por estaren cansos. Ao ver que ese escenario das súas vidas corría perigo, a xente recordou, poñéndoo deste xeito en valor, e ao recordar espertou e preguntouse "onde está Vilagarcía?"," Quen levou a miña vila?". Os exper&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;tos disfrazados de políticos...&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; font-size: 1.1em; word-spacing: 3px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Verdana, Geneva, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;a href="http://www.elcorreogallego.es/indexSuplementos.php?idMenu=17&amp;amp;idNoticia=627435"&gt;Link ao artigo completo&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; word-spacing: 3px; font-family: Arial, Verdana, Geneva, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Entradas neste blog ao respecto do tema:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; word-spacing: 3px; font-family: Arial, Verdana, Geneva, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;a href="http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/unha-aposta-cidada-polo-futuro-do.html"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Unha aposta cidadá polo futuro do pasado&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; word-spacing: 3px; font-family: Arial, Verdana, Geneva, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;a href="http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/desbancado-move-o-cu.html"&gt;Desbancado? Move o cú&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; word-spacing: 3px; font-family: Arial, Verdana, Geneva, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;a href="http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/desproposito-comico-lirico-dramatico.html"&gt;Despropósito cómico-lírico-dramático&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 15px; margin-left: 0px; word-spacing: 3px; font-family: Arial, Verdana, Geneva, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;a href="http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/os-bancos-da-memoria.html"&gt;Os Bancos da Memoria&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-938592155087467457?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/938592155087467457/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=938592155087467457&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/938592155087467457'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/938592155087467457'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2011/01/crise-dos-bancos-no-galicia-hoxe-por.html' title='A &quot;Crise dos Bancos&quot; no Galicia Hoxe (Por Xosé Gago)'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5646194350931761189</id><published>2010-12-31T06:22:00.000-08:00</published><updated>2010-12-31T06:50:29.396-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='As fotos de Arlillo'/><title type='text'>"Personajes populares de Vilagarcía": Arlillo</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TR3qPbJDMJI/AAAAAAAABeE/EN_IUan_920/s1600/Arlillo.JPG"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TR3qPbJDMJI/AAAAAAAABeE/EN_IUan_920/s400/Arlillo.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5556855065949712530" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;No 2010 finou o meu pai, Arlillo ou Carlos Comendador Peña. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Cando no 2006 o Concello de Vilagarcía publicou o seu libro "Personajes Populares de Vilagarcía", alguén  que o coñeceu ben, envioume o mail que hoxe quero transcribir nesta entrada&lt;i&gt;. &lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Porque quería pechar o 2010 engadindo ao libro unha personaxe que quedara pendente: a do proprio Arlillo.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Alguien tuvo la delicadeza de regalarme un ejemplar de "Personajes Populares de Vilagarcía", en cuyas páginas tu padre vuelca sus recuerdos en un alarde de prodigiosa memoria, recuerdos matizados con pinceladas muy suyas, y por lo tanto impregnadas de la bonhomía e hidalguía que siempre le caracterizaron. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;He disfrutado muchísimo con este libro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Pero no puedo ocultarte, y&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt; esta es la razón de esta epístola, que falta en él la semblanza de un personaje. Porque precisamente  Arlillo Comendador que realiza en este trabajo una labor de memoria colectiva merece, como el que más, un lugar preferente entre los personajes populares de Vilagarcía.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Para abonar este aserto podía hacer referencia a muchas anécdotas. Pero no es preciso, porque quienes hemos vivido ahí la tristemente célebre década de los años cuarenta, jamás podremos olvidar la labor infatigable y el contagioso entusiasmo de Carlos fomentando el deporte entre una generación desnortada, desencantada, carente de toda clase de medios y con un inmediato pasado traumáticamente quebrado .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Fomentó el deporte como ocio, el deporte como vocación, el deporte como escuela cívica, el deporte como esfuerzo para lograr la superación personal, el deporte en su más puro espíritu olímpico, el deporte, en fin como forja de hombres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Y lo hizo careciendo de todo. Incluso el Campo de &lt;st1:personname productid="La Lomba" st="on"&gt;La Lomba&lt;/st1:personname&gt;, con sus paredes de ladrillo abatidas , destrozadas por la incuria y el abandono, fue convertido en un pastizal para las cabras del vecindario que ramoneaban su escasa hierba, porque había mas calvas que verde…Y como consecuencia de esta dejación la dueña del predio, Doña Desamparados Barrio, mandó que lo arasen y lo sembrasen de millo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Carlos no se desanimó y con aquél liderazgo basado en su ejemplar espíritu deportivo, condujo a la pléyade de jóvenes hasta &lt;st1:personname productid="la Playa" st="on"&gt;la Playa&lt;/st1:personname&gt; de Compostela y alli, entre el arenal para unas actividades y el parque para otras, dirigía, animaba, y enseñaba a toda aquella muchachada&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Muchos vilagarcianos incrédulos, sobre todo los mayores que vivían agobiados por la escasez de subsistencias y en un clima de postguerra (con vencedores defraudados y vencidos amargados) decían que estaba loco.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;layout-grid-mode:line"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;layout-grid-mode:line"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Y lo estaba.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Porque estaba poseído de una divina locura que le permitía ser distinto, sin odiar ni ser odiado. Atender y cumplir su jornada laboral y rematarla indefectiblemente con un entrenamiento agotador: tablas de gimnasia, carreras, saltos….Y la enseñanza y dedicación a los demás: Técnicas para correr en pruebas de velocidad, medio fondo, o fondo; recursos para obtener mejor marca en  saltos; aprendizaje de respiración, como bracear, como pisar, como realizar las salidas con éxito&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Y así, sin mas medios que esa divina locura forjó un plantel de atletas de los cuales algunos alcanzaron el honor de subir al podio en competiciones internacionales, nacionales y, sobre todo en aquellos campeonatos triangulares Vigo-Pontevedra-Vilagarcía.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Relacionarlos a todos sería difícil, careciendo de la memoria de Arlillo, pero me surgen , cálamo currente, los nombres de Guillermo Poyán, Manolo Portela, Chiño Adell, Horacio Gamarra, Daniel Poyán, Toniño Viqueira, Anselmo Gómez Torres, Gonzalo Arízcum&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Definitivamente Arlillo fue capaz de mantener permanentemente encendida la antorcha olímpica en aquel pueblo y en aquel tiempo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt;Su trayectoria profesional y su faceta familiar no serán, sin duda, menos importantes. Pero el lugar que le corresponde en el palmarés de los “Personajes  populares de Vilagarcía” está avalado con creces por su curriculum como atleta  y como fomentador del atletismo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt; Y debemos hacerle justicia consignándolo así.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial; color: rgb(102, 102, 0); "&gt; Porque él, con su proverbial modestia sería incapaz de demandarlo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TR3oIEvqqVI/AAAAAAAABd8/Ae0E03zvtCE/s400/IMG_7958.JPG" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5556852740655327570" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5646194350931761189?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5646194350931761189/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5646194350931761189&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5646194350931761189'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5646194350931761189'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/personajes-populares-de-vilagarcia.html' title='&quot;Personajes populares de Vilagarcía&quot;: Arlillo'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TR3qPbJDMJI/AAAAAAAABeE/EN_IUan_920/s72-c/Arlillo.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-4376970261755515602</id><published>2010-12-30T13:38:00.000-08:00</published><updated>2010-12-30T14:00:42.860-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>Unha aposta cidadá polo futuro do pasado</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;embed src="http://widget-ee.slide.com/widgets/slideticker.swf" type="application/x-shockwave-flash" quality="high" scale="noscale" salign="l" wmode="transparent" flashvars="cy=bb&amp;amp;il=1&amp;amp;channel=1945555039050343918&amp;amp;site=widget-ee.slide.com" style="width:400px;height:320px" name="flashticker" align="middle"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;div style="width:400px;text-align:left;"&gt;&lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=1945555039050343918&amp;amp;map=1" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-ee.slide.com/p1/1945555039050343918/bb_t047_v000_s0un_f00/images/xslide1.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=1945555039050343918&amp;amp;map=2" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-ee.slide.com/p2/1945555039050343918/bb_t047_v000_s0un_f00/images/xslide2.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=1945555039050343918&amp;amp;map=F" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-ee.slide.com/p4/1945555039050343918/bb_t047_v000_s0un_f00/images/xslide42.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="line-height: 115%; font-family: Verdana, sans-serif; color: black; "&gt;Nos anos 90 en Portugal, foron descubertos importantes &lt;a href="http://translate.google.es/translate?hl=es&amp;amp;sl=en&amp;amp;tl=es&amp;amp;u=http://whc.unesco.org/en/statesparties/pt&amp;amp;anno=2"&gt;gravados Paleolíticos no lugar de construción do encoro de Fôz Côa&lt;/a&gt;. Como nunca acontecera, a multiplicación de accións cidadás e nunha mobilización social insospeitada, conseguiu o inaudito, a decisión política final de non construír a presa. Falaban de Foz Coa na universidade, na televisión, pero tamén na perruquería, na panadería, na misa, no super… Foi a resistencia da opinión pública a que conseguiu a suspensión das obras e a preservación daquelas “gravuras” que según o slogan “nâo sabem nadar”. Daquela “batalha do Côa” sairon victoriosos todos os cidadáns. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="line-height: 115%; font-family: Verdana, sans-serif; color: black; "&gt;Empregando frases pronunciadas en diversos medios estes días polo "affair ravella", este tamén &lt;span&gt; &lt;/span&gt;é un punto de inflexión para a sociedade vilagarciana. &lt;b&gt;A “sociedade civil” que toma voz na defensa do seu&lt;/b&gt;. A “bancarrota de Ravella” consegue o milagre dunha vila máis humana. Unha vila que non dá importancia ás cousas polo mero valor material, preocupada por preservar os espazos e as fisonomías. Unha sociedade onde a palabra flúe polas rúas, polas cafeterías, polos blogues... Unha vila con cidadáns que moven o cú, que son capaces de falar, crecer, organizarse e actuar con dilixencia. O NÓS da memoria colectiva, inmaterial as veces, hoxe tivo voz e voto. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span lang="GL" style="line-height: 115%; font-family: Verdana, sans-serif; color: black; "&gt;Esperamos que sexa o precedente dunha mudanza social da que saian vitoriosos todos os cidadáns arousáns preocupados polo presente, e polo futuro do pasado. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; line-height: 18px; "&gt;Dende Apedradoencanto unha cordial aperta para todos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-4376970261755515602?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/4376970261755515602/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=4376970261755515602&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4376970261755515602'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4376970261755515602'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/unha-aposta-cidada-polo-futuro-do.html' title='Unha aposta cidadá polo futuro do pasado'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-6798701413307508270</id><published>2010-12-29T11:50:00.001-08:00</published><updated>2010-12-29T12:57:13.654-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>Desbancado? Move o cú</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRugkqEM7DI/AAAAAAAABdk/G7HJwbLas4s/s1600/Presentaci%25C3%25B3n1.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRugkqEM7DI/AAAAAAAABdk/G7HJwbLas4s/s400/Presentaci%25C3%25B3n1.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5556211116919286834" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Estás a favor da reposición dos bancos de Ravella?&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Entón este é o teu lema.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Porque &lt;b&gt;os cidadáns&lt;/b&gt; apostamos polo futuro do pasado... no século XXI.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mañá, día 30, todos os que poidan a s18.oo h no derradeiro Pleno do Concello do ano.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;Desbancado?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Move o cú!&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-6798701413307508270?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/6798701413307508270/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=6798701413307508270&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6798701413307508270'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6798701413307508270'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/desbancado-move-o-cu.html' title='Desbancado? Move o cú'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRugkqEM7DI/AAAAAAAABdk/G7HJwbLas4s/s72-c/Presentaci%25C3%25B3n1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5359589950235018729</id><published>2010-12-27T09:21:00.000-08:00</published><updated>2010-12-28T10:18:57.255-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>Despropósito cómico-lírico-dramático</title><content type='html'>&lt;img src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRjtGs0iauI/AAAAAAAABc0/fJc0-AWBy7s/s400/otro.jpg" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 262px; height: 400px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5555450839728024290" /&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRjtBNg7IbI/AAAAAAAABcs/q2FssFpPh1w/s400/27.jpg" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 275px; height: 400px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5555450745424912818" span="" /&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 16px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 16px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 16px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 16px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 16px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;Manuel Rey Posse e Xan Buhigas Olavarrieta, alcumados &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;&lt;i&gt;Los Hermanos Claraboya&lt;/i&gt; &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;polo grosor das lentes dos seus óculos, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;escriben (con incrustacións de Román Fernández Gil) para o antroido do 1924 o Apropósito: &lt;b&gt;Fantasías de Severo ó Contra todo y contra nadie&lt;/b&gt;, descrito como despropósito cómico-lírico-dramático de carácter impresionista.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Coa súa habitual retranca, neste &lt;i&gt;des-propósito&lt;/i&gt; reflicten o sentimento crítico dos vilagarciáns contra os políticos municipais e os cambios da configuración urbana dunha puxante Vilagarcía.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRjtexTU1FI/AAAAAAAABdM/0pXKG83DjBY/s400/09.jpg" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 302px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5555451253247759442" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 16px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;O&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;s autores sinalan na contr&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;aportada da edición &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;impresa por "Galicia Nova" que &lt;i&gt;El importe de los derechos de representación será destinado, a prorrateo, para las Obras del&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;&lt;i&gt; Puerto, alcantarillado, traída de aguas y demás proyectos de capital importancia &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;&lt;i&gt;para nuestra villa. &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt;Todos son &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;proxectos desenvolvidos entón polo &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 16px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;novo alcalde de Vilagarcía, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;Enrique Rodríguez Lafuente, quen fora d&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;estituido tras o golpe militar de Primo de Rivera e substituido eventualmente por Pío S. Carrasco. Tamén no seu &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;mandato se realiza a desecación das marismas do Con, o dragado do porto, o Parque de Compostela, os xardíns e obelisco de Alfonso XIII, así como os xardíns da Praza da Ravella, tan mediáticos nestes días.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRjtRa1w2HI/AAAAAAAABc8/6PNxj1AePdI/s400/ilustraciongallegayasturiana30-12-1879.jpg" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 281px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5555451023879886962" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRjtXXz5sAI/AAAAAAAABdE/ykUTnVUGt70/s400/villa5.jpg" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 251px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5555451126145986562" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;ACTO SEGUNDO&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;La escena representa la calle de la Marina. Al fondo varias tabernas; una con pu&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; "&gt;erta practicable.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;ESCENA V&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;MOMO: ¿De modo que esta es la alameda?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;SEVERO: Si señor. A veces &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;huele un poco a bacalao; ... pero es la alameda.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;MOMO: ¿Pero quién ha traido aquí tanto barro? ¡Que barbaridad!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;SEVERO: Son recuerdos de un alcalde de verano, en colaboración con un exconcejal de gabán de pieles, que estuvo "escarabellando" ahí en eso del depósito de la gasolina.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;(Cantando con música da Zarzuela "A Montería")&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;SEVERO:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Hay que ver, Hay que ver, Hay que ver,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;la arcilla que en la Playa acaba de nacer,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;y cuidar, y cuidar, y cuidar,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;de no quedar pegado al tiempo de pasar,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Creo yo, creo yo, creo yo...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;que nuestro Municipio haría un negoción&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;digo yo, digo yo, digo yo...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;si monta una tejera con horno de cocción.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;MOMO:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Esta playa, querido Severo&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;ya no es la alameda,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;do paseaban en grato consorcio&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;el pueblo y la aldea,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Hoy sin kiosko, sin sombra, ni asientos,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;tan solo le resta,...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;el perfume de los pebeteros,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;que al mar se condenan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;SEVERO:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Hay que ver, hay que ver, hay que ver,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;nuestras obras del puerto, que están a medio hacer&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;y observar, y observar y observar&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;con una travesía, como se pone el mar.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Creo yo, creo yo, creo yo,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;que ya cegado el puerto con la arena del Cón ...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;es mejor, es mejor, es mejor,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;dividirlo en viveros para ostra y mejillón.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;Este anaco da obra escrita en 1924 está de plena actualidade. Alcaldes. Concelleiros. Proxectos urbanísticos. Arquitectos. Cidadáns sorprendidos. Protestas. Asinantes. Loitas políticas. Mentalidades. Pantasmas do pasado que rexurden entre os lodos. Mirando os xornais e aplicando a retranca dos Claraboyas, hai situacións do presente que son auténticos despropósitos cómico-lírico-dramáticos.&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; "&gt;REFERENCIAS&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Vistalegre antes da desecación das Marismas do Con. Gravado da revista &lt;i&gt;Ilustracion gallega y asturiana&lt;/i&gt;. 30-12-1879&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Sobre Enrique Rodríguez Lafuente: Viana, V. 2008. Vilagarcianos Poco Conocidos (I). Autoridade Portuaria de Vilagarcía.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5359589950235018729?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5359589950235018729/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5359589950235018729&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5359589950235018729'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5359589950235018729'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/desproposito-comico-lirico-dramatico.html' title='Despropósito cómico-lírico-dramático'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRjtGs0iauI/AAAAAAAABc0/fJc0-AWBy7s/s72-c/otro.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7989910538743900831</id><published>2010-12-22T16:34:00.000-08:00</published><updated>2010-12-28T10:18:57.256-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>Os bancos da memoria</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRKaO2vLl4I/AAAAAAAABbk/GWNhK6cednY/s1600/15108390.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 260px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRKaO2vLl4I/AAAAAAAABbk/GWNhK6cednY/s400/15108390.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5553670870503495554" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;George Orwell comezaba a sua novela &lt;i&gt;1984&lt;/i&gt; sobre o poder totalitario con aquela sentencia: “&lt;i&gt;Quen controla&lt;span&gt;  &lt;/span&gt;o pasado, controla o futuro. Quen controla o presente, controla o pasado&lt;/i&gt;”.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Para un proxecto de futuro un pobo precisa dun pasado común. Pero os cambios son rápidos. Impera o progreso, o desarraigo. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Vou pouco a Vilagarcía. Xa non a coñezo. Non me coñezo nas cousas. Non me coñezo na xente. Só unha intanxible e delicada rede de recordos e lembranzas nos abeira baixo o paraugas do común, da identidade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;É certo que neste presente progresivo de nada valen bancos con baldosas rotas. Non valen nada… pero nun parque o xenio Antonio Gaudí creou a beleza con baldosas rotas… &lt;a href="http://www.barcelona-tourist-guide.com/sp/albums-sp/gaudi-park-guell/"&gt;Parq Guell&lt;/a&gt;… Patrimonio da Humanidade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Os vilagarciáns non aspiramos a tanto. Apenas a un sinxelo Patrimonio do que é única e xenuinamente noso. Como eses desfeitos bancos de Ravella, enchidos do nós inmaterial e colectivo, o auténtico capital dun pobo, que quere coñecerse e proxectarse no futuro. &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2010/12/22/0003_8924201.htm"&gt;Hoxe as máquinas roubar&lt;/a&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2010/12/22/0003_8924201.htm"&gt;on sen pudor&lt;/a&gt; ese capital dun pobo que está nos bancos…&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;nos bancos da memoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRKflGMjxQI/AAAAAAAABbs/IboHWoDGiL0/s400/Presentaci%25C3%25B3n1.jpg" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 400px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5553676750168507650" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Na foto, arriba os bancos ondulantes do Parq Guell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="GL"&gt;Abaixo un anaco de baldosa recuperada por min nas obras de remodelación da "&lt;b&gt;Casa de Chuna&lt;/b&gt;" (filla de Cameron Walker). Como podedes ver, se trata dunha baldosa modernista idéntica a algunhas das empregadas no parque barcelonés.  A casa está pintada por fora de cor salmón. O alicatado interior simplemente xa non existe. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7989910538743900831?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7989910538743900831/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7989910538743900831&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7989910538743900831'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7989910538743900831'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/os-bancos-da-memoria.html' title='Os bancos da memoria'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TRKaO2vLl4I/AAAAAAAABbk/GWNhK6cednY/s72-c/15108390.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-4215713081807025935</id><published>2010-12-05T05:22:00.000-08:00</published><updated>2010-12-28T10:03:46.697-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><title type='text'>La cruz de Lobeira</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TPuSUBqp9ZI/AAAAAAAAAFE/zpeSD_hXyhQ/s1600/Lobeira.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 210px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TPuSUBqp9ZI/AAAAAAAAAFE/zpeSD_hXyhQ/s320/Lobeira.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5547188238779282834" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;i&gt;Antes de que tus sombras el sol alumbre&lt;/i&gt;&lt;div&gt;&lt;i&gt;se hinca de rodillas tu Avemaría,&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;i&gt;y la cruz que enarbolas sobre la cumbre&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;i&gt;va santiguando el alba de cada día.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;   &lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;  &lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;    &lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;Ramón García Lago&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Como nos recuerda Xosé Lois Vila Fariña (1997) en su &lt;i&gt;Guía Histórica del Monte Lobeira&lt;/i&gt;, la primitiva cruz de Lobeira tiene su origen en el año 1896. El 1 de agosto de ese mismo año era inaugurada por el entonces Comandante Militar de Marina de Villagarcía, Don Adolfo Reynoso y Díez de Tejada, en memoria de las víctimas de los naufragios en las costas de las rías gallegas. En recuerdo de esos naufragios también se esculpieron lápidas conmemorativas, como las dedicadas al crucero español Reina Regente, al buque mercante Don Pedro y al archifamoso navío inglés Serpent. &lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;La cruz original sufrió un proceso de restauración en el año 1961, después de un periodo de relativo abandono y de lucha entre dos fuerzas sociales: una que defendía la conservación y restauración de vieja cruz, y otra que abogaba por su sustitución por un monumento al Sagrado Corazón de Jesús, del que hablaremos en próximas entradas. Afortunadamente, ganaron el pulso los primeros, lo que permitió la salvación de la antigua cruz, actual referente simbólico del paisaje cultural de nuestra comarca. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Asimismo, la cruz de Lobeira nos sirve para ejemplificar la transformación del concepto de patrimonio. De un concepto de patrimonio basado en lo antiquísimo y espectacular, evolucionamos a un concepto de patrimonio mucho más amplio, a un patrimonio entendido como acervo (conjunto de bienes morales, culturales y materiales de una comunidad dada). Bienes que, sin ser necesariamente antiguos ni espectaculares, ayudan a construir la relación de una colectividad con su memoria e identidad (Criado 2010). &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bibliografía:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Criado Boado, F. (2010): "Qué es hoy la arqueología". &lt;i&gt;Cota Zero: revista d'Arqueologia i Ciència 25. &lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Vila Fariña, X.L. (1997): &lt;i&gt;Guía Histórica del Monte Lobeira.&lt;/i&gt; Diputación de Pontevedra. Pontevedra.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-4215713081807025935?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/4215713081807025935/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=4215713081807025935&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4215713081807025935'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4215713081807025935'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/12/la-cruz-de-lobeira.html' title='La cruz de Lobeira'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TPuSUBqp9ZI/AAAAAAAAAFE/zpeSD_hXyhQ/s72-c/Lobeira.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-3436769500643845082</id><published>2010-11-29T10:52:00.000-08:00</published><updated>2010-12-28T10:03:22.424-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Colaboracións'/><title type='text'>Los cromlechs o "baratze" del Pais Vasco Francés (por Laure Nonat)</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TPP6HYVgWGI/AAAAAAAABZ8/TIPqn1sv_34/s1600/Okabe%2Bn%25C3%25A9cropole.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 268px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TPP6HYVgWGI/AAAAAAAABZ8/TIPqn1sv_34/s400/Okabe%2Bn%25C3%25A9cropole.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5545050570921891938" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TPP5gD9CLyI/AAAAAAAABZ0/Jrm8cb1i4Sg/s1600/Okabe.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 268px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TPP5gD9CLyI/AAAAAAAABZ0/Jrm8cb1i4Sg/s400/Okabe.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5545049895435644706" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A arqueóloga e investigadora Laure Nonat, da Universidade de Pau (Francia), que actualmente realiza un novo traballo de investigación coodirixido dende a UVigo, ven de seguir con atención as novas da intervención realizada no círculo lítico de Lobeira.&lt;/div&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TPP4y17uVZI/AAAAAAAABZk/pJlFLCoILQE/s1600/Okabe%2Bn%25C3%25A9cropole.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Envíanos esta interesante colaboración que amplia os nosos coñecementos sobre as diversas manifestacións de círculos líticos na Península Iberica. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Merçi Laure!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;-------------&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;C&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;uando uno camina por los montes vascos es habitual encontrarse con los cromlechs, arquitectura singularmente original no sólo por su aspecto formal sino también por la espectacular panorámica visual que se tiene desde ellos. Esta arquitectura, no se limita tan solo al País Vasco Francés, sino que se extiende también por el País Vasco Español, llegando incluso hasta los Pirineos centrales.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;En término de vocabulario, la denominación “cromlech” parece poco satisfactoria, ya que poco o nada tiene que ver con una arquitectura megalítica. Por eso, en la bibliografía especializada se utiliza el término vasco “baratze”, más adecuado a este tipo de yacimientos e interpretado en el sentido de “pequeño cercado”, al cual se le atribuye a veces una connotación ritual. Se trata por lo tanto de espacios circulares conformados por piedras o bloques de tamaño mediano. En el año 1995 se contabilizaban 216 baratze en el País Vasco Francés y 460 en la parte española (Blot y Raballand, 1995: 528)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Se distingue dos tipos arquitectónicos fundamentales que incluyen el círculo de piedra: los baratze y los tumulus-baratze. El  “baratze” está formado comúnmente por un circulo de piedras o de lajas hincadas con un diámetro medio de entre 4 y 7 metros y por un anillo interno pero de tamaño más modesto. Así mismo, y antes de disponer los diferentes elementos arquitectónicos que van a conformar el conjunt&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;o de la estructura, su espacio de ocupación es objeto de preparación (limpieza de la vegetación, nivelación). Normalmente, en el espacio central del círculo se dispone la estructura principal, en la que se diferencian tres formas constructivas: una caja de lajas o losas de forma rectangular, a modo de cista; pequeños bloques de piedras dispuestos en forma de “herradura”; acumulación de piedras en domo. En algunos casos, solo se observa la presencia de una o dos piedras.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Por su parte, los “tumulus-baratze”, como su nombre indica son túmulos frecuentemente de tierra contenidos o delimitados por un círculo de piedra de un diámetro superior a los anteriores, de 6 a 7 m y una altura comprendida entre los 0,30 y 0,70 m. Los demás elementos arquitectónicos son idénticos a los encontrados en los “baratze” y se organizan de modo similar.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;En la mayoría de los dos tipos arquitectónicos, se deposita una cantidad pequeña de cenizas o carbones de madera y en escaso casos &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TPP457Xa6mI/AAAAAAAABZs/hP1WbodeLFs/s400/Zaho.jpg" style="text-align: justify;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 400px; height: 268px; " border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5545049240295369314" /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;fragmentos de huesos humanos calcinados. Ese depósito puede estar dispuesto en el interior de la cista, bajo el domo o incluso a veces directamente sobre el suelo, y parecer reflejar una vinculación con el rito de incineración, aunque el hecho de que tan solo se depositen en las estructuras una ínfima parte de los restos quemados, parece responder más bien a un acto simbólico que a un verdadero proceso de deposición funeraria de tipo secundaria. Por eso mismo, y por la escasez y pobreza del mobiliario encontrado frente a construcciones que indican en algunos casos, una cierta meticulosidad, autores como J. Blot, consideran a los monumentos en cuestión más como “cenotafios” que como verdaderas sepulturas.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;La implantación topográfica de esos yacimientos se corresponde por orden decreciente con los collados, líneas de cresta y flancos de montaña. Pueden  aparecer de forma aislada pero también agrupada, formando verdadera necrópolis (Okabe, región de Iraty o Zaho, Alduldes). Un aspecto a destacar en las agrupaciones es su organización por tipos de arquitecturas, así como la posición privilegiada que se le otorga a los monumentos más cuidados o relevantes, ocupando los enclaves más destacados y de mayor relevancia visual del paisaje. Parecen vincularse claramente con las vías de trashumancias y en consecuencia con las actividades pastoriles. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small; "&gt;En cuanto a su adscripción cronológica, las diferentes dataciones radiocarbónicas obtenidas indican que esos monumentos se erigen en el Bronce Medio, perdurando hasta el final de la segunda Edad del Hierro, y en algunos casos incluso hasta época histórica. Por último y a modo de reflexión, el rito de incineración, aunque ya hay indicios de su aparición al final del Calcolítico (como ejemplo podemos citar el túmulo de piedras Irau 4 de la región d’Iraty) en el país vasco francés, parece indicar a través de la erección de los círculos de piedras, la integración de un nuevo simbolismo donde el cuerpo y su esencia material tiende a perder su importancia frente a nuevos valores que por desgracia todavía se nos escapan.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Bibliografía:&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;BLOT, J. (1993): Montaña y Prehistoria Vasca. Eds. Elkar. San Sebastian. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;(1989): “Le tumulus Irau IV (compte-rendu de fouilles 1988)”. Munibe, n°41, San Sebastian, pp.93-99.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;(1997): http://hedatuz.euskomedia.org/1725/1/07047058.pdf, [consultado en Noviembre 2010] :“Les sépultures à incinérations en Pays Basque Nord”.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;BLOT, J. y RABALLAND, C. (1995): « Contribution à l’étude des cercles de pierres en Pays Basque de France ». Bulletin de la Société Préhistorique française, tomo 92, n°4, pp. 525-548.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Le blog de Jacques Blot : http://jacquesblot.over-blog.com/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-3436769500643845082?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/3436769500643845082/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=3436769500643845082&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3436769500643845082'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3436769500643845082'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/los-cromlechs-o-baratze-del-pais-vasco.html' title='Los cromlechs o &quot;baratze&quot; del Pais Vasco Francés (por Laure Nonat)'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TPP6HYVgWGI/AAAAAAAABZ8/TIPqn1sv_34/s72-c/Okabe%2Bn%25C3%25A9cropole.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-9223215432029430406</id><published>2010-11-24T09:22:00.000-08:00</published><updated>2010-12-28T10:03:03.199-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Final de intervención</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TO1LPGmYb8I/AAAAAAAAAE0/TP6EYTHUVtM/s1600/P1020136.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TO1LPGmYb8I/AAAAAAAAAE0/TP6EYTHUVtM/s320/P1020136.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5543169439204667330" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Después de 15 días de intenso trabajo, la intervención en el círculo lítico de Monte Lobeira ha tocado a su fin. &lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ya estamos en condiciones de hacer las primeras valoraciones de la excavación. Como se podía leer en el Diario de Arousa del pasado miércoles, la principal conclusión es que el círculo es bastante posterior a los túmulos. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Esto lo sabemos porque el nivel de ocupación del circulo se sitúa muy por encima del nivel de ocupación del túmulo. Cuanto más reciente es aún no lo podemos determinar. Para ello necesitamos el resultado de las analíticas obtenidas a partir de las muestras extraídas en el proceso de excavación. Pero es muy probable que su cronología sea medieval o incluso posterior. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ahora queda la segunda parte del trabajo, que buscar dar respuesta a una pregunta: ¿cuál es, entonces, la naturaleza y funcionalidad de esta estructura en el marco de la sociedad rural que la construyó? Para ello buscaremos información en la documentación histórica a la que tengamos acceso y entrevistaremos a los ancianos de András para ver si recuerdan algo de esta extraña estructura.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TO1Rxs3UqkI/AAAAAAAAAE8/_bh8DG4-FFU/s320/P1020153.JPG" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5543176630661589570" /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Como ya tenemos dicho, uno de nuestros principales objetivos es la reincorporación a la comunidad local de su rico patrimonio. Por ello, en una fecha por determinar (probablemente enero o febrero) organizaremos un coloquio en András donde explicaremos detalladamente el proceso y resultado de la excavación. Huelga decir que estáis todos invitados. Ya os anunciaré la fecha y lugar exactos.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Un auténtico placer haber podido trabajar en Monte Lobeira. Pero esta excavación no es el final del camino, sino el comienzo. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Fotos: La foto superior recoge la colocación del geotextil, una especie de tela especialmente resistente que colocamos con el propósito de marcar la diferencia entre la zona excavada y el resto del yacimiento. Así se evitan confusiones en posibles futuras actuaciones. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;En la foto inferior podéis ver la zona de intervención ya tapada, restituyendo su aspecto original. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-9223215432029430406?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/9223215432029430406/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=9223215432029430406&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/9223215432029430406'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/9223215432029430406'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/final-de-intervencion.html' title='Final de intervención'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TO1LPGmYb8I/AAAAAAAAAE0/TP6EYTHUVtM/s72-c/P1020136.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-6387626533792177672</id><published>2010-11-12T05:23:00.001-08:00</published><updated>2010-12-28T10:02:49.131-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='As fotos de Arlillo'/><title type='text'>Arlillo: saudade</title><content type='html'>Há gente que fica na história da história da gente...&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TN0_3UXWFhI/AAAAAAAABYs/3iuclz4ISTw/s1600/Diapositiva12.JPG"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TN0_3UXWFhI/AAAAAAAABYs/3iuclz4ISTw/s400/Diapositiva12.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5538653336327558674" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS', Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 16px; "&gt;&lt;p style="border-top-width: 0px; border-right-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; border-style: initial; border-color: initial; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 20px; padding-left: 0px; color: rgb(85, 85, 85); font-size: 13px; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;object width="480" height="385"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/OzrUs08-SWs?fs=1&amp;amp;hl=es_ES"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/OzrUs08-SWs?fs=1&amp;amp;hl=es_ES" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-6387626533792177672?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/6387626533792177672/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=6387626533792177672&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6387626533792177672'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6387626533792177672'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/arlillo-saudade.html' title='Arlillo: saudade'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TN0_3UXWFhI/AAAAAAAABYs/3iuclz4ISTw/s72-c/Diapositiva12.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-4175702600326665619</id><published>2010-11-10T15:45:00.000-08:00</published><updated>2010-12-28T10:02:30.803-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Andainas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Do Monte Lobeira á Pedra do Encanto...</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNsu-9tRuZI/AAAAAAAAAEc/MXeH38M1Fhw/s1600/06112010%2528005%2529.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNsu-9tRuZI/AAAAAAAAAEc/MXeH38M1Fhw/s320/06112010%2528005%2529.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5538071826033392018" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNsu1LsBIvI/AAAAAAAAAEU/ER_jXve6FG0/s1600/06112010%2528001%2529.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNsu1LsBIvI/AAAAAAAAAEU/ER_jXve6FG0/s320/06112010%2528001%2529.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5538071657987515122" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Y la leyenda se convirtió en realidad. Que cambiásemos el túnel por la carretera nacional es un detalle sin mucha importancia... Y que alteráramos el orden de la leyenda, también. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Al fin y al cabo, el objetivo era claro: disfrutar de un viaje arqueológico de la mano de Bea Comendador, una buena conocedora de la arqueología de la comarca. Y así fue. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Comenzamos nuestra visita en la famosa y malograda &lt;i&gt;Pedra do Encanto&lt;/i&gt;&lt;i&gt;,&lt;/i&gt; centro neurálgico de todas las leyendas arqueológicas de Arousa. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Continuamos por los petroglifos de &lt;i&gt;Os Ballotes,&lt;/i&gt; donde pudimos ver que, por lo menos, algo se ha avanzado a nivel municipal en lo que a conservación del patrimonio se refiere. Después de tanto años por fin estos petroglifos se han visto liberados de la cárcel de hormigón y hierro en la que estaban encerrados. Tal y como en su día los estudio Fermín Bouza Brey...&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Los petroglifos siguieron monopolizando la visita, ya que nuestro camino hacia Monte Lobeira discurrió por Xiabre, el gran desconocido. Los "petroglifos del viento" se ubican allí. Me refiero a ese gran conjunto de arte rupestre descubierto a raíz de la construcción del parque eólico. Sin duda un buen tema para una futura visita monográfica. Pero Xiabre no sólo esconde petroglifos. Allí pudimos parar al pie del &lt;i&gt;Castro da Xaiba,&lt;/i&gt; en lo alto del Pousadoiro. Y aunque no las visitamos, no debemos olvidar que en las inmediaciones del castro existe un notable conjunto de mámoas. Y así vemos lo que representa Xiabre: Neolítico, Edad del Bronce y Edad del Hierro en un solo monte. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Por fin llegamos a nuestro destino: Monte Lobeira. Una auténtica pena que el día estuviera totalmente nublado y no nos permitiera hacer una aproximación desde la arqueología del paisaje al conjunto de la comarca. Una buena excusa para repetir la visita. Allí estuvimos visitando los restos de la antigua fortaleza de Lobeira y explicando un poco su historia. Y de ahí a las mámoas y al círculo lítico, donde tuvimos la suerte de contar con la presencia y explicaciones de la subdirectora de la excavación que allí se está desarrollando, Patricia Mañana. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Una visita completa, sin lugar a dudas. Y todo ello gracias al impulso del &lt;i&gt;Ateneo Mar de Arousa,&lt;/i&gt; promotor de la visita. Este puede ser el comienzo de una bonita amistad...&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Fotos:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;A la izquierda, Bea Comendador nos descubre los secretos de &lt;i&gt;A Pedra do Encanto.&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;A la derecha, Patricia Mañana nos explica la intervención arqueológica en el círculo lítico.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-4175702600326665619?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/4175702600326665619/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=4175702600326665619&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4175702600326665619'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4175702600326665619'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/do-monte-lobeira-pedra-do-encanto.html' title='Do Monte Lobeira á Pedra do Encanto...'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNsu-9tRuZI/AAAAAAAAAEc/MXeH38M1Fhw/s72-c/06112010%2528005%2529.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7788397236705270508</id><published>2010-11-07T10:29:00.000-08:00</published><updated>2010-11-07T10:37:49.106-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><title type='text'>Excavando las entrañas de Lobeira</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TNbxgASa6_I/AAAAAAAABXc/ceCzhjYGBVk/s1600/2010-11-06_IMG_2010-11-06_21-22-53_ar15.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 318px; height: 212px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TNbxgASa6_I/AAAAAAAABXc/ceCzhjYGBVk/s400/2010-11-06_IMG_2010-11-06_21-22-53_ar15.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5536878324033973234" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A intervención en Lobeira aparece hoxe na &lt;a href="http://www.farodevigo.es/portada-arousa/2010/11/07/excavando-entranas-lobeira/488438.html"&gt;portada de Arousa no xornal Faro de Vigo&lt;/a&gt;,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;b&gt;Excavando las entrañas de Lobeira (A.Gago)&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: arial; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Un equipo de arqueólogos del CSIC trabaja en el círculo lítico del monte vilanovés para datar su origen e investigar su posible relación con dos túmulos próximos&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;El círculo lítico se encuentra al sur de la cruz de Lobeira. Fue catalogado en 1991 por Caramés, pero salió a la luz pública en los incendios de 2006. // Fotografía de I. Abella &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Una semana de duro trabajo de campo y poco más de un mes de investigación en el laboratorio pueden servir para clarificar uno de los numerosos secretos que oculta el monte de Lobeira, en Vilanova de Arousa. Ese es el tiempo que prevén los investigadores que pueden tardar en recopilar, analizar y realizar una valoración de los datos encontrados en este primer estudio en profundidad de lo que se creía un monumento megalítico y que puede ser posterior, probablemente del Medievo. En ese caso, el círculo puede ser una buena piedra de toque para estudiar la cotidianeidad del rural gallego y la función de este tipo de construcciones, menos vistosas que los castillos y fortalezas, pero que son también el reflejo de la vida y del sistema rural gallego de hace cientos de años, y al que el actual le debe gran parte de su valor.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Lobeira tiene un contenido mágico. Su forma, su altitud, su ubicación y su entorno siempre han sido un atractivo durante todas las épocas, incluida la actual. Por toda su geografía se acumulan restos de otras épocas, como es el caso del círculo lítico que durante toda esta semana ha sido estudiado por un grupo de arqueólogos del CSIC para determinar su datación, pero sobre todo, para identificar qué tipo de relación puede tener con los dos túmulos funerarios que se encuentran a escasos metros. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Seis arqueólogos bajo la batuta de Elías López como director y con el asesoramiento técnico de la profesora de Prehistoria de la Universidad de Vigo, Beatriz Comendador, han comenzado a elaborar un trabajo en profundidad que tiene como objetivo arrojar luz sobre este tipo de construcciones y su origen, un debate que ha resucitado recientemente dentro del mundo de la arqueología. Durante seis días han estado buscando en las entrañas de Lobeira todos esos datos que puedan servir para arrojar luz sobre el descubrimiento que hizo Vicente Caramés en 1991 y que salió a la luz pública tras los incendios de agosto de 2006. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;El de Lobeira es uno de los pocos círculos líticos que se conservan, pero a diferencia de lo que se podría pensar, la mayor parte de ellos están datados por los expertos en la etapa medieval, una época a la que el de Vilanova podría no ser ajeno. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Lo que sorprende es su proximidad y alienación con los túmulos que se encuentran en las inmediaciones, datados en 4.500 y 2.000 antes de Cristo, algo que ocurre en otro círculo lítico muy estudiado, como es el de A Mourela, en As Pontes. Esos vínculos entre la Edad Media y la Prehistoria son lo que sorprende a muchos arqueólogos y lo que están tratando de determinar.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Posterior a los túmulos&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Las primeras prospecciones realizadas por los arqueólogos indican que el círculo lítico es posterior a los túmulos, aunque la etapa en la que se construyó deberá determinarse en el trabajo de laboratorio que les espera. El círculo lítico posee una cimentación mucho más débil que los túmulos, por lo que se sospecha que podría ser de otra etapa, muy probablemente la medieval. Sin embargo, su forma y su ubicación si que puede resultar materia interesante para su estudio y en ello se va a centrar el trabajo de laboratorio cuando finalicen mañana con el que se está haciendo sobre el terreno. Se han recogido muestras del sustrato para poder analizar su composición química, algo que permitiría demostrar si el círculo se utilizaba como almacén de grano o como establo para animales. Además las pruebas realizadas con el gradiómetro han permitido descubrir la presencia de un antiguo camino, utilizado hasta no hace mucho tiempo, y la presencia de otra posible edificación, de forma rectangular, en las inmediaciones.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;El hecho de que el círculo lítico no corresponda a la etapa del neolítico no resta importancia a esta construcción para los investigadores. Estos monumentos apenas se han estudiado como parte del proceso de población del rural en Galicia, como parte de la cotidianeidad de una etapa que acabaría marcando el desarrollo del campo gallego tal y como se conoce en estos momentos. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Los trabajos siempre se han centrado en otro tipo de construcciones más llamativas, como los castillos o fortalezas medievales, pero el sistema rural gallego es un gran desconocido al que este tipo de actuaciones pueden beneficiar para su conocimiento "ya que si no fuese por estos restos, no existirían apenas noticias", indica Patricia Mañana, una de los seis arqueólogos que llevan más de una semana excavando en Lobeira. Los trabajos también han servido para sacar a la luz algún material de la época en la que fue construido el círculo lítico, especialmente fragmentos de cerámica.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Testimonios orales&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Además de las excavaciones, los investigadores, a través de los comuneros están tratando de recopilar datos sobre la presencia del círculo lítico en Lobeira a través de la recopilación oral. Así, están buscando gente mayor que pueda tener recuerdos del mismo para ver si todavía se empleaba a mediados del siglo XX. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;No en vano, el camino descubierto durante los trabajos estaba abierto hasta hace poco tiempo y en fotografías aéreas de los años 50 es reconocible, además de que la zona que ocupan tanto el círculo como los túmulos estaba dedicada a la producción de cereal, por tratarse de un terreno muy fértil.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;El trabajo de las excavaciones de Lobeira pasará el martes al laboratorio, donde durante un mes el equipo de trabajo del CSIC tratará de sacar las conclusiones sobre el origen de este círculo lítico. Todas ellas se harán públicas en revistas especializadas para aportar los descubrimientos al escaso conocimiento que se tiene de los círculos líticos.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Comuneros&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Para el estudio que realizan los investigadores del CSIC ha sido necesaria la colaboración fundamental de la comunidad de montes de András, una entidad que, desde hace años, ha mostrado una especial sensibilidad hacia la protección de Monte Lobeira y de sus riquezas. Los comuneros se han encargado de limpiar la zona de maleza, permitiendo a los arqueólogos trabajar sin ningún tipo de problema y han mostrado desde el inicio toda su colaboración.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Con el objetivo de revalorizar el monte, no se descarta que la actual ruta de senderismo se extienda también al círculo lítico, recuperando el antiguo camino e instalando paneles informativos que expliquen el significado que puede tener esta zona. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;En la actualidad, la senda arranca en las inmediaciones de la iglesia parroquial de András para acercarse al Faro das Lúas. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Desde ahí, se dirige hasta el punto más alto del monte, la cruz de Lobeira, a la cual rodea para que el paseante pueda tener alguna de las mejores imágenes de la ría de Arousa.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7788397236705270508?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7788397236705270508/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7788397236705270508&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7788397236705270508'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7788397236705270508'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/excavando-las-entranas-de-lobeira.html' title='Excavando las entrañas de Lobeira'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TNbxgASa6_I/AAAAAAAABXc/ceCzhjYGBVk/s72-c/2010-11-06_IMG_2010-11-06_21-22-53_ar15.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-2335427425043980080</id><published>2010-11-05T15:45:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:02:10.681-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Día 8</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNSJnOYFkNI/AAAAAAAAAEM/JGRqS8GtMKM/s1600/05112010(002).jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNSJnOYFkNI/AAAAAAAAAEM/JGRqS8GtMKM/s320/05112010(002).jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5536201148912210130" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;Día 8 de excavación. Después de 50 cm hemos llegado a lo que en principio parece el estrato que nos indica el nivel de ocupación de vida de los túmulos, aunque debemos seguir excavando para confirmarlo. Aunque la diferencia entre estratos es casi imperceptible, si existe un número importante de piedras situadas horizontalmente y que apoyan todas a la misma altura. Esto es lo que nos hace pensar que estamos ante un posible nivel de ocupación. Pronto lo confirmaremos.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hoy contamos con la visita de Bea Comendador. Aprovechamos su presencia para visitar algunas zonas interesantes del monte, constatando el gran potencial arqueológico que existe en él. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mañana nos vamos de ruta, una salida organizada por el &lt;i&gt;Ateneo Mar de Arousa,&lt;/i&gt; que contará con la guía de Bea Comendador, Patricia Mañana y yo mismo. Da gusto ver como el patrimonio se va convirtiendo en un tema de creciente interés en la sociedad vilagarciana. Enhorabuena al Ateneo y sus iniciativas desde &lt;i&gt;A Pedra do Encanto&lt;/i&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-2335427425043980080?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/2335427425043980080/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=2335427425043980080&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2335427425043980080'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2335427425043980080'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/dia-8.html' title='Día 8'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNSJnOYFkNI/AAAAAAAAAEM/JGRqS8GtMKM/s72-c/05112010(002).jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-988605653994730352</id><published>2010-11-04T15:29:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T10:01:56.084-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Día 7</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNMz9ZkXjkI/AAAAAAAAAEE/aKsGUjLPGhs/s1600/04112010(001).jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNMz9ZkXjkI/AAAAAAAAAEE/aKsGUjLPGhs/s320/04112010(001).jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5535825496896933442" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Como veis en la foto, el sondeo avanza día a día. Nos estamos encontrando con una gran profundidad del terreno, debido a que el lugar es una zona importante de acumulación de sedimento. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;En lo que respecta al círculo, empezamos a constatar que éste se sitúa sobre el terreno de forma totalmente superficial, por lo menos en el tramo que estamos excavando. Esto nos hace pensar que se trata de una construcción bastante reciente, pero debemos mostrarnos cautos y esperar a los resultados de los diferentes análisis para poder empezar a sacar conclusiones. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;En la zona más próxima al túmulo aparecen una serie de piedras que pueden pertenecer a la coraza pétrea que acostumbra cubrir este tipo de yacimientos. Seguiremos trabajando para confirmar esta hipótesis.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Por otro lado, destacamos la aparición de pequeños y medianos fragmentos de cuarzo que cuidadosamente guardamos debido al especial significado que este material tenía en las sociedades prehistóricas. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-988605653994730352?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/988605653994730352/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=988605653994730352&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/988605653994730352'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/988605653994730352'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/dia-7.html' title='Día 7'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNMz9ZkXjkI/AAAAAAAAAEE/aKsGUjLPGhs/s72-c/04112010(001).jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-8615919287111673073</id><published>2010-11-04T00:32:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:01:39.923-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Andainas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Ruta arqueolóxica organizada polo Ateneo Mar de Arousa</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TNJjO8hm1JI/AAAAAAAABWs/1HJjn_rEEHU/s1600/lobeira+035.jpg"&gt;&lt;img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TNJjO8hm1JI/AAAAAAAABWs/1HJjn_rEEHU/s400/lobeira+035.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5535596000408163474" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);font-family:&amp;quot;;font-size:100%;color:black;" lang="GL"&gt;Sábado, 6 de Novembro 2010&lt;/span&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; line-height: normal; text-align: justify;font-family:arial;"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;" lang="GL"&gt;O Ateneo Mar de Arousa organiza oeste sábado unha ruta arqueolóxica titulada "Do Monte Lobeira á Pedra do Encanto...". Unha parte da visita estará guiada por min (bea) e outra por Felix González, técnico na actuación arqueolóxica que se está a desenvolver no círculo lítico de Lobeira e que vai comentando neste blog.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; line-height: normal; text-align: justify;font-family:arial;"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;" lang="GL"&gt;Aquí as indicacións da organización para informarse e&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; line-height: normal; text-align: justify;font-family:arial;"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;" lang="GL"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul style="text-align: justify;font-family:arial;" type="disc"&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="line-height: normal;"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;" lang="GL"&gt;E&lt;i&gt;ncontro ás 9'40      na Praza da Estación (a do ferrocarril) , debese traer coche (si é      posible) organizarémonos e distribuirémonos entre los vehículos para non      levalos todos.&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="line-height: normal;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="GL" style="color:black;"&gt;Ás 10'55h.- Saída      para Vilar-Bamio para la visita a los &lt;b&gt;petróglifos de Os Ballotes&lt;/b&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="line-height: normal;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="GL" style="color:black;"&gt;A continuación      desplazarémonos pola estrada &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;do &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;Pousadoiro para poder divisar na      distancia (si o tempo o permite) o &lt;b&gt;Castro de Xaiba.&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="line-height: normal;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="GL" style="color:black;"&gt;Desde alí nos      trasladaremos ó &lt;b&gt;monte Lobeira por András e&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;visitaremos a escavación realizada no      túmulo e o círculo lítico&lt;/b&gt;, onde contaremos tamén coa presenza do director      da escavación que nos informará sobre o traballo realizado.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="line-height: normal;"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;" lang="GL"&gt;Non calculamos con      exactitude a duración da visita pero probablemente non durará máis de duas      horas.&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p style="text-align: justify;font-family:arial;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 115%;font-size:100%;color:black;" lang="GL"&gt;&lt;br /&gt;Esta actividade &lt;b style=""&gt;requiere confirmación&lt;/b&gt; posto que no podemos superar las 30 personas por una cuestión práctica.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Para&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;inscribirse, comunicar o nome:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;font-family:arial;"&gt;  &lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="line-height: 115%;" lang="GL"&gt;ateneovilagarcia@gmail.com&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 115%;font-size:100%;" lang="GL"&gt;&lt;span style=""&gt;        &lt;/span&gt;Teléfono: &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="line-height: 115%;color:black;" lang="GL"&gt;616 616 008&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-8615919287111673073?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/8615919287111673073/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=8615919287111673073&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8615919287111673073'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/8615919287111673073'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/ruta-arqueoloxica-organizada-polo.html' title='Ruta arqueolóxica organizada polo Ateneo Mar de Arousa'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TNJjO8hm1JI/AAAAAAAABWs/1HJjn_rEEHU/s72-c/lobeira+035.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5271050703420045076</id><published>2010-11-03T15:41:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:01:20.489-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Día 6</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNHmHB1Uo8I/AAAAAAAAAD8/45eBRuH-YoA/s1600/P1010952.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNHmHB1Uo8I/AAAAAAAAAD8/45eBRuH-YoA/s320/P1010952.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5535458425440609218" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;Patrimonio y sociedad son dos palabras que siempre deben ir unidas. La sociedad, en última instancia, es la que le da valor a las cosas, convirtiéndolas en patrimonio. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Pero para valorar algo, debemos no sólo conocerlo, sino entenderlo, y para entenderlo, debemos estudiarlo. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Y es sumamente gratificante ver como la gente se preocupa por conocer y entender, mientras nosotros estudiamos.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Así, esta foto, en definitiva, no refleja otra cosa más que la construcción social del patrimonio.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5271050703420045076?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5271050703420045076/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5271050703420045076&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5271050703420045076'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5271050703420045076'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/patrimonio-y-sociedad-son-dos-palabras.html' title='Día 6'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNHmHB1Uo8I/AAAAAAAAAD8/45eBRuH-YoA/s72-c/P1010952.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-2565739277929238300</id><published>2010-11-02T16:23:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T10:01:02.051-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Día 5</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNCdqAQvGoI/AAAAAAAAAD0/iaeFIH_1GFU/s1600/02112010(003).jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNCdqAQvGoI/AAAAAAAAAD0/iaeFIH_1GFU/s320/02112010(003).jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5535097286988601986" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Poco a poco cobra fuerza la hipótesis de que la depresión existente entre el círculo lítico y el túmulo que sitúa más cerca de él sea un camino antiguo y no una zanja. Así nos lo parece indicar una capa de tierra extremadamente compacta (foto) que coincide con la zona deprimida. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Dicho camino también parece adivinarse en las fotografías áreas tomadas en 1956 por el llamado v&lt;i&gt;uelo americano.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Seguimos.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-2565739277929238300?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/2565739277929238300/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=2565739277929238300&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2565739277929238300'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2565739277929238300'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/11/dia-5.html' title='Día 5'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TNCdqAQvGoI/AAAAAAAAAD0/iaeFIH_1GFU/s72-c/02112010(003).jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7708819567614787320</id><published>2010-10-31T12:38:00.000-07:00</published><updated>2010-10-31T13:19:40.677-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><title type='text'>A intervención de Lobeira no Telexornal</title><content type='html'>A intervención en Lobeira apareceu no Telexornal do día 28.&lt;br /&gt;Aquí tedes o enlace no que se comenta a nova do minuto 16:10 ao 18:30.&lt;br /&gt;Elías López-Romero e Patricia Mañana comentan aspectos relativos aos traballos que se están desenvolvendo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="MARGIN: 4px 0px 0px; FONT: bold 23px/24px arial, sans-serif; LETTER-SPACING: 0px; COLOR: #333333"&gt;&lt;a style="PADDING-BOTTOM: 8px" href="http://www.rtve.es/mediateca/videos/20101029/telexornal-informativo-territorial-galicia-2810-10/914860.shtml"&gt;Telexornal. Informativo territorial de Galicia. (2810/10).&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;object id="RTVEPlayer7143" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" width="425" height="300"&gt;&lt;param name="_cx" value="11244"&gt;&lt;param name="_cy" value="7937"&gt;&lt;param name="FlashVars" value=""&gt;&lt;param name="Movie" value="http://www.rtve.es/swf/v2/embed/914860_es_videos/RTVEPlayer.swf"&gt;&lt;param name="Src" value="http://www.rtve.es/swf/v2/embed/914860_es_videos/RTVEPlayer.swf"&gt;&lt;param name="WMode" value="Window"&gt;&lt;param name="Play" value="-1"&gt;&lt;param name="Loop" value="-1"&gt;&lt;param name="Quality" value="High"&gt;&lt;param name="SAlign" value=""&gt;&lt;param name="Menu" value="-1"&gt;&lt;param name="Base" value=""&gt;&lt;param name="AllowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;param name="Scale" value="ShowAll"&gt;&lt;param name="DeviceFont" value="0"&gt;&lt;param name="EmbedMovie" value="0"&gt;&lt;param name="BGColor" value=""&gt;&lt;param name="SWRemote" value=""&gt;&lt;param name="MovieData" value=""&gt;&lt;param name="SeamlessTabbing" value="1"&gt;&lt;param name="Profile" value="0"&gt;&lt;param name="ProfileAddress" value=""&gt;&lt;param name="ProfilePort" value="0"&gt;&lt;param name="AllowNetworking" value="all"&gt;&lt;param name="AllowFullScreen" value="true"&gt;&lt;embed src="http://www.rtve.es/swf/v2/embed/914860_es_videos/RTVEPlayer.swf" width="425" height="300" name="RTVEPlayer7143" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" type="application/x-shockwave-flash"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7708819567614787320?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7708819567614787320/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7708819567614787320&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7708819567614787320'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7708819567614787320'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/intervencion-de-lobeira-no-telexornal.html' title='A intervención de Lobeira no Telexornal'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-1336617095071076562</id><published>2010-10-31T11:06:00.000-07:00</published><updated>2010-10-31T13:13:43.957-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><title type='text'>¿Círculos, cromlechs e menhires?</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TM2ynFuMA_I/AAAAAAAABWk/gYip7W8hVno/s1600/circulo+litico.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 301px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5534275901728752626" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TM2ynFuMA_I/AAAAAAAABWk/gYip7W8hVno/s400/circulo+litico.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;O nacemento da arquitectura monumental é un fenómeno amplo. Coñecemos mámoas en moi diversas xeografías. Na historiografía do noroeste peninsular tamén foi unha constante a alusión á existencia de círculos líticos ou cromlechs e menhires prehistóricos ao xeito dos coñecidos noutras rexións atlánticas, aínda que sinalando as súas diferencias. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Nos últimos anos é frecuente a alusión nos xornais a descuberta de "círculos líticos" ou "menhires", aínda que as dificultades da abordaxe do seu estudo no ámbito académico presentan o tema como unha cuestión  complexa e se traducen nos xornais dun xeito confuso. ¿Son estructuras prehistóricas?... ¿Son estructuras modernas?... &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;A recente publicación dos resultados da escavación dun dos "círculos líticos" da Mourela, os máis famosos de Galicia, e a súa cronoloxía medieval (Bonilla e Fábregas, 2009), poderían dar o debate por zanxado. Pero para nós aínda presenta o tema máis interesante e pasa polo seu enfoque como elemento configurador da paisaxe cultural en calquera das opcións &lt;em&gt;na liña de tempo&lt;/em&gt;. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#999900;"&gt;Ilustración cunha &lt;strong&gt;reconstrucción hipotética do "Círculo lítico de Lobeira" feita por&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;Guillermo de la Peña&lt;/strong&gt; para o capítulo "As Casas dos Mouros", do documental audiovisual "O Espía da Natureza" do naturalista e produtor audiovisual Federico de la Peña, patrocinado pola Diputación de Pontevedra. Un dos cinco documentales do O Espía da Natureza foi recentemente galardonado cun premio Prisma de la Casa de las Ciencias de A Coruña ao mellor traballo multimedia destinado á divulgación científica.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="color:#333300;"&gt;2009. Bonilla, A. e Fábregas, R. Excavación del Cromlech de a Mourela. Andavira Editora&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-1336617095071076562?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/1336617095071076562/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=1336617095071076562&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/1336617095071076562'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/1336617095071076562'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/circulos-cromlechs-e-menhires.html' title='¿Círculos, cromlechs e menhires?'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TM2ynFuMA_I/AAAAAAAABWk/gYip7W8hVno/s72-c/circulo+litico.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5612773290993494601</id><published>2010-10-29T14:30:00.000-07:00</published><updated>2010-10-29T15:01:28.987-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><title type='text'>Choiva, paraugas e parabéns</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TMs9vbOmdeI/AAAAAAAABWM/JEHhc5u62yQ/s1600/DSC06580.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 192px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5533584452126930402" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TMs9vbOmdeI/AAAAAAAABWM/JEHhc5u62yQ/s400/DSC06580.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;Cruzamos Rubiáns e subimos por Perrón ata ás abas do Monte Lobeira. Baixamos ao Sixto. Pola estrada de András, tomamos o cruce e paramos na curva. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Despois de tantos anos, alí estaban as mámoas e o seu carón o estraño círculo de pedras, mentres a cruz de Lobeira sobresaía entre a brétema. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TMs9267KmkI/AAAAAAAABWU/cPXdzzqkKT8/s1600/DSC06579.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 400px; FLOAT: right; HEIGHT: 242px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5533584580894431810" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TMs9267KmkI/AAAAAAAABWU/cPXdzzqkKT8/s400/DSC06579.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ao fondo o restrelo do sol sobre o mar de Arousa. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TMs9267KmkI/AAAAAAAABWU/cPXdzzqkKT8/s1600/DSC06579.JPG"&gt;&lt;/a&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Mañá escribirei algo serio...&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hoxe solo quero dar os parabéns a esta xeración de rapaces novos entusiastas que están a traballar en Lobeira e que darán un novo e definitivo pulo a arqueoloxía de Arousa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;bea&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5612773290993494601?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5612773290993494601/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5612773290993494601&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5612773290993494601'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5612773290993494601'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/choiva-paraugas-e-parabens.html' title='Choiva, paraugas e parabéns'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TMs9vbOmdeI/AAAAAAAABWM/JEHhc5u62yQ/s72-c/DSC06580.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-6892984122104297512</id><published>2010-10-28T12:58:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:05:41.584-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Dia 4</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMnW1QwIGKI/AAAAAAAAADg/nAD838DNyC8/s1600/28102010.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMnW1QwIGKI/AAAAAAAAADg/nAD838DNyC8/s320/28102010.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5533189827719600290" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Seguimos trabajando. Poco a poco la las cosas se van viendo más claras. Estamos prestando especial atención a una depresión del terreno que aparece entre el círculo y el túmulo. Esa depresión también la detectó el gradiómetro, lo que nos hace pensar que pueda tratarse de algún tipo de zanja, aunque también puede tratarse de un simple camino antiguo.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;La continuaremos estudiando gracias a la Comunidad de Montes, que muy amablemente ha accedido a ampliar la roza hacia el Norte para así poder extender la prospección geofísica y completar los trabajos ya iniciados. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Como veis en la foto, también continuamos perfilando el círculo. Es un trabajo delicado, ya que tenemos que procurar no desplazar las piedras mientras excavamos. También vamos tomando muestras de los sedimentos para luego poder obtener dataciones.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMnbYEapkGI/AAAAAAAAADo/eEparZdL6D8/s320/28102010(004).jpg" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5533194823750226018" /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hoy también hemos planteado el segundo de los sondeos. Se trata de un sondeo de 3x2 con el que pretendemos determinar la naturaleza del círculo. &lt;div&gt;&lt;div&gt;Se ubica al Sureste, ya que éste es el punto cardinal sobre el que gira el mundo megalítico. El Sureste es el lugar por el que sale el sol en el solsticio de invierno. Si partimos de la hipótesis de que la construcción es prehistórica, este punto cardinal seguro que jugaría un papel destacado, como así lo demuestra la orientación de muchos dolmenes hacia ese punto. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Sin embargo, lo más destaco del día ha sido todo lo relacionado con los medios de comunicación. Amanecía el día con el círculo en las páginas de los principales periódicos (Voz de Galicia, Faro de Vigo y Diario de Arousa). La TVE ha venido a filmarnos, emitiéndose la grabación en la edición gallega del telediario del mediodía. Asimismo, nuestro director, Elías, ha sido entrevistado por la radio en directo. Todo un éxito, vamos. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Aquí os dejo los enlaces de las noticias:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Voz de Galicia: &lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/ocioycultura/2010/10/28/0003_8811949.htm"&gt;http://www.lavozdegalicia.es/ocioycultura/2010/10/28/0003_8811949.htm&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Faro de Vigo: &lt;a href="http://www.farodevigo.es/portada-arousa/2010/10/28/circulo-litico-lobeira-despierta-gran-interes-arqueologos-csic/485351.html"&gt;http://www.farodevigo.es/portada-arousa/2010/10/28/circulo-litico-lobeira-despierta-gran-interes-arqueologos-csic/485351.html&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Diario de Arousa: &lt;a href="http://www.diariodearousa.com/"&gt;http://www.diariodearousa.com/&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-6892984122104297512?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/6892984122104297512/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=6892984122104297512&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6892984122104297512'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6892984122104297512'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/dia-4.html' title='Dia 4'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMnW1QwIGKI/AAAAAAAAADg/nAD838DNyC8/s72-c/28102010.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5409987940305507328</id><published>2010-10-27T09:38:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T10:00:47.412-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Día 3</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMha07Zb64I/AAAAAAAAADQ/NHnzCxkfizE/s1600/27102010.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMha07Zb64I/AAAAAAAAADQ/NHnzCxkfizE/s320/27102010.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5532772007568731010" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMhXHWqFmuI/AAAAAAAAADI/OrFCLRYs4sE/s1600/27102010.jpg"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Después de dejar ayer planteado el sondeo, hoy por fin hemos comenzado a excavar. Poco a poco vamos retirando la primera de las unidades estratigráficas (UE), la capa vegetal, descubriendo las nuevas UE's que se sitúan por debajo.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;En la foto podéis ver a Patricia, Wajari y Jose María retirando esa primera UE en &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;el lugar donde &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="white-space: pre; "&gt;el sondeo se sitúa sobre y dentro del círculo lítico. Su retirada deja &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="white-space: pre; "&gt;al descubierto piedras que se &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="white-space: pre; "&gt;encontraban ocultas y que pueden pertenecer a la &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="white-space: pre; "&gt;estructura. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="white-space: pre;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5409987940305507328?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5409987940305507328/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5409987940305507328&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5409987940305507328'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5409987940305507328'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/dia-3.html' title='Día 3'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMha07Zb64I/AAAAAAAAADQ/NHnzCxkfizE/s72-c/27102010.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-566335124810313160</id><published>2010-10-26T08:43:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T10:00:33.389-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Día 2</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMb3aKhIopI/AAAAAAAAACY/wQ5tSAGOVp8/s1600/26102010(005).jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMb3aKhIopI/AAAAAAAAACY/wQ5tSAGOVp8/s320/26102010(005).jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5532381221143224978" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hoy hemos continuado con la prospección geofísica. Si ayer la hicimos de la zona del círculo lítico, hoy la hemos hecho de la zona de los dos túmulos que se sitúan en línea con el círculo.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Así damos por finalizado esta parte del proyecto. Hemos analizado una superficie considerable en relativamente poco tiempo, sin realizar ningún tipo de intervención directa sobre el terreno, que es una de las grandes ventajas de utilizar este tipo de tecnologías.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMb6DP6HiKI/AAAAAAAAACg/XjFwcBxNXHQ/s320/26102010(006).jpg" style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5532384125988079778" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;También estuvimos determinando cual va a ser el lugar exacto en el que se va a realizar el primero de los sondeos. Debe ser un sondeo que abarque una parte del círculo y también una parte del túmulo más cercano al círculo. Con ello pretendemos estudiar las relaciones estratigráficas que puedan existir entre ambos. Después de un estudio detallado del círculo decidimos que el lugar más adecuado es el que veis en la foto. El sondeo es rectangular, ya que, como dijimos, lo que más nos interesa es estudiar las relaciones entre el círculo y el túmulo. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Como está previsto en el proyecto de intervención haremos un segundo sondeo. Aún no hemos decidido su ubicación, ya que primero queremos estudiar el resultado de la prospección geofísica, a ver si hayamos algún indicio que nos señale que zona sería más interesante excavar. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hoy ha hecho un día expléndido en Monte Lobeira. Incluso hemos pasado calor. ¿Se estará adelantando este año &lt;i&gt;el veraniño de San Martiño&lt;/i&gt;? &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-566335124810313160?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/566335124810313160/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=566335124810313160&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/566335124810313160'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/566335124810313160'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/dia-2.html' title='Día 2'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMb3aKhIopI/AAAAAAAAACY/wQ5tSAGOVp8/s72-c/26102010(005).jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5049673799275553035</id><published>2010-10-25T14:38:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:00:18.849-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Día 1</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMX5KzFN3_I/AAAAAAAAACQ/N3Kq0prhMZo/s1600/25102010(006).jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMX5KzFN3_I/AAAAAAAAACQ/N3Kq0prhMZo/s320/25102010(006).jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5532101681200619506" /&gt;&lt;/a&gt;Como os anunciamos, hoy hemos comenzado a trabajar en Monte Lobeira. El trabajo lo llevamos a cabo un equipo del &lt;a href="http://www.iegps.csic.es/lapa"&gt;Laboratorio de Patrimonio&lt;/a&gt; del &lt;a href="http://www.csic.es/"&gt;Consejo Superior de Investigaciones Científicas&lt;/a&gt;, formado por Elías Lopez-Romero (director), Camila Gianotti, Patricia Mañana, Carlos Otero, Jose María Señorán, Wajari Velasquez y yo; contando con el asesoramiento de Bea Comendador, profesora de Prehistoria de la Universidad de Vigo.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Nuestro primer día de trabajo lo hemos ocupado, principalmente, en realizar una prospección geofísica con el gradiómetro de la zona en la que se ubica el círculo lítico y los dos túmulos. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;En la foto podéis ver a Carlos Otero con el gradiómetro. Trazamos cuadrículas de 20x20 metros, orientadas de Norte a Sur, y vamos pasando el aparato de Este a Oeste en zig zag. Para guiarnos utilizamos el carril que veis en la foto, moviéndolo a intervalos regulares a lo largo de los 20 metros de lado de la cuadrícula. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;El gradiómetro nos permite hacer una valoración del subsuelo, con la que podemos localizar y caracterizar elementos arqueológicos enterrados. Esa información, entre otras cosas, puede ser utilizada para determinar las zonas donde sería interesante excavar.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mañana, en principio, comenzaremos a excavar. Pero mañana ya es otro día. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5049673799275553035?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5049673799275553035/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5049673799275553035&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5049673799275553035'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5049673799275553035'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/dia-1.html' title='Día 1'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMX5KzFN3_I/AAAAAAAAACQ/N3Kq0prhMZo/s72-c/25102010(006).jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-6938887654107599091</id><published>2010-10-22T08:38:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:00:04.381-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>¡¡Pistoletazo de salida!!</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMG0AynOnXI/AAAAAAAAACI/OZaGX6p34bk/s1600/P2120206.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMG0AynOnXI/AAAAAAAAACI/OZaGX6p34bk/s320/P2120206.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5530899743066987890" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Desde &lt;i&gt;A Pedra do Encanto&lt;/i&gt; queremos anunciaros el comienzo de las excavaciones en el círculo lítico y túmulos de Monte Lobeira. &lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Empezaremos el lunes 25 de octubre con los primeros trabajos y esperamos concluir el viernes 5 de noviembre. El grueso de la campaña será la realización de dos sondeos arqueológicos con los que pretendemos determinar la naturaleza del círculo y su posible relación con las estructuras tumulares adyacentes. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;También llevaremos a cabo otros trabajos: prospección gradiométrica de la zona, estudio topográfico, muestreo de sedimentos, análisis geográfico regional mediante Sistemas de Información Geográfica, etc.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Además de estas cuestiones técnicas, uno de nuestros principales objetivos es la difusión a nivel local del conjunto patrimonial, reintegrándolo en la sociedad. Así que daros todos por invitados a visitar la excavación, donde os explicaremos lo que estamos haciendo. Allí podréis encontrarnos desde las 9 de la mañana a las 3 de la tarde. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Para quien no sepa llegar, las indicaciones son muy sencillas:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Desde Vilagarcía de Arousa: Subimos por Cornazo hacia el mirador de Monte Lobeira. Justo cuando estemos llegando al mirador, giramos a la izquierda hacia el mirador Faro das Lúas. Continuamos recto, dejando a mano derecha el cruce que conduce al mirador. Poco después, en la primera curva a la izquierda, ya estaremos en la zona de excavación. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Desde Vilanova de Arousa: Subimos por András hacia el mirador de Monte Lobeira. Antes de llegar al mirador Faro das Lúas, ya nos encontramos con la zona de intervención.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Poco a poco os iremos contando a través del blog como transcurren los trabajos. Sin embargo, ¡no dudéis en venir a visitarnos!&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-6938887654107599091?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/6938887654107599091/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=6938887654107599091&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6938887654107599091'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6938887654107599091'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/pistoletazo-de-salida.html' title='¡¡Pistoletazo de salida!!'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TMG0AynOnXI/AAAAAAAAACI/OZaGX6p34bk/s72-c/P2120206.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-9092514136778224987</id><published>2010-10-13T13:23:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T09:59:45.351-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Andainas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Unha ollada arqueolóxica dende o monte Lobeira</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TLYV5_0sUDI/AAAAAAAABVc/o_0f8kV-o_w/s1600/36184_134267603288766_100001165813737_160396_752126_n.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 286px; FLOAT: right; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5527629678773030962" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TLYV5_0sUDI/AAAAAAAABVc/o_0f8kV-o_w/s400/36184_134267603288766_100001165813737_160396_752126_n.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TLYVwp5_EBI/AAAAAAAABVU/stB8YIEOZGk/s1600/DSC06498.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 305px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5527629518270828562" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TLYVwp5_EBI/AAAAAAAABVU/stB8YIEOZGk/s400/DSC06498.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-9092514136778224987?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/9092514136778224987/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=9092514136778224987&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/9092514136778224987'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/9092514136778224987'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/10/unha-ollada-arqueoloxica-dende-o-monte.html' title='Unha ollada arqueolóxica dende o monte Lobeira'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TLYV5_0sUDI/AAAAAAAABVc/o_0f8kV-o_w/s72-c/36184_134267603288766_100001165813737_160396_752126_n.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-3854511691993166611</id><published>2010-09-25T16:11:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T09:59:15.955-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><title type='text'>Se o meu avó levantase a cabeza...</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TJ6It1JGDrI/AAAAAAAABVM/tACBTNyM-JQ/s1600/ZARZUELA+04.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 237px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5521000514143522482" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TJ6It1JGDrI/AAAAAAAABVM/tACBTNyM-JQ/s400/ZARZUELA+04.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;Segundo o traballo de Laura Tato Fontaíña sobre &lt;em&gt;O Teatro Galego e os Coros Populares (1915-1931)&lt;/em&gt;, a obra &lt;em&gt;O Trasno&lt;/em&gt; de autoría de Manuel Rey Posse foi estreada polo cadro de declamación do Liceo Recreo de Vilagarcia, o 13 de Abril de 1920. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Un afeccionado local interpretou o seu monólogo &lt;em&gt;Un match internacional de foot-ba&lt;/em&gt;ll, no Carballiño, o 14 de Setembro de 1921. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;A zarzuela galega &lt;em&gt;A lenda de Montelongo&lt;/em&gt;, de Manuel Rey Pose e Juan Buhigas Olavarrieta, foi estreada polo coro &lt;em&gt;Cantigas e Agarimos&lt;/em&gt; de Santiago, no Salón Teatro o 21 de Decémbro de 1924.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No 1925, &lt;em&gt;A lenda de Montelongo&lt;/em&gt;, foi representada polo coro &lt;em&gt;Cantigas e Agarimos&lt;/em&gt; de Santiago, en Vilagarcía; no Teatro Tamberlik de Vigo; no Teatro Rosalía Castro da Coruña e no Teatro Xofre de Ferrol. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;Non sei se o meu avó estaba relacionado ou non coas&lt;em&gt; Irmandades da Fala&lt;/em&gt;, como suxire Javier Jurado, aínda que nas súas obras escribiu sempre en galego, impulsando a súa xeralización en todos os ámbitos sociais en culturais. Tanto que, chegou a escribir, xunto a Xoán Buhigas, unha "zarzuela" en galego, en plena dictadura de Primo de Rivera (¿!).&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Penso en qué pasaría se o meu avó levantase a cabeza hoxe, con "&lt;a href="http://www.xornal.com/artigo/2010/09/24/politica/falda-carolina/2010092400292605989.html"&gt;La Falda de Carolina&lt;/a&gt;" e o "decreto do plurilingüismo" na Galicia da autonomía do pleno século XXI.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;A foto da estrea da &lt;em&gt;Lenda de Montelongo&lt;/em&gt; foi amablemente cedida por Javier Jurado, que está a facer un traballo sobre a zarzuela galega.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-3854511691993166611?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/3854511691993166611/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=3854511691993166611&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3854511691993166611'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3854511691993166611'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/09/se-o-meu-avo-levantase-cabeza.html' title='Se o meu avó levantase a cabeza...'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TJ6It1JGDrI/AAAAAAAABVM/tACBTNyM-JQ/s72-c/ZARZUELA+04.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5250722640538708903</id><published>2010-08-23T09:15:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:11:02.379-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><title type='text'>"Perlas" de Arousa</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/THKe4CyJJZI/AAAAAAAABJw/Aes353fYiHg/s1600/pbNCFWuDPL.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 220px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5508639979884586386" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/THKe4CyJJZI/AAAAAAAABJw/Aes353fYiHg/s400/pbNCFWuDPL.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Llegué temprano a la presentación del libro “Vilagarcía, Perla de Arousa”. Me hacía ilusión. Había accedido a la petición de Carolina para publicar las fotos de mi padre. Unas fotos que ya habían sido cedidas anteriormente al &lt;em&gt;&lt;a href="http://www.blogoteca.com/ofaiadodamemoria/"&gt;Faiado da Memoria&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;, un proyecto social encomiable, de los que le hacen a uno sentirse en sintonía con el mundo. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Allí había mucha gente. El editor a la puerta, saludando. Hacía tiempo que no venía al pueblo. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me extrañó no ver el libro, lo normal en una presentación de libros. Entré en la sala y estaban tocando el piano. Música de aquí no pasa nada, de mundo nostálgico, de que estilazo y que clase la presentación. Pensé, menudo nivel… &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me tragué varios discursos: el de la alcaldesa, el de una señora que no sé quién era y nadie la presentó, el del vicepresidente de la diputación, el de Manuel Suárez el historiador local… comenzaba a estar cansada. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;No sé en qué momento proyectaron una presentación en la pantalla. Eran fotos conocidas casi todas.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Luego vino un recital…que si música lírica, que si Negra Sombra… &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;me quiero ir y sigo sin ver el libro... Ah! Si! Está allí delante de todo, en un atril (una copia para toda una multitud). &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Acabó el recital. Entonces la señora desconocida para mi anunció al editor…Con todos ustedes!!!!&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Subió presto. Se plantificó frente al atril. Le tomó el pulso al auditorio, previamente preparado. Empezó felicitándose por el libro…que si una gran empresa…que si un ingente trabajo…que si un gran orgullo…por el medio citó la lista de libros previamente publicados… modulando y entonando, haciendo breves pausas, cambiándose de posición, sacando y metiendo las manos de los bolsillos. Me extrañó que en los agradecimientos no citase a Carolina. Pero entonces comenzó a soltar artillería dura. Se agarró al atril y espetó…si tienen ustedes a gente mayor (pausa) no lo lleven al Divina Pastora (pausa larga), ni al valle Inclán (pausa) ni a ninguna otra residencia (pausa), llévenselos consigo a casa.&lt;br /&gt;Yo me preguntaba (mientras cogía aire) ¿Por qué tengo que oír lecciones de moralidad en la presentación de un libro? ¿A qué viene este afán de protagonismo? ¿De qué va todo esto?&lt;br /&gt;Entonces vino la historia de la construcción del puerto y de los cuatro pajarracos del pueblo que no dejaron que la perla arousana brillase (¿quizás un planteamiento menos anacrónico de lo que parece?). Poco a poco iban sucediéndose los recuerdos de su infancia, las dedicatorias, los homenajes, los análisis sobre el auge y posterior retroceso de la Villa de García… ya me doblaba cuando soltó lo de la parte de los beneficios del libro para una ONG.&lt;br /&gt;Ni un perla, ni dos, ni tres… múltiples perlas en un discurso dogmático ideado para reblandecer, pensado para figurar… y al final el toque maestro. Y miren que he oído conferencias. Pero pedirle al público que al acabar se levanten y den una ovación (por los que nos precedieron o no sé que). Ya con el público en pie, aplaudiendo sin cuartel, conseguí escaparme, o como diría mi abuelo, “hacer mutis” por las filas, eso si, con cinco pares de ojos clavados por tener que dejarme paso en plena orgía lacrimógena de adrenalina y villagarcianismo.&lt;br /&gt;A mi me pidieron las fotos y sabía que eran para un libro. Esto es verdad. Pero desde el mismo momento que entré en el auditorio me arrepentí de estar allí, porque hay formas y formas de hacer memoria, hay formas y formas de hacer historia, y también hay formas de hacer caja y postureo… y de paso… si me apuran… yo diría que mitin y campaña.&lt;br /&gt;El domingo mis colegas de siempre me avisaron de la polémica en la página del Faiado da Memoria. Entré en la página de la &lt;a href="http://www.depontevedra.es/?1,561,21799"&gt;Diputación de Pontevedra&lt;/a&gt;, donde figura lo siguiente: “&lt;span style="color:#339999;"&gt;Esta publicación viu a luz grazas ó intenso traballo de recompilación das imaxes, levado a cabo pola coordinadora do libro &lt;em&gt;(-no es Carolina a quién citan&lt;/em&gt;-), a editorial Teófilo Comunicación e o Servizo de Publicacións da Deputación de Pontevedra, que reuniron máis de 500 instantáneas cedidas polos veciños de Vilagarcía de Arousa&lt;/span&gt;”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Contaba mi padre en su libro sobre personajes populares de Vilagarcía, que Don Teófilo era un maestro nacional de origen castellano que vivió en el pueblo hacia el 36 y que solía alardear de sus conocimientos musicales en el café Nueva España, pero sus amigos no se creían sus historias y se reían a carcajadas, a lo que él replicaba: “&lt;em&gt;Ustedes tienen orejas en vez de oídos&lt;/em&gt;”. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Sigue habiendo personajes populares. Y hay anécdotas que siempre permanecen vivas aunque pase mucho tiempo. Como le sucedía a Don Teófilo, algunas historias no son creíbles y provocan carcajadas. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Con este texto solo he querido dejar constancia de que, a pesar de todo, casi todos tenemos oído. Así que, estaremos atentos...&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5250722640538708903?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5250722640538708903/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5250722640538708903&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5250722640538708903'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5250722640538708903'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/08/perlas-de-arousa.html' title='&quot;Perlas&quot; de Arousa'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/THKe4CyJJZI/AAAAAAAABJw/Aes353fYiHg/s72-c/pbNCFWuDPL.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7620072536134418143</id><published>2010-08-06T15:01:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:09:44.471-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>O deterioro do patrimonio inmoble</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Debeu ser polo verán do ano 1986. Eu xa volvera de Santiago e nunca me gustara moito a praia, así que como non había moito que ver no Fantasio, collín a miña cámara Praktica B100 e marchei a facer fotos ás casas por Vilagarcía adiante. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;div align="justify"&gt;Excelentes iniciativas como o Faiado da Memoria amosan as imaxes dunha "perla de arousa" que se perdeu no curso do derradeiro século. Pero o triste é que as miñas fotos apenas teñen 25 anos. Estas fotos me lembran a perda irreparable de patrimonio inmoble na comarca nun curto prazo de tempo. &lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TFyJRySvPwI/AAAAAAAABGU/5CNV7lxNb24/s1600/portada064.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 258px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5502423783391051522" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TFyJRySvPwI/AAAAAAAABGU/5CNV7lxNb24/s400/portada064.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Vos deixo no blog, na barra da esquerda, a testemuña fotográfica en duas presentacións: unha de edificios e outra de portas e fiestras.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Máis adiante a ver se nos animamos a comentar algo das arquitecturas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Na foto, en 1986, Casa do Pincho no Barrio do Castro, en Vilagarcía. Debe ser unha das casas máis antigas do núcleo urbano. Hoxe, "rehabilitada" como pub, pouco ten que ver con esta foto... De mal en peor.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7620072536134418143?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7620072536134418143/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7620072536134418143&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7620072536134418143'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7620072536134418143'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/08/o-deterioro-do-patrimonio-inmoble.html' title='O deterioro do patrimonio inmoble'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TFyJRySvPwI/AAAAAAAABGU/5CNV7lxNb24/s72-c/portada064.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5982550383505625593</id><published>2010-07-25T12:04:00.000-07:00</published><updated>2010-07-26T00:56:03.915-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Historia da arqueoloxía arousana'/><title type='text'>Os primeiros achados (I): Os Antecedentes</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBvx8CCbjNI/AAAAAAAABE4/cIUsusm5j1E/s1600/Presentaci%C3%B3n1.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5484242984895220946" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBvx8CCbjNI/AAAAAAAABE4/cIUsusm5j1E/s400/Presentaci%C3%B3n1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Víctor Vázquez, o mellor "buscador de cousas" na rede, envíame estas magníficas ilustracións de Vilagarcía publicadas no ano 1909 na revista &lt;em&gt;Ilustración Española y Americana.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sobre estas ilustracións podemos falar das orixes do poboamento de Vilagarcía. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Esta orixe sempre aparecera ligada ao Señor García de Caamaño e á casa de Vista Alegre en época histórica, tal e como describe Jerónimo del Hoyo no 1607:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;color:#666600;"&gt;"Esta villa habrá que se fundó como 120 años. Era una isla que llamaban Insuela, donde venían a pescar algunos pescadores y para reparo del tiempo de invierno, hacían algunas chocas con unos palos y paja; viendo esto, García de Caamaño, señor que en aquellos tiempos era de la tierra, fue animando a los pescadores que acudían a pescar para que edificasen casa y para esto les daba piedra y madera y ayudaba con pan y vecino, y de esta manera tuvo principio la dicha villa".&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;A poboación de Vilagarcía no século XVIII era reducida. Segundo Cornide (1764: 107) contaba con 224 veciños labradores e pescadores, sen que esta ocupación supuxera transformacións da paisaxe. Pero a fins do século XIX comezou a mudar a configuración. Daquela, unha próspera Vilagarcía andaba na tarefa de construción de infraestruturas: a estrada a Cambados, as obras do peirao de Ferrazo e os primeiros recheos. Todas estas importantes remocións de terra, fixeron que por primeira vez saíra á luz unha morea de achados, cun grande eco na sociedade daquela época, e que inquedaron xa entón a certas persoaxes polo problema da súa conservación. As primeiras difusas referencias recóllense en obras xerais descriptivas de Galicia, nos xornais e como citas espalladas en traballos posteriores.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#666600;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Bouza Brey (1957: 76) recolle dunha testemuña, a aparición de antigos restos cando a construción da estrada a Cambados ó seu paso por Vistalegre. &lt;/span&gt;"No derradeiro terzo do século XIX pasoulle pola banda do Nacente a estrada de Vilagarcía a Cambados. Non se sabe de achados arqueolóxicos en tal intre. Somentes un testigo ocular de istes traballos fala de restos de cociña a un metro baixo terra, nos que ollou entre cenizas, tibias, homóplatos e outros huesos de rumiantes e aves, cunchas colosais de ostras de quince centímetros e mais de diámetro".&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;En 1888, co galo das obras de construción do peirao, fixéronse grandes aterros, e nun deles atoparon un depósito de cunchas, misturadas con fragmentos de oso e outros materiais, feito que comenta con amplitude Murguía, no primeiro tomo da súa obra &lt;em&gt;Galicia&lt;/em&gt; (1888: 32). &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#666600;"&gt;"...Exploró este yacimiento con la brevedad y apresuramiento que permitían las circunstancias, nuestro amigo el Sr. D Ramón del Valle, quién tuvo la pena de no poder salvarle de una completa destrucción a pesar de haber dado alerta en su periódico &lt;em&gt;La Voz de Arosa..."&lt;/em&gt;"...la rapidez que en sus trabajos pone la codicia propia de la moderna industria, las ocupaciones que cercaban a nuestro amigo y el vivir lejos de aquellos lugares, no le dieron tiempo más que a salvar un cráneo... trató de conservarle para nosotros, más habiéndolo guardado en un cajón, fue víctima de los juegos infantiles de sus hijos...".&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Murguía coñecía os traballos arqueolóxicos que se estaban a desenvolver nos diferentes paises europeos, e cita por exemplo, a obra de Gabriel de Mortillet, &lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;em&gt;Le Prehistorique. &lt;/em&gt;Coñecía os achados de vilas lacustres en Suiza, polo que anota as referencias que para él constituen a proba da existencia de palafitos (poboacións lacustres) na ría de Arousa. Por eso eleva o achado á categoría de &lt;em&gt;kjoekkenmoeddingen&lt;/em&gt;, isto é, un concheiro con restos de materiais arqueolóxicos misturados. No caso de Murguí se da un cambio con respecto a outros investigadores da época, xa que non só menciona como fonte de información os restos máis evidentes (moedas ou epígrafes), senón outros restos materiais menos tidos en conta. Nembragantes, todos os restos pre-romanos eran atribuídos aos &lt;em&gt;celtas&lt;/em&gt;, cos que para él principiaba a historia de Galicia.&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;(Os nosos colegas do blog &lt;/span&gt;&lt;a href="http://arqueomalacologia.blogspot.com/2010/01/manuel-marguia.html"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Arqueomalacoloxía&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;, dedicaron un post a Murguía e ao concheiro de Alobre).&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Un dos primeiros documentos sobre a aparición de achados arqueolóxicos en Vilagarcía atopámolo nun acta do concello do 1915. Gil y Casal recolle o achado en 1905 de varias tumbas, así como de cerámica e máis cunchas no actual emprazamento das serreirías de Ferrazo. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBv0_S-W0yI/AAAAAAAABFI/NDofZ5T1V24/s1600/TUMBAS.TIF.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 280px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5484246339516027682" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBv0_S-W0yI/AAAAAAAABFI/NDofZ5T1V24/s400/TUMBAS.TIF.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Na mesma zona, en 1921, se atoparon restos de muros e unha serie de pavimentos relacionados cun depósito de salgado (Núñez Bua, 1921). &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBv0_S-W0yI/AAAAAAAABFI/NDofZ5T1V24/s1600/TUMBAS.TIF.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#666600;"&gt;"...Os achados actuais bastante máis cativos c'os de 1905, se reducen a uns anacos de muros d'aparexo y-uns pavimentos, un dìles moi ben conservado e cuverto de baldosas de barro cocido, outro está recuverto d'un cemento composto de cal e croyos de cuarzo. Como n-istes recintos s'atoparon escamas de peixe, e dada a súa proximidade ó mare, non ñe moi aventurado considera-los coma depósitos dedicados a conservas de salazós de peixe, dependentes do Castro de San Cristobo d'Alobre...".&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Dos memos restos, escribe Gil y Casal no xornal Galicia Nueva (1921, martes 29 de Outubro):&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#666600;"&gt;"...sencillos muros de aparejo opus incertum, que yendo de un peñasco a otros salientes dan al conjunto por la disposición angular de sus líneas, aspecto de parapetos. El suelo, alzado del nivel del mar dos metros aproximadamente, aparece recubierto de gruesas baldosas de brarro cocido, asentadas sobre una capa de arcilla de amarillo fuerte y en una de las paredes un boquete con características de caño de desagüe. No muy distante y en la misma línea de nivel, aparece otra cámara cuadrada revestida de suelo y paredes de cemento compuesto de cal y cuarzo gruesamente molido, cubiertos los ángulos verticales y horizontales que forman los muros al encontrarse, con un bocal cuidadosamente hecho de la midma argamasa, y contigua este y separada de ella por un muro, otra estancia pero en peor estado de conservación, en la cual aparecieron en estado de descomposición muchas escamas de pescado...".&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#666600;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;Lamentablemente, estes restos non foron conservados.&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#666600;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TEyEqrJh3yI/AAAAAAAABF0/SsMCFWNYf3k/s1600/79_img.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 174px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5497915113784598306" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TEyEqrJh3yI/AAAAAAAABF0/SsMCFWNYf3k/s400/79_img.jpg" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:85%;"&gt;(Dende este ano se pode visitar na Rúa Rosalía de Castro de Vigo&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;o centro arqueolóxico Salínae, ao que corresponde a foto, onde están musealizadas as salinas atopadas ao construir o centro de saude. Tedes as &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.museodomar.com/es/novas/unidades-didacticas-salinae-es"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Unidades didácticas Salinae&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; na web do Museo do Mar de Vigo).&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;No 1927, de novo as obras do peirao provocan novos desmontes na parte oeste do Montiño, fronte á praia. Outras dúas persoaxes da vida pública vilagarciana, Bouza Brey e mais Francisco Porto Rey (Farruco Porto), tentaron salva-los novos restos, pero tamén foron destruidos.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Finalmente, o 2 de Agosto de 1940, uns traballadores ás órdes de D. Armenio Alvarez, contratista, facendo un desmonte para a construción da serreiría, atoparon unha ara romana dedicada a Neptuno, xunto con algunhas moedas. &lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBv1XJR4QYI/AAAAAAAABFQ/C4G59pMaiWw/s1600/ara.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 135px; FLOAT: right; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5484246749230416258" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBv1XJR4QYI/AAAAAAAABFQ/C4G59pMaiWw/s400/ara.jpg" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;En novas entradas daremos conta dos achados da serreiría de Ferrazo con máis detalle. Forman parte deste complexo e importante conxunto de restos arqueolóxicos que perdemos para sempre, con escasa documentación dos mesmos, e que poderían ter sido de enrome importancia para comprender as orixes do poboamento na zona de Arealonga.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Rematamos cunhas verbas de Juan Fernández Gil e Casal, cronista e erudito local, que decía hai oitenta anos:&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color:#666600;"&gt;"...Cuanto no parece dar muestras de incultura, destruir, por el solo placer de destruir, esos restos de otras civilizaciones que la piqueta va poniendo al descubierto y nosotros con las mismas herramientas de obreros, perfilando, para que mejor se vean, se comprendan y se estudien, contribuyendo a la cultura local..."&lt;/span&gt; (Gil y Casal, &lt;em&gt;Galicia Nueva&lt;/em&gt;, 26 de Marzo de 1921).&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Ara de Alobre dedicada a Neptuno e ofrecida por Q (uintus) C (ilenus).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;(Singul and Suárez, 2004, p. 56; Abuin, 1997).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;REFERENCIAS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Bouza Brey, F. 1957. O Castro de Alobre e os contactos entre a Bretaña e Galiza na época romana. &lt;em&gt;Homenaxe a Florentino López Cuevillas: &lt;/em&gt;73-110. Galaxia. Vigo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Cornide, J. 1764. Descripción circunstanciada de la costa de Galicia... Reedición de X.L. Axeitos. Edicións do Castro. 1991.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Fernández Gil y Casal, J. 1916. Apuntes Arqueológicos. BRAG, LXVIII: 29-46.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Fernández Gil y Casal, J. 1921. De Arqueología para la historia local. &lt;em&gt;Galicia Nueva, &lt;/em&gt;29 Octubre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ilustración Española y Americana (1909, nº XX, Ano LIII, Madrid). &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Jerónimo del Hoyo, 1607. Memorias del Arzobispado de Santiago. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Murguía, M. 1888. &lt;em&gt;Galicia&lt;/em&gt;, Tomo I.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Núñez Búa, J. 1921. Achádegos arqueolóxicos. &lt;em&gt;Nos&lt;/em&gt;, 5: 18.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5982550383505625593?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5982550383505625593/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5982550383505625593&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5982550383505625593'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5982550383505625593'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/07/os-primeiros-achados-i-os-antecedentes.html' title='Os primeiros achados (I): Os Antecedentes'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBvx8CCbjNI/AAAAAAAABE4/cIUsusm5j1E/s72-c/Presentaci%C3%B3n1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-6231066943003272819</id><published>2010-07-23T13:39:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:07:53.697-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><title type='text'>¡¡Enhorabuena!!</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TEn-PGPauxI/AAAAAAAAAB4/HFd-5TqsXzw/s1600/6773_1152390886844_1139808372_30636944_360663_n.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TEn-PGPauxI/AAAAAAAAAB4/HFd-5TqsXzw/s320/6773_1152390886844_1139808372_30636944_360663_n.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5497204355509173010" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Desde &lt;i&gt;A Pedra do Encanto&lt;/i&gt; queremos felicitar a Bea Comendador por la reciente obtención de una plaza de Profesora Contratada Doctora en el área de Prehistoria del Departamento de Historia, Arte y Geografía de la Universidad de Vigo. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;¡¡Por fin consolidamos a una arqueóloga arousana en el ámbito de la Prehistoria y la arqueología académica gallega!!&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-6231066943003272819?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/6231066943003272819/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=6231066943003272819&amp;isPopup=true' title='3 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6231066943003272819'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/6231066943003272819'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/07/enhorabuena.html' title='¡¡Enhorabuena!!'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TEn-PGPauxI/AAAAAAAAAB4/HFd-5TqsXzw/s72-c/6773_1152390886844_1139808372_30636944_360663_n.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-3308401871054962189</id><published>2010-06-22T07:24:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:10:40.512-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lobeira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>El círculo lítico del Monte Lobeira</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TCDNiVIwmQI/AAAAAAAAAA8/j5dp01b5QYI/s1600/P2120196.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TCDNiVIwmQI/AAAAAAAAAA8/j5dp01b5QYI/s320/P2120196.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5485610335810394370" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;Me gustaría anunciaros la futura publicación de un estudio sobre el círculo lítico de Monte Lobeira. El trabajo lleva por nombre "Aplicación de tecnologías geoespaciales para la documentación del círculo lítico de Monte Lobeira, Vilanova de Arousa (Pontevedra)",  está firmado por Patricia Mañana (&lt;a href="http://www.iegps.csic.es/lapa/"&gt;LaPa-CSIC&lt;/a&gt;), Camila Gianotti (&lt;a href="http://www.iegps.csic.es/lapa/"&gt;LaPa-CSIC&lt;/a&gt;), Vicente Caramés (&lt;a href="http://www.museodomar.com/gl"&gt;Museo do Mar&lt;/a&gt;) y por mi mismo, y será publicado en el volumen 57 (2010) de la revista &lt;a href="http://estudiosgallegos.revistas.csic.es/index.php/estudiosgallegos/index"&gt;Cuadernos de Estudios Gallegos&lt;/a&gt; del &lt;a href="http://www.csic.es/web/guest/home;jsessionid=79EF0E86F3362B84A22E958A93F43823"&gt;Consejo Superior de Investigaciones Científicas&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;En el trabajo pretendemos hacer una primera aproximación al círculo centrándonos, sobre todo, en las metodologías que se aplicaron a la documentación y registro de los aspectos morfológicos y constructivos del yacimiento.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tales metodologías son, desde el simple fotografiado del círculo, al levantamiento topográfico de alta definición realizado con Láser Escáner Terrestre, pasando por el levantamiento con GPS centimétrico con correción diferencial en tiempo real. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;El principal resultado del levantamiento topográfico de alta definición es la obtención de un archivo digital del yacimiento, en el que se registran un gran número de medidas (34 millones de puntos) que definen la forma, tamaño, ubicación y superficie de cada elemento que lo compone en detalle.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;En estas dos imágenes podemos ver, por un lado, la nube de puntos que genera el Láser Escáner Terrestre; y por otro lado, el Modelo Digital de detalle del círculo generado a partir de dicha nube de puntos.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="http://3.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TCDQyqQi_3I/AAAAAAAAABE/NrylR_Tny34/s320/Scaner.JPG" style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 233px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5485613914892992370" /&gt;&lt;img src="http://3.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TCDRNnquDCI/AAAAAAAAABM/mwUsSJagad8/s320/Modelo+Digital.JPG" style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 309px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5485614378053930018" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;De este modo, conseguimos una preservación digital de un yacimiento especialmente sensible por sus características intrínsecas y especialmente importante por su carácter único en el noroeste peninsular. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ojalá esta primera aproximación sea la base de un estudio mucho más profundo acerca de esta singular estructura. Sobre todo cuando en el proceso de trabajo se cuenta con el apoyo de las personas que conforman la Comunidad de Montes de András, siempre dispuestos a colaborar y a plantear nuevas propuestas para que este lugar que es el Monte Lobeira ocupe el importante papel que le corresponde en el paisaje cultural de la comarca que lo acoge. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-3308401871054962189?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/3308401871054962189/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=3308401871054962189&amp;isPopup=true' title='4 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3308401871054962189'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3308401871054962189'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/06/el-circulo-litico-del-monte-lobeira.html' title='El círculo lítico del Monte Lobeira'/><author><name>Félix</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15752184396092972296</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ISgNZBbZQTM/TCDNiVIwmQI/AAAAAAAAAA8/j5dp01b5QYI/s72-c/P2120196.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-4439962166751998519</id><published>2010-06-13T10:13:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:17:10.732-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>Un pecio en Cortegada?</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUsamlRZvI/AAAAAAAABEo/rgzR9O6sN6M/s1600/File0004.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 280px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482336956938544882" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUsamlRZvI/AAAAAAAABEo/rgzR9O6sN6M/s400/File0004.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Nos últimos días ven de ser publicado na prensa que a Dirección Xeral de Patrimonio ven de autorizar unha intervención arqueolóxica subacuática no entorno do posible &lt;strong&gt;pecio&lt;/strong&gt; de Cortegada. Pecio ven do latín &lt;em&gt;pecium&lt;/em&gt; e así é como se denomina aos restos dos naufraxios, xa conserven restos da nave ou do seu contido. &lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;Dado o interese da nova e a escasa información sobre o asunto que actualmente oferta a rede, imos transcribir una fragmento do traballo &lt;em&gt;Primeras Prospecciones Arqueológicas subacuáticas en el litoral de la provincia de Pontevedra&lt;/em&gt; asinado por &lt;strong&gt;Antonio de la Peña Santos&lt;/strong&gt; e publicado en 1984 na revista &lt;em&gt;Pontevedra Arqueológica&lt;/em&gt; do &lt;em&gt;Grupo Alfredo García Alén:&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;"...Los alrededores de la Isla de Cortegada eran conocidos desde antiguo, en los medios relacionados con la actividad arqueológica provincial, por las extracciones que mariscadores y pescadores solían efectuar esporáficamente de fragmentos de ánforas romanas. Un magnífico ejemplar, prácticamente completo, fue adquirido por el Museo de Pontevedra en 1957. La frecuente aparición de restos arqueológicos de este tipo en aguas de la ría de Arousa, incluso río arriba, hasta Pontecesures, no puede extrañarnos por constituir esta zona una vía de penetración natural, de primera magnitud, hacia el interior de Galicia, lo cual hace de la misma una de las áreas gallegas de más temprana romanización.&lt;br /&gt;A mediados de 1982, D. Juan Augusto Barreiro Gómez, buceador profesional vecino de Carril, se pone en contacto con nosotros y nos informa de que conoce el lugar donde, según él, se encuentra un pecio romano. Se niega a facilitar su exacta localización, salvo que se encuentra en el ría de Arousa, y pretende que el Museo de Ponvedra llegue a un desorbitado acuerdo económico con él. Como el Museo no puede acceder a la solicitud, el asunto queda en suspenso.&lt;br /&gt;Posteriormente, y a través de sendos reportajes de prensa y televisión gallegas, el Sr. Barreiro da cuenta de su descubrimiento, situándolo, aunque sin mayor precisión, en las inmediaciones de Punta Fradiño, zona noroccidental de la Isla de Cortegada.&lt;br /&gt;Conociendo de esta forma la ubicación aproximada del supuesto pecio, con el consentimiento del descubridor y la entusiasta colaboración de la Comandancia Militar de Marina de Vilagarcía de Arousa, se inician los trabajos de prospección sistemática.&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUfHl_Q7_I/AAAAAAAABDg/OU252hSLSH8/s1600/DSC05679.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 364px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482322336710455282" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUfHl_Q7_I/AAAAAAAABDg/OU252hSLSH8/s400/DSC05679.JPG" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tras una inicial toma de contacto con el lugar, y previo un exhaustivo estudio de la fotografía aérea y cartografía marina, se procedió a la elaboración de un programa de trabajo para el que sirvió de gran ayuda el plano topográfico de la isla, gentilmente cedido por el Excmo. Concello de Vilagarcía de Arousa.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Sobre este plano se proyectó un cuadriculado de base mediante un sistema de coordenadas cartesianas. Se crea de este modo una retícula integrada por cuadros de cien metros de lado subdivisibles si las necesidades operativas así lo hicieran necesario. Cada uno de los componentes de la retícula fus sistemáticamente y detenidamente explorado mediante un sistema de barrido o peinado de la zona a cargo de un equipo de cinco buceadores, en formación pararlea, guiados desde tierra mediante señales ópticas. Cada hallazgo que se produjo durante la operación fue señalizado por medio de una boya y situado desde tierra por triangulación desde las tres estaciones previamente establecidas. Con este mismo sistema se cartografió el fondo marino, anotando todos los datos de interés sobre sus características. Otros métodos de prospección experimentados en este yacimiento son los de arrastre con planeador para la observación de grandes extensiones de fondo marino y el "peinado" en círculo.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;A través de esta metodología de trabajo se han podido establecer, con bastante detalle, las características esenciales del lugar, de muy deficiente visibilidad a causa de los aportes de materia orgánica en suspensión acarreados por las aguas de río, y con una fuerte corriente ascendente/descendente que dificulta extraordinariamente el trabajo.&lt;/span&gt; &lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;El lecho marino inmediato a &lt;strong&gt;Punta Fradiño&lt;/strong&gt; es de gran irregularidad, muy rocoso en las proximidades de tierra firme y con una fuerte restinga que se adentra siguiendo la vertical de la Punta. Presenta una zona central con fango muy compacto en medio del cual se localizó la mayoría de los hallazgos; un canal de unos doce metros de profundidad delimita esta zona del gran banco de arena (lombo) móvil que se situa al N.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Hasta el momento ha sido prospectada, aproximadamente, la mitad de la superficie prevista al inicio de los trabajos.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUgX7tTmHI/AAAAAAAABD4/4Pn2Omz4On4/s1600/DSC05680.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 278px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482323716930246770" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUgX7tTmHI/AAAAAAAABD4/4Pn2Omz4On4/s400/DSC05680.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Todas las piezas de interés arqueológico extraidas hasta el momento proceden de hallazgos sueltos, sin conexión aparente con el supuesto pecio, del que no ha sido localizado resto alguno. En su mayor parte, presentan evidentes señales de haber sido fragmentadas y trasladadas por las artes de arrastre de los mariscadores.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUgoARUjqI/AAAAAAAABEA/XiZdExcrkdA/s1600/DSC05682.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 273px; FLOAT: right; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482323993032953506" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUgoARUjqI/AAAAAAAABEA/XiZdExcrkdA/s400/DSC05682.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Casi todos los hallazgos corresponden a fragmentos de ánforas, de las que se recuperaron tres ejemplares prácticamente enteros y fragmentos, de diferente entidad, de al menos otras veinte. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Tipológicamente corresponden a un modelo sumamente homogéneo, incluíble dentro del grupo 7-10 de la clasificación de Dressel. Se trata de ánforas ovoides del Alto Imperio, datables, en líneas generales, a lo largo de la primera mitad del siglo I; es decir, en un momento temprano de la romanización del área galaica.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Todas las ánforas están recubiertas interiormente por una gruesa capa de sustancia resinosa que podría indicar que estos recipientes transportaban vino. Es de destacar también la presencia de grafitti en varios de los pivotes.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUhNGIQ00I/AAAAAAAABEI/VWDqidckFrc/s1600/File0004.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUiKWEvA1I/AAAAAAAABEg/0UbzqFxzLdA/s1600/DSC05685.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 267px; FLOAT: right; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482325682512921426" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUiKWEvA1I/AAAAAAAABEg/0UbzqFxzLdA/s400/DSC05685.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Otros materiales recuperados, de gran importancia desde el punto de vista histórico, son los restos de dos platos de terra sigillata del tipo Dragendorf 18, con toda seguridad de procedencia sudgálica. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;br /&gt;El más completo presenta una estampilla de alfarero en la que puede leerse DASAI. Todo parece indicar que se trata de una marca inédita. &lt;span style="color:#999900;"&gt;(*Posteriormente a este traballo, JM. Caamaño y C. López (2006) plantearon dúbidas sobre esta lectura (propoñen a lectura DA[ ]AIO) e sobre a súa procedencia sudgálica, asimilando as súas características ás dos centros de producción rioxanos).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUhqy49VKI/AAAAAAAABEQ/QGljDrEx53I/s1600/DSC05687.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 298px; FLOAT: right; HEIGHT: 193px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482325140492342434" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUhqy49VKI/AAAAAAAABEQ/QGljDrEx53I/s400/DSC05687.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Es de destacar también la aparición de una tapadera de ánfora en perfecto estado de conservación, varios fragmentos de tégulas y restos bastante significativos de recipientes cerámicos de pastas poco depuradas.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUh35f1eqI/AAAAAAAABEY/3ZvMe47QFwo/s1600/DSC05686.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 251px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482325365604317858" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUh35f1eqI/AAAAAAAABEY/3ZvMe47QFwo/s400/DSC05686.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;En la actualidad estos trabajos se encuentran detenidos por la falta de dotación económica sufrida en 1983 y la denegación del permiso oficial para reanudarlos en 1984..."&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;--------------------------------------&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;TEXTO: Antonio de la Peña Santos, 1984. "Arqueología Subacuática". Pontevedra Arqueológica, I: 210-214. Fig. 4, 8. Lam. 6-10. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;-------&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUux_5LXEI/AAAAAAAABEw/oKIXp0x2DQk/s1600/DSC05688.JPG"&gt;&lt;strong&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 400px; FLOAT: right; HEIGHT: 323px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482339557893168194" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUux_5LXEI/AAAAAAAABEw/oKIXp0x2DQk/s400/DSC05688.JPG" /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Posteriormente a este traballo a Dirección Xeral de Patrimonio, encargou unha nova prospección, realizada en Agosto de 1988 (&lt;em&gt;Foto dun fragmento de ánfora recuperado&lt;/em&gt;). &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Desta intervención tamén se conclue a moi probable existencia dun pecio pola concentración dos materiais e a falta de desgaste por rodamento.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Consideran a posibilidade de que a nave entrase na ría de Arousa  e puidera atravesarse na zona do sinistro onde a forte corrente descendente do río tería provocado o naufraxio (Luaces e Toscano, 1989: 259-262).&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;BIBLIOGRAFÍA ADICIONAL&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;div align="justify"&gt;Caamaño, J.M., López, C. 2006. Adenda al corpus de marcas de alfarero en Terra Sigillata localizadas en Galicia. &lt;em&gt;Gallaecia&lt;/em&gt;, 25: 83-129.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Luaces, F.J.,Toscano. C. 1989. Prospección subacuática da illa de Cortegada (Vilagarcía de Arousa) arqueoloxía. &lt;em&gt;Informes – 2 xunta de Galicia&lt;/em&gt;. Santiago&lt;span style="font-size:100%;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Naveiro, J. 1985. Un pecio romano en Cortegada (Vilagarcía de Arosa). &lt;em&gt;Actas del II Coloquio Galaico-Minhoto&lt;/em&gt;, II: 273-284. Instituto Cultural Galaico-Minhoto. Santiago de Compostela.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Patiño, R. 1983. Prospecciones subacuáticas en la isla de Cortegada. &lt;em&gt;Revista de Arqueología,&lt;/em&gt; 25.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Patiño, R. y Peña, A. de la, 1983. Exploraciones arqueológicas en aguas de la isla de Cortegada. &lt;em&gt;Remar&lt;/em&gt;, 2: 32-34.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Singul, F., Suárez, J. (ed.) 2004). &lt;em&gt;Hasta el confín del mundo. Diálogos entre Santiago y el mar&lt;/em&gt;. Salamanca: Xunta de Galicia. 371 p. Catálogo.&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.farodevigo.es/portada-arousa/2010/06/10/patrimonio-autoriza-busqueda-pecio-romano-hundido-isla-cortegada/446511.html"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Patrimonio autoriza la búsqueda del pecio romano hundido junto a la isla de Cortegada &lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.farodevigo.es/portada-arousa/2010/06/10/autoridades-deberian-evitar-expolio-lleva-30-anos-descubierto-simple-marinero/446643.html"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Las autoridades deberían evitar el expolio de un bien que lleva más de 30 años descubierto por un simple marinero &lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.farodevigo.es/portada-arousa/2010/06/10/secreto-millones-pesetas/446512.html"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Secreto de dos millones de pesetas&lt;/span&gt; &lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-4439962166751998519?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/4439962166751998519/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=4439962166751998519&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4439962166751998519'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4439962166751998519'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/06/un-pecio-en-cortegada.html' title='Un pecio en Cortegada?'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBUsamlRZvI/AAAAAAAABEo/rgzR9O6sN6M/s72-c/File0004.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-3183307367410439199</id><published>2010-06-12T08:18:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:17:10.731-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>A Torre do Meadelo (Miadelo ou Miradelo)</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBOqwxwY4kI/AAAAAAAABCY/urwQBbeX-u8/s1600/TORRE+do+meadelo+vilagarc%C3%ADa.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 243px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5481912926406763074" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBOqwxwY4kI/AAAAAAAABCY/urwQBbeX-u8/s400/TORRE+do+meadelo+vilagarc%C3%ADa.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Na &lt;strong&gt;Lanzada&lt;/strong&gt;, cando viñan os normandos ou outras naves inimigas entraban na ría cara o Ulla, acendían fogueira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dende a Vila Vella de San Tomé recibían as sinais e na Torre de &lt;strong&gt;San Sadurniño&lt;/strong&gt; acendían fogueira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dende a desaparecida &lt;strong&gt;Torre da Illa de Arousa&lt;/strong&gt; recibían as sinais e acendían fogueira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Posiblemente dende a &lt;strong&gt;Torre de Cálogo&lt;/strong&gt; recibían as sinais e acendían fogueira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dende a &lt;strong&gt;Torre de Miadelo ou Miradelos&lt;/strong&gt; recibían sinais e acendían fogueira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Es así ate &lt;strong&gt;Catoira (Castellum Honesti)&lt;/strong&gt; e ate á&lt;strong&gt; fortaleza da Rocha&lt;/strong&gt;, nas aforas de Santiago.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Redes de comunicación, como os blogues. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Xa enviada a sinal dende A Lanzada, ben podíamos seguir acendendo fachos dende Arousa ate a A Rocha...&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;e comunicarnos máis no mundo da arqueoloxía. Ou non?&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Foto dos restos xa desaparecidos da Torre do Meadelo (Miadelo ou Miradelo) no Salgueiral, entre Carril e Bamio-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Esta foto estaba pola miña casa, pero non recordo de onde foi tomada.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Actuacións arqueolóxicas ano 2007:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#666600;"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;CD 102A 2007/224-0 Sondaxes arqueolóxicas no contorno das torres de Meadelo. Variante de Vilagarcía de Arousa (Pontevedra). Clave: PO/01/003.01 Director: Naveiro López, Juan Luis&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-3183307367410439199?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/3183307367410439199/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=3183307367410439199&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3183307367410439199'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3183307367410439199'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/06/torre-do-meadelo-miadelo-ou-miradelo.html' title='A Torre do Meadelo (Miadelo ou Miradelo)'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TBOqwxwY4kI/AAAAAAAABCY/urwQBbeX-u8/s72-c/TORRE+do+meadelo+vilagarc%C3%ADa.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7013903391190823422</id><published>2010-05-31T05:56:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:17:10.732-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>A Lanzada: un proxecto de recuperación e divulgación arqueolóxica</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TAO3BEKw4VI/AAAAAAAABA0/5YXjA6sdGtM/s1600/imagen-8.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 400px; FLOAT: right; HEIGHT: 275px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5477422800739295570" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TAO3BEKw4VI/AAAAAAAABA0/5YXjA6sdGtM/s400/imagen-8.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Cando nena, os meus pais me levaban moitas veces á Lanzada, onde por primeira vez vin unha cata arqueolóxica. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ao estilo da época (o de sir Mortimer Wheeler), era unha cata cadrada, ben feitiña, duns catro por catro metros mais ou menos, e tan alta coma min (que por aquel entón viña sendo un metro). &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Non había ninguén por alí e despois de darlle bastantes voltas pregunteille ao meu pai:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;-¿qué é isto?&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;E o meu pai contestou...&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;- pois é onde vivían os prehistóricos.&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Penso que a información foi confusa, ou escasa. Así que estiven enganada moitos anos, pensando que os castrexos vivían metidos naqueles buracos cadrados na terra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anos despois, cando con dezaseis anos decidín ir escavar, o meu pai levoume a Pontevedra, ao museo. Preguntamos. O señor da porta sentenciou... &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;-chegades tarde, marcharon e xa están escavando na Lanzada. Tes que vir o ano próximo.&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;E volvín. Pero a Lanzada xa rematara, e marchei a escavar nun pequeno castro do interior.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Estas dúas lembranzas sobre o xacemento da Lanzada, sirven como excusa para dar a coñecer con ledicia o novo proxecto que se desenvolverá na Lanzada a partir do 1 de xuño de 2010.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se trata dun proxecto de Arqueoloxía social dirixido por Rafael Rodríguez Martínez (Excma. Deputación Provincial de Pontevedra) e executado por un equipo do Laboratorio de Patrimonio do Instituto de Estudos Galegos Padre Sarmiento do Consello Superior de Investigacións Científicas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Esta iniciativa intégrase no proxecto Pousadas promovido pola Excma. Deputación de Pontevedra, entidade que financia os traballos de escavación e consolidación que se van levar a cabo de aquí a final de ano.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teñen un blog para a difusión e comunicación do antedito proxecto arqueolóxico. &lt;a href="http://alanzada.wordpress.com/"&gt;http://alanzada.wordpress.com/&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Internet é unha boa opción, pero podedes visitar as escavacións (e penso que mesmo participar nelas). &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Así que xa non teredes excusas de pensar que "os prehistóricos vivían en buratos na terra".&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#666600;"&gt;Fotografía: Traballos de escavación ao carón da estrada n’A Lanzada na década de 1960 (Arquivo Gráfico do Museo de Pontevedra). Tomada do blog http://alanzada.wordpress.com/&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7013903391190823422?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7013903391190823422/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7013903391190823422&amp;isPopup=true' title='10 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7013903391190823422'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7013903391190823422'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/05/lanzada-un-proxecto-de-recuperacion-e.html' title='A Lanzada: un proxecto de recuperación e divulgación arqueolóxica'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/TAO3BEKw4VI/AAAAAAAABA0/5YXjA6sdGtM/s72-c/imagen-8.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-2284610020739001688</id><published>2010-03-17T08:50:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:17:35.087-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Antropoloxía mariñeira'/><title type='text'>Arredor do mar: Antropoloxía Mariñeira</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/S6D6xT0LntI/AAAAAAAAA3E/moIvYCMdF20/s1600-h/CARTAZ%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 284px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5449631274157973202" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/S6D6xT0LntI/AAAAAAAAA3E/moIvYCMdF20/s400/CARTAZ%5B1%5D.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;  &lt;div&gt;Do 22 ao 27 de Marzo de 2010, no Museo Municipal Manuel Torres (Marín), se celebran as IX Xornadas Blanco Freixeiro, este ano adicadas a antropoloxía mariñeira.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-2284610020739001688?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/2284610020739001688/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=2284610020739001688&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2284610020739001688'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2284610020739001688'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/03/arredor-do-mar-antropoloxia-marineira.html' title='Arredor do mar: Antropoloxía Mariñeira'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/S6D6xT0LntI/AAAAAAAAA3E/moIvYCMdF20/s72-c/CARTAZ%5B1%5D.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5006850994374825581</id><published>2010-01-01T06:43:00.000-08:00</published><updated>2010-12-28T10:07:53.697-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><title type='text'>Feliz 2010</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sz4NmNszOCI/AAAAAAAAA1k/ekUhIVU6AJ4/s1600-h/outras+016+-+copia.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 300px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5421785951564412962" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sz4NmNszOCI/AAAAAAAAA1k/ekUhIVU6AJ4/s400/outras+016+-+copia.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Esta bola do mundo da compañía Lloyd Norte Alemán xa mirou a cara de moitas xeracións de arousáns dende "A Baldosa" e vai camiño de converterse nun icono de todos nos.&lt;br /&gt;Con ela vos desexo un feliz 2010...e que a bola siga xirando!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5006850994374825581?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5006850994374825581/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5006850994374825581&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5006850994374825581'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5006850994374825581'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2010/01/feliz-2010.html' title='Feliz 2010'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sz4NmNszOCI/AAAAAAAAA1k/ekUhIVU6AJ4/s72-c/outras+016+-+copia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5105042460039690270</id><published>2009-10-09T09:06:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:15:14.572-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>O bifaz que chegou co fútbol</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Ss9f9I1qcLI/AAAAAAAAAz4/jPCHsE9NIJ8/s1600-h/bifaz+con+1.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 251px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5390632782934995122" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Ss9f9I1qcLI/AAAAAAAAAz4/jPCHsE9NIJ8/s400/bifaz+con+1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Ss9gM5ymtkI/AAAAAAAAA0I/C0poYSAWYxY/s1600-h/bifaz+con+2.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 251px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5390633053773542978" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Ss9gM5ymtkI/AAAAAAAAA0I/C0poYSAWYxY/s400/bifaz+con+2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;A información sobre os primeiros poboadores do noroeste peninsular é moi escasa o que non quere dicir que Galicia teña sido unha zona deshabitada no período coñecido como Paleolítico, sino que a investigación é moi recente en Galicia e os resultados son aínda provisionais. Tense proposto a posibilidade de que os primeiros grupos humanos acadaran o noroeste peninsular no Plistoceno Medio a través da costa portuguesa, de onde teríanse difundido polo litoral e os vales dos grande ríos, aínda que sen descartar aportes vía o val do Sil, dende a Meseta &lt;span style="color:#666600;"&gt;(Vázquez Varela, 1992: 17).&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Debemos ter en conta que no longo período ó que estámonos a referir, producíronse grandes variacións climáticas, e por tanto da paisaxe e das condicións de vida. Nos períodos de clima frío, a temperatura baixaría, e con ela o nivel de neves perpetuas, e o propio nivel do mar, polo que incluso se pensa que na última glaciación as Rías Baixas puideron chegar a estar secas, convertidas en vales fluviais&lt;span style="color:#999900;"&gt; (Vázquez Varela, 1992: 10).&lt;/span&gt; Pola contra, nos episodios de clima benigno, daríanse as condicións opostas, expandíndose as especies arbóreas, e subindo o nivel do mar. De feito, algúns paisaxes de dunas da Ría de Arousa aos que estamos afeitos, responden a procesos desenvolvidos durante o Holoceno e non teñen unha antigüidade superior ós 3000 anos. Así o demostran estudos parellos realizados por exemplo, na ría de Vigo &lt;span style="color:#999900;"&gt;(Martínez e Costa, 1998)&lt;/span&gt;, ou o xacemento costeiro no Illote de Guidoiro Areoso (Illa de Arousa), cunha antigüidade duns 4000 anos, onde os materiais e as estruturas aparecen nun paleosolo actualmente selado por unha formación de dunas, e que continúa por baixo do actual nivel do mar &lt;span style="color:#999900;"&gt;(Rey García, 1995).&lt;/span&gt; Se consideran formacións recentes as terrazas e aluvións de ríos como o Umia ou a zona litoral dende A Lanzada ata Vilagarcía, explotados de forma continua ou intermitente, proporcionando un gran volume de areas e gravas de grande interese económico na rexión, datados no Plistoceno por correlación cós terrazas do Norte de Portugal (I.G.M.E. 1985: 36).&lt;br /&gt;Nesta paisaxe dinámica, tamén déronse cambios na fauna, e sabemos polas investigacións desenvolvidas que hai uns 30.000 anos, podíanse atopar na provincia de Lugo rinocerontes, hienas e grandes bóvidos, entre outros &lt;span style="color:#999900;"&gt;(Llana, 1998: 8).&lt;/span&gt; Aos achados xa coñecidos como os da Cova da Valiña (Castroverde), veñen a engadirse os realizados nos últimos  anos en &lt;a href="ttp://www.lavozdegalicia.es/lugo/2008/11/19/0003_7326075.htm"&gt;Cova Eirós&lt;/a&gt; (Triacastela), ou &lt;a href="http://www.blogger.com/La%20cueva%20de%20Valdavara%20pudo%20ser%20un%20cubil%20de%20hienas%20(La%20Voz%20de%20Galicia)"&gt;Valdávara&lt;/a&gt; II (Becerreá). &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Coñécense poucos xacementos arqueolóxicos, sendo os das provincias de Ourense e Pontevedra os mellor coñecidos para o Paleolítico Inferior, e os do interior da de Lugo para o Paleolítico Superior/Medio. Un xacemento importante é o conxunto das Gándaras de Budiño (Porriño, Pontevedra), onde atopáronse fogares e restos dun “obradoiro” de elaboración de útiles. Industria feita sobre cuarcita, en menor proporción cuarzo, con leves sinais de rodamento &lt;span style="color:#999900;"&gt;(Cerqueiro, 1996).&lt;/span&gt; Tamén está o xacemento Paleolítico de Pazos (San Ciprián de Viñas, Ourense) con industria sobre cuarcitas, realizada a partir se seixos, onde predominan fendedores, bifaces con reserva cortical &lt;span style="color:#999900;"&gt;(Villar, 1997).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Aparte dos xacementos, caseque toda-la información procede de achados illados de útiles feitos en pedra, especialmente sobre seixos, dado que as características climáticas e edafolóxicas do país non permiten a conservación dos restos orgánicos. Estas evidencias en Galicia, atópanse de xeito relativamente abondoso, na zona costeira e nas ribeiras dos grandes ríos e os seus afluentes. Na provincia de Pontevedra, a meirande parte de achados corresponde o val inferior do río Miño e se estende ó longo da costa atlántica ata a praia das Sinas en Vilanova, e Caldas de Reis no interior. Tamén constátase a presenza de achados nas illas, como Cies e Ons &lt;span style="color:#999900;"&gt;(Filgueira y García, 1975: 61).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Na zona de Vilagarcía atopamos referencias espalladas sobre a presenza de "pezas paleolíticas (bifaces)", aínda que sen localización precisa &lt;span style="color:#999900;"&gt;(Filgueira e García Alén, 1975: 87).&lt;/span&gt; Os bifaces son un dos obxectos líticos tallados máis característicos do Paleolítico Inferior, concretamente da fase denominada "Achelense". Eran útiles plurifuncionais, xa que con eles realizaríanse moitas actividades, como cortar, rachar, etc....unha especie de machados ou coitelos primitivos.&lt;br /&gt;En 1974, Vázquez e Díaz fan unha síntese sobre os xacementos paleolíticos galegos coñecidos, recollendo Carril e Vilagarcía como puntos do Paleolítico Inferior. O investigador Sobrino Lorenzo Ruza, tiña atopado bifaces nas inmediacións de Vilagarcía de Arousa, aínda que non se coñecía descrición ou información gráfica de tales pezas. Na Historia de &lt;span style="color:#999900;"&gt;Cuevillas (1951: 20, fig. 7)&lt;/span&gt; (DEBUXO) recóllese un debuxo dun bifaz atopado en Carril, segundo Bouza Brey e A. Blázquez. &lt;/div&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 304px; DISPLAY: block; HEIGHT: 197px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5390635191197302610" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Ss9iJUUI_1I/AAAAAAAAA0Q/DU1Ukq31Hkc/s400/bifaz+carril.jpg" /&gt; &lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;As referencias illadas sobre a existencia de bifaces en Vilagarcía, foron confirmadas por un achado feito no ano 1993. Un achado que veu co fútbol...&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Xa falamos antes de que na zona de Vilagarcía formáronse areas e gravas que son esporadicamente extraídas para uso local, e tamén explótanse xacementos procedentes da alteración dos macizos graníticos, do que o nome do monte Xiabre&lt;a style="mso-footnote-id: ftn1" title="" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4963512743464320687#_ftn1" name="_ftnref1"&gt;[1]&lt;/a&gt;, sería paradigmático. Para realizar o recheo do campo de fútbol coñecido como o "Mundialito", foi preciso procurar grava. Foi extraída nos terreos da denominada "Costa de Dona Desamparados", nas proximidades da desembocadura do río do Con. Ó descarga lo camión, foi atopado entre as terras un seixo tallado&lt;a style="mso-footnote-id: ftn2" title="" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4963512743464320687#_ftn2" name="_ftnref2"&gt;[2]&lt;/a&gt; (FOTO: Dimensións: Lonxitud max. 18,2 cm; ancho max. 11,6 cm; espesor max. 5,6 cm).&lt;br /&gt;Extraíronse lascas o fragmentos descortizando a peza de xeito perimetral no estilo que chamamos Modo 2, adquirindo unha forma lanceolada.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;O achado deste bifaz por tanto, é moi interesante, porque permite reforzar as posibilides sobre o poboamento da zona de Vilagarcía dende datas moi antigas, aínda que con reservas da súa pertenza a un momento anterior ó complexo técnico Achelense. Indicios de poboamento tamén visibles nos achados doutros concellos veciños. En Caldas de Reis apareceu, cerca dun abrigo rochoso, un raspador retocado feito nunha lasca de silex. En Meis, apareceu un bifaz e na praia de As Sinas (Vilanova) en 1963 Enrique Massó atopou ó carón do rego da Aduana unha lasca bifacial de cuarcita (Filgueira e García Alén , 1975). &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn1" title="" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4963512743464320687#_ftnref1" name="_ftn1"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; Có nome de xabre ou xiabre, coñécese ó granito en estado alterado en Galicia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn2" title="" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4963512743464320687#_ftnref2" name="_ftn2"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; Esta peza foi amablemente cedida para o seu estudo por Manuel Fontán Dacosta e a sua familia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;CERQUEIRO LANDÍN, D. (1996): "As Gándaras de Budiño: prehistoria e historia". En, Fábregas, R (Edit.): Os primeiros poboadores de Galicia: O Paleolítico. Cuadernos do Seminario de Estudos de Sargadelos, 73: 47-73.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;FILGUEIRA VALVERDE, J. e GARCÍA ALÉN, A. 1975: "Adiciones a la Carta Arqueológica de la Provincia de Pontevedra. Inventario de localidades con hallazgos paleolíticos". El Museo de Pontevedra, XXIX: 59-88. MARTÍNEZ CORTIZAS, A. e COSTA CASAIS, M. 1998: "Indicios de variaciones del nivel del mar en la ría de Vigo durante los últimos 3000 años". Gallaecia, 16: 23-47.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;REY GARCÍA, M. 1995: "Excavación arqueolóxica no illote de Guidoiro Areoso". Arqueoloxía/Informes 3. Campaña 1989. Xunta de Galicia.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;VILLAR QUINTEIRO, R. 1997: "El yacimiento Paleolítico de San Ciprián de Viñas (Ourense)". Boletín Auriense, XXVII: 9-26.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;VÁZQUEZ VARELA, J.M. 1992: Las más viejas raíces de Galicia. Biblioteca, 114. El Correo Gallego.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5105042460039690270?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5105042460039690270/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5105042460039690270&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5105042460039690270'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5105042460039690270'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/10/o-bifaz-que-chegou-co-futbol.html' title='O bifaz que chegou co fútbol'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Ss9f9I1qcLI/AAAAAAAAAz4/jPCHsE9NIJ8/s72-c/bifaz+con+1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-4833484373575458950</id><published>2009-08-20T04:58:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:13:45.230-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arte rupestre'/><title type='text'>Visita nocturna aos petróglifos de Tourón (Ponte Caldelas)</title><content type='html'>Agora que van rematando as festas, suxiro unha actividade diferente para a noite do venres 28. Si vos animades, podedes acudir á visita guiada nocturna aos petróglifos de Tourón (Ponte Caldelas), non lonxe de Pontevedra. Nesta visita nocturna a Área Arqueolóxica de Tourón, os petróglifos son iluminados con luz artificial para resaltar o suco na pedra, de xeito que se ven moito mellor que de día a pleno sol. Además é unha boa excusa para un agradable paseo nocturno no mes de Agosto nunha paisaxe única.&lt;br /&gt;Algo semellante ao que podería facerse nos Ballotes en Vilagarcía...algún día...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/So07Kt1ydVI/AAAAAAAAAxc/3kFB1wNwxB4/s1600-h/Presentaci%C3%B3n1.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 400px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/So07Kt1ydVI/AAAAAAAAAxc/3kFB1wNwxB4/s400/Presentaci%C3%B3n1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5372014985812800850" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;iframe width="425" height="350" frameborder="0" scrolling="no" marginheight="0" marginwidth="0" src="http://maps.google.es/maps?f=q&amp;amp;source=embed&amp;amp;hl=es&amp;amp;geocode=&amp;amp;q=touron&amp;amp;sll=40.396764,-3.713379&amp;amp;sspn=15.148356,39.331055&amp;amp;ie=UTF8&amp;amp;ll=42.462473,-8.493805&amp;amp;spn=0.177293,0.291824&amp;amp;z=11&amp;amp;output=embed"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;&lt;a href="http://maps.google.es/maps?f=q&amp;amp;source=embed&amp;amp;hl=es&amp;amp;geocode=&amp;amp;q=touron&amp;amp;sll=40.396764,-3.713379&amp;amp;sspn=15.148356,39.331055&amp;amp;ie=UTF8&amp;amp;ll=42.462473,-8.493805&amp;amp;spn=0.177293,0.291824&amp;amp;z=11" style="color:#0000FF;text-align:left"&gt;Ver mapa más grande&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-4833484373575458950?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/4833484373575458950/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=4833484373575458950&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4833484373575458950'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4833484373575458950'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/08/visita-nocturna-aos-petroglifos-de.html' title='Visita nocturna aos petróglifos de Tourón (Ponte Caldelas)'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/So07Kt1ydVI/AAAAAAAAAxc/3kFB1wNwxB4/s72-c/Presentaci%C3%B3n1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-2896948471863274866</id><published>2009-07-29T14:32:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T10:13:45.230-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arte rupestre'/><title type='text'>Os Ballotes</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;En Decembro de 2008, hai xa máis de ano e medio, escribía no xornal unhas verbas sobre o conxunto de arte rupestre prehistórico do contorno de Vilagarcía de Arousa, comentando a súa fraxilidade e necesaria conservación. Hoxe veño a contar que nos últimos meses vivín con intensa expectación a actuación promovida polo concello de Vilagarcía nos petróglifos do Salgueiral e realizada con profesionalidade e entusiasmo por Iria, Elena e Alberto.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Nas primeiras visitas, tras a limpeza, vin xurdir na &lt;strong&gt;Pedra do Encanto ou Laxe Grande do Meadelo&lt;/strong&gt; aqueles petróglifos que plasmara fai un século no seu debuxo Enrique Campo Sobrino. Todos, salvo aqueles mutilados ao longo do tempo a pesares do interese de intelectuais como Juan Fernández Gil y Casal no 1916 ou Fermín Bouza Brey en 1927. A pesares de todo, alí estaba a pedra coas súas cicatrices e aqueles motivos cargados de historias e lendas.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SnDA5xPC8EI/AAAAAAAAAw8/SBmEEyEexQI/s1600-h/003+(2).jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 218px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363999254899781698" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SnDA5xPC8EI/AAAAAAAAAw8/SBmEEyEexQI/s400/003+(2).jpg" /&gt;&lt;/a&gt;Co paso dos días, os traballos de roza e limpeza permitiron clarear o contorno do &lt;strong&gt;conxunto dos Ballotes&lt;/strong&gt;. Baixo a vexetación e o escombro, comezaron a aflorar as pedras na paisaxe, e con elas os gravados. Moitos xa foran descritos por Bouza Brey no seu traballo sobre “unha estación de arte rupestre nas marxes da ría de Arousa”, do que a Universidade de Santiago conserva unha copia dedicada “&lt;em&gt;con fonda devoción&lt;/em&gt;” a Castelao. Me lembro de un día de choiva en que Iria me amosou limpo o grupo 4 dos Ballotes. Da pedra mollada xurdía unha incrible representación dunha reata de animais, todos camiñando na mesma dirección. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SnDBwy7e-HI/AAAAAAAAAxE/vG-drRIqapI/s1600-h/Diapositiva1.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 400px; FLOAT: right; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5364000200247408754" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SnDBwy7e-HI/AAAAAAAAAxE/vG-drRIqapI/s400/Diapositiva1.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Nas derradeiras visitas, a alegría e a sorpresa se combinaban xa cun enorme interese: novos gravados nunca documentados, novas rochas… os resultados non só non defraudaran as expectativas, senón que as superaban, amosando que o conxunto de arte rupestre de Os Ballotes-Meadelo é un dos máis importantes da ría de Arousa e de todo co contexto das Rías Baixas. Podemos polo en relación co conxunto localizado en Xiabre en 2007 ou con estacións xa coñecidas como A Laxe dos Bolos, ou outras na marxe norte da ría, especialmente na área de Rianxo. Unha manifestación singular cunha estilística propia, pero inserible no conxunto de arte rupestre prehistórico galaico, considerable sen dúbida, un dos conxuntos senlleiros no contexto da arte rupestre europea, tan merecedor da súa declaración como Patrimonio da Humanidade como a propia Torre de Hércules.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;A intervención que ven de rematarse apenas permite intuír a riqueza do conxunto, que con seguridade, sería merecedor dunha actuación máis profunda. &lt;strong&gt;A simple retirada de escombros e terras de recheo cun control arqueolóxico no contorno das rochas permitiría recuperar moita información&lt;/strong&gt;. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pero ao interese científico dos petróglifos de Vilagarcía se une ademais o gran valor patrimonial do xacemento. Por iso&lt;strong&gt; a actuación debería ir máis aló.&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;En relación con isto, conto que ano próximo está prevista a inauguración do CIDAR ou Centro de Interpretación e Documentación da Arte Rupestre con sede en Campo Lameiro. Dende este centro se ofrecerá unha oferta de turismo cultural que incluirá outros puntos con arte rupestre nos que se fixeron actuacións de posta en valor, como os de Tourón en Ponte Caldelas, o recentemente inaugurado de A Caeira en Poio, ou o que está a desenvolverse xunto á praia de Mogor en Marín. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Parecería de sentido común que unha das cidades importantes do Eixo Atlántico pasara a formar parte desta rede de lugares visitables. A súa integración con outros elementos, como o Castro de Alobre ou o Monte Lobeira, incluiría ao contorno de Arousa na ruta de destinos cunha oferta turística alternativa pero complementaria á da exaltación gastronómica, por exemplo. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;O seu acceso é inmellorable, pero no se trata de “atraer turistas” senón de coñecer e conservar este patrimonio. Por iso, se queremos ofrecer aos visitante unha opción dentro dun modelo de desenvolvemento sostible, é necesario adecuar a área dos petróglifos para a visita e ofrecer unha mínima información para a súa interpretación. Deseñar unha oferta de ocio intelixente integrada nun modelo de recuperación e valorización da paisaxe litoral da ría de Arousa e por suposto, da súa oferta gastronómica e do sector servizos en xeral. Porque ver petróglifos non quere dicir que non se poda comer ben ou beber un bo viño (que normalmente é o que apetece despois de camiñar).&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hai xa tempo que eu caín no “encanto” das pedras e das súas imaxes gravadas que resistiron o paso do tempo uns catro mil anos. Unha forma de comunicación propia de sociedades que non tiñan escritura e que viviron no pasado nas marxes de Arousa.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Non sei canto tempo resistirán o paso do tempo estas verbas escritas no contexto dunha sociedade de consumo rápido. Eu simplemente me conformo con que sirvan para que os arousáns valoren o que teñen e decidan en qué medida queren legalo ás xeracións que vivirán nas marxes de Arousa no futuro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;A NOVA NA PRENSA&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://www.ivilagarcia.com/novas/rtdo2.asp?idnoticia=5304"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;A actuación arqueolóxica nos Ballotes permite documentar quince rochas con petroglifos xeométricos e de figuras de diversos animais.&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; (Novas do Concello de Vilagarcía)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://xornalgalicia.com/index.php?name=News&amp;amp;file=article&amp;amp;sid=57590"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;A actuación arqueolóxica nos Ballotes permite documentar quince rochas con petroglifos xeométricos e de figuras de diversos animais&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; (Xornal Galicia)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://www.farodevigo.es/secciones/noticia.jsp?pRef=2009072600_17_352325__Portada-de-Arousa-historia-puede-crecer"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;La historia que aún puede crecer&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; (Faro de Vigo)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2009/07/26/0003_7870037.htm"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;La variedad de los grabados hacen de Os Ballotes un referente rupestre&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; (La Voz de Galicia)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;DIRECCIONES WEB PARA VISITAR ARTE RUPESTRE&lt;br /&gt;General &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.patrimonio.org/catalogo/listado.php?categoria=001,002,004&amp;amp;lg=gal"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.patrimonio.org/catalogo/listado.php?categoria=001,002,004&amp;amp;lg=gal&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;Tourón &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.patrimonio.org/catalogo/ben.php?id=5&amp;amp;lg=gal"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.patrimonio.org/catalogo/ben.php?id=5&amp;amp;lg=gal&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;Caeira &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.patrimonio.org/catalogo/ben.php?id=175&amp;amp;lg=gal"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.patrimonio.org/catalogo/ben.php?id=175&amp;amp;lg=gal&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;Campo lameiro &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.patrimonio.org/catalogo/ben.php?id=4&amp;amp;lg=gal"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.patrimonio.org/catalogo/ben.php?id=4&amp;amp;lg=gal&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;Mogor &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.patrimonio.org/catalogo/ben.php?id=6&amp;amp;lg=gal"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.patrimonio.org/catalogo/ben.php?id=6&amp;amp;lg=gal&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.europreart.net/"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.europreart.net/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.prehistour.org/esp/proyecto.asp"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.prehistour.org/esp/proyecto.asp&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.rupestre.org/documents/00/es/home/content/inici.html"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.rupestre.org/documents/00/es/home/content/inici.html&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-2896948471863274866?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/2896948471863274866/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=2896948471863274866&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2896948471863274866'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/2896948471863274866'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/07/os-ballotes.html' title='Os Ballotes'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SnDA5xPC8EI/AAAAAAAAAw8/SBmEEyEexQI/s72-c/003+(2).jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-4308926746069413668</id><published>2009-07-16T14:01:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:14:26.802-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><title type='text'>Nova Campaña no Castro de Alobre</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sl-XrBgd5KI/AAAAAAAAAuw/AbmD5enmsVw/s1600-h/foto.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 216px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sl-XrBgd5KI/AAAAAAAAAuw/AbmD5enmsVw/s400/foto.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5359168846988960930" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Onte comezou unha nova campaña de escavacións no Castro de Alobre.&lt;br /&gt;Esta aberta aos visitantes diariamente de 11.30 a 13 pola mañá e de 16.30 a 20.30 pola tarde. O acceso xunto á porta do colexio Filipense.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-4308926746069413668?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/4308926746069413668/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=4308926746069413668&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4308926746069413668'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/4308926746069413668'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/07/nova-campana-no-castro-de-alobre.html' title='Nova Campaña no Castro de Alobre'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sl-XrBgd5KI/AAAAAAAAAuw/AbmD5enmsVw/s72-c/foto.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-1424900338878308724</id><published>2009-07-03T11:32:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:14:44.086-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Historia da arqueoloxía arousana'/><title type='text'>Do Tesouro de Caldas</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5SqT8Wu8I/AAAAAAAAAuA/MwAzsgFtPSY/s1600-h/img004.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5354307893851503554" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 251px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5SqT8Wu8I/AAAAAAAAAuA/MwAzsgFtPSY/s400/img004.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;O colega e paisano Xosé Gago dedicou a súa sección &lt;em&gt;De Lorean de Bois&lt;/em&gt; do suplemento &lt;em&gt;Galicia Hoxe&lt;/em&gt; do xornal &lt;em&gt;El Correo Gallego&lt;/em&gt; ao Tesouro de Caldas (&lt;a href="http://www.galicia-hoxe.com/indexSuplementos.php?idMenu=17&amp;amp;idNoticia=442220"&gt;Tesouros dos Mouros&lt;/a&gt;). Agradezo as verbas de alento para o blog A Pedra do Encanto.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pero para min é sobre todo motivo de ledicia o seu recordo da figura de &lt;strong&gt;Amalio Touceda&lt;/strong&gt;, finado en 1996, e que deixounos a testemuña da historia do achado das Silgadas, ou máis coñecido como Tesouro de Caldas, como un verdadeiro tesouro para a nosa memoria social. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Di Xosé que agarda que algún día alguén publique, polo seu alto valor testemuñal, a entrevista que lle fixéramos en 1992 pola iniciativa encomiable de &lt;strong&gt;Juan José Domato Castro&lt;/strong&gt;, máis coñecido por Chicho Domato (e non Chicho Touceda como aparece por erro no seu&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5TMF8XT1I/AAAAAAAAAuQ/NEKUpVE59PQ/s1600-h/1998_Caldas_01.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5354308474208997202" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 281px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5TMF8XT1I/AAAAAAAAAuQ/NEKUpVE59PQ/s400/1998_Caldas_01.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; artigo). Eu tamén espero que alguén teña a ben publicala (xa está transcrita), pero até o de agora non tivemos éxito no intento. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Xa no 1998 o Concello de Caldas publicara o libriño &lt;em&gt;&lt;strong&gt;O Tesouro Desencantado&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;, que xa hai anos que está esgotado. Tiña uns fermoso debuxos feitos para a ocasión por Juán Otero García (Eiravella). As cantidade de veces que teño fotocopiado textos do meu exemplar fala do enorme interese social que esperta a “memoria do tesouro”, sobre todo para os caldenses. (&lt;a href="http://webs.uvigo.es/beacomendador/index_archivos/1998_Capitulo.pdf"&gt;Un dos capítulos acabei por subilo a internet&lt;/a&gt;). &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Na páxina de &lt;em&gt;Fillos de Galicia&lt;/em&gt; atopei un día esta mensaxe de Argentina Pedrosa (que por certo é a que aparece na foto publicada no artigo, que non era familia de Amalio e de Lola, pero case):&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“…&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Aunque hace ya treinta años que salimos de Galicia, nunca se me han olvidado las vacaciones que, junto a mis hermanos, pasabamos en Caldas de Reyes. El agua caliente, el rio, el olor de los dulces que una señora preparaba en la calle Real. Mi madre era una de tantas señoras que iban a tomar las aguas al balneario. Fuimos durante bastantes años , hospedándonos en casa de Amalio y Lola, con los cuales mantuve correspondencia hasta que la edad y la cabeza se lo permitió. El sr. Amalio fue el que descubrió el tesoro de caldas, no le gustaba hablar del tema, lo pasó muy mal según me han dicho otras personas, lo metieron en la carcel y creo que no lo superó nunca. Tanto el como su esposa eran unas personas increibles, muy dulces y cariñosos. Tenian una pensión y así como nosotros , que eramos fijos todos los años por San Pedro y San Pablo, me imagino que se hospedaban otras personas. &lt;strong&gt;Me gustaria saber si existe algo escrito sobre la historia de Amalio&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;…”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Non entendo porqué non se da resposta a esta inquietude, nin dende as institucións locais, nin dende os museos ou a academia. Penso que facer investigación sobre os depósitos da Idade do Bronce é importante e ten as súas propias vías na produción científica. Pero penso que igual de importante é contar a historia recente ou a microhistoria, integrala, e aproveitar o “tirón” da popularidade para conseguir a pretendida interacción coa sociedade.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5Sx940GOI/AAAAAAAAAuI/Cio3xyHr4Mk/s1600-h/caldas+antigua.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5354308025370024162" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 369px; CURSOR: hand; HEIGHT: 259px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5Sx940GOI/AAAAAAAAAuI/Cio3xyHr4Mk/s400/caldas+antigua.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Eu nin sequera penso, como propón Xosé, que as pezas deban ser devoltas á vila de Caldas para á súa exposición porque forma parte do patrimonio local. Cando se publicou o libro no 1998 xurdiu esa polémica. Finalmente Eiravella e máis Domingo Reboreda (Dorelo) fixeran unha boa reprodución do Tesouro e preparamos un panel informativo (que non sei nin si se conserva hoxe) que foron colocados no Auditorio de Caldas de Reis.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;O problema e que reproduciuse o tesouro, PERO TAMÉN reproduciuse unha estratexia expositiva DECIMONÓNICA. Todo xunto, no mesmo paquete. Hasta as pezas foran colocadas na mesma disposición que tiñan na cámara do Museo de Pontevedra. Penso que da igual que estea o orixinal ou a copia, sempre que a idea sexa colocalo tras un cristal. Da igual se o que vai mudar é estar sobre veludo negro en vez de sobre veludo vermello. Poder cambiar de lugar, pero non muda o discurso.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hai moito tempo que veño defendendo a idea de que hai que saber “roubar” CONCEPTUALMENTE e non materialmente as pezas dos museos. O “butrón” ten que ser feito nas cabezas e non nas paredes (xa vedes que para ser arqueóloga son ben pouco fetichista). Eu ofreceríame voluntaria a facer unha exposición dun tesouro “SEN TESOURO”. Supoño que serían moitos os que quixeran, por exemplo, deixar gravadas nun buzón de voz, as historias e rumores que escoitaron sobre o tesouro. Ou habería moitos nenos aos que lles g&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5WuUPHjAI/AAAAAAAAAuY/LTSpOTwx1dQ/s1600-h/aquis_2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5354312360696187906" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 162px; CURSOR: hand; HEIGHT: 281px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5WuUPHjAI/AAAAAAAAAuY/LTSpOTwx1dQ/s400/aquis_2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;ustaría modelar en cera os prototipos dos vasos, para baleiralos en escaiola ou algo semellante e poder levalos para casa, despois de entender como se fixeron. E tamén penso que a algúns lles gustaría escoitar a testemuña do propio Amalio. Tantas cousas…&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Unha notiña final. Este ano unha rapaza nova abriu unha tenda en Caldas chamada “&lt;em&gt;O Pente de Ouro&lt;/em&gt;” na que vende produtos galegos e artesanía. Entre as latas de centolo e de percebe, di que “A &lt;a href="http://www.lavozdegalicia.com/pontevedra/2009/06/27/0003_7811737.htm"&gt;xente pregunta polo nome e a mandamos ao Auditorio de Caldas, onde hai unha réplica&lt;/a&gt;”. Así que este debe de ser un dos principais puntos informativos sobre o patrimonio local, dado que esta información nin aparece, por certo, na web da vila “termal” de Caldas... onde ate os albariños levan o tesouro na etiqueta...e a Cultura está tan Quente...que pronto imos ir ver aos &lt;em&gt;New York Dolls.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;Eu ofrézome de guía para Sylvain, Sylvain...&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;A foto de Amalio Touceda e a  súa dona, Dolores Fernández Besada está tomada do libro Lembranzas e Fotografías de Caldas de Reis. Concello de Caldas. 1997.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;A foto do tesouro é a foto da disposición COÑECIDA dos obxectos atopados nas Silgadas, segundo Fermín Bouza Brey (Boletín de la Real Academia Gallega, 23. 1942).&lt;br /&gt;---           &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;*Unha aperta a Xosé Gago.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-1424900338878308724?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/1424900338878308724/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=1424900338878308724&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/1424900338878308724'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/1424900338878308724'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/07/do-tesouro-de-caldas.html' title='Do Tesouro de Caldas'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sk5SqT8Wu8I/AAAAAAAAAuA/MwAzsgFtPSY/s72-c/img004.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7834091431888986541</id><published>2009-06-23T10:53:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:14:12.253-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lendas e mouras'/><title type='text'>A tenda dos tesouros</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SkEZ8kJUCrI/AAAAAAAAApg/8LvoJcPxQ0o/s1600-h/Imagen1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350586360578443954" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 398px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SkEZ8kJUCrI/AAAAAAAAApg/8LvoJcPxQ0o/s400/Imagen1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SkEX5lJ1zOI/AAAAAAAAApY/PpgLv7pxwok/s1600-h/novas+006.jpg"&gt;&lt;/a&gt;Fermín Bouza Brey recolle a seguinte lenda:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Contan que na noite de San Xoán, na Pedra do Encanto aparece unha fermosa muller cunha tenda con cousas de ouro e prata. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Dunha vez, pasou un home ó que lle preguntou: &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;- ¿Que che gusta mais da tenda?. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;El contestou: &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;- "Gústanme estas tixeiras de ouro". &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;A muller díxolle entón: &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;- "Que che corten as alegrías con elas". O home morreu. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Segundo Secundino Suárez, vecino de Vilar, que escoitara contar a historia ó seu abó, tiña que ter contestado: &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;- "Gústame a tenda pero gústame mais a tendeira".&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Xa sabedes o que hai que contestar si pasades por alí esta noite. Estades avisados!&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7834091431888986541?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7834091431888986541/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7834091431888986541&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7834091431888986541'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7834091431888986541'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/06/tenda-dos-tesouros.html' title='A tenda dos tesouros'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SkEZ8kJUCrI/AAAAAAAAApg/8LvoJcPxQ0o/s72-c/Imagen1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-5141353144403159559</id><published>2009-06-06T04:43:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T10:13:45.231-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arte rupestre'/><title type='text'>A Pedra do Encanto ou gran Laxe do Meadelo</title><content type='html'>Seguen a desenvolverse os traballos en Bamio e están comezando a dar moi bos resultados.&lt;br /&gt;O concello está limpando a zona, o que permite descubrir baixo a vexetación novos gravados ate o de agora inéditos.&lt;br /&gt;Estes traballos non so serven para un rexistro máis completo da riqueza patrimonial de Arousa, senón tamén para facermos unha idea do seu &lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sipci9Llo4I/AAAAAAAAASY/qW68edWswM0/s1600-h/Pedra_Encanto_Dibu_Enrique_Campos_1907.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5344185663436989314" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 313px; CURSOR: hand; HEIGHT: 247px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sipci9Llo4I/AAAAAAAAASY/qW68edWswM0/s400/Pedra_Encanto_Dibu_Enrique_Campos_1907.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;deterioro ao longo do último século.&lt;br /&gt;Temos o exemplo do petroglifo que da nome a este blog, A Pedra do Encanto, tamén chamada Gran Laxe do Meadelo, por atoparse nas inmediacións da torre medieval do Meadelo, da que apenas quedan os alicerces.&lt;br /&gt;A principios de século, en &lt;strong&gt;1907&lt;/strong&gt;, o artista &lt;strong&gt;Enrique Campos&lt;/strong&gt; presentaba un &lt;strong&gt;debuxo da Pedra do Encanto&lt;/strong&gt;. Aínda non fora totalmente partida para a construcción da estrada a Catoira. As outras foto están tomadas o pasado luns.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sipfxm8NzvI/AAAAAAAAASg/V6yTMz1n4ro/s1600-h/DSC03304.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5344189213699854066" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 315px; CURSOR: hand; HEIGHT: 259px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sipfxm8NzvI/AAAAAAAAASg/V6yTMz1n4ro/s400/DSC03304.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SipgjhV0dfI/AAAAAAAAASo/WtXkt94YNGM/s1600-h/DSC03295.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5344190071190091250" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 331px; CURSOR: hand; HEIGHT: 236px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SipgjhV0dfI/AAAAAAAAASo/WtXkt94YNGM/s400/DSC03295.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sipfxm8NzvI/AAAAAAAAASg/V6yTMz1n4ro/s1600-h/DSC03304.JPG"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Un erudito local do que xa temos falado, &lt;strong&gt;Juan Gil&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sipm3rXtt7I/AAAAAAAAASw/YTihc9H83eA/s1600-h/Dibujo_Encanto-Mean_Juan_Gil_1926.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5344197014549542834" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sipm3rXtt7I/AAAAAAAAASw/YTihc9H83eA/s400/Dibujo_Encanto-Mean_Juan_Gil_1926.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;, publicou cara a &lt;strong&gt;1916&lt;/strong&gt; varios debuxos dos gravados nesta laxe (o da Pedra do Encanto a dereita).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Posteriorente, no fundamental traballo publicado por &lt;strong&gt;Fermín Bouza Brey&lt;/strong&gt; en &lt;strong&gt;1927&lt;/strong&gt;, &lt;em&gt;Unha estación de arte rupestre nas marxes da ría de Arousa&lt;/em&gt;, atopamos múltiples debuxos e fotografías, así como indicacións de petroglifos que posiblemente estean xa perdidos para sempre. (No debuxo podedes comparar o seu calco co anterior). Fala de varios petroglifos ao sureste desta pedra, máis ou menos por onde hoxe hai edificacións.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SipoDJsOdLI/AAAAAAAAAS4/1KY1ZSuMqE8/s1600-h/img013.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5344198311178826930" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 354px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SipoDJsOdLI/AAAAAAAAAS4/1KY1ZSuMqE8/s400/img013.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;Ramón Sobrino Buhigas&lt;/strong&gt; o xenial investigador curmán de Enrique Campos, escribiu o primeiro corpus sobre a arte rupestre galega &lt;em&gt;Corpus Petroglyphorum Gallaecia&lt;/em&gt; editado en 1935 polo &lt;em&gt;Seminario de Estudos Galegos&lt;/em&gt;. Alí tamén hai calcos da pedra do Encanto. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="color:#009900;"&gt;(Nunha nota erudita corríxenme esta entrada. Certamente, e de xeito lóxico pola data, a nota que eu refería de seguido a Ramón Sobrino Buhigas é do seu fillo Ramón &lt;strong&gt;Sobrino Lorenzo-Ruza&lt;/strong&gt;. De feito, coas presas, esquecín citar a fonte da cita, que é un &lt;/span&gt;&lt;a href="http://pdf.depontevedra.es/ga/109/piwtqOKGmL.pdf"&gt;&lt;span style="color:#009900;"&gt;traballo de Angel Núñez Sobrino dispoñible en pdf &lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color:#009900;"&gt;. Sorry polo lapsus e graciñas ao meu colega erudito, que xa vexo que ten a ben ler de cando en vez este blog)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="color:#009900;"&gt;O seu fillo, Ramón Sobrino Lorenzo-Ruza&lt;/span&gt;, nunha nota de 3 de Junio de 1951 di:&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;“&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Voy a Ballotes y Meadelo a la tarde. El zapatero que vive y trabaja frente a la 2ª piedra me facilita cepillos, sosa y calderos de agua. Se limpia la peña, se lava y en vista de lo bien que se ven los motivos, saco fotografías. Hay más de lo que vio Enrique Campo y Bouza-Brey. Ambas se complementan, pero el último fantaseó con sus ídolos&lt;/span&gt;”. &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;Posteriores investigadores se achegaron a esta pedra para facer os seus novos calcos, pero a pedra xa estaba partida en dous e xa se perdera parte do seu contido e do seu contexto.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;Os calcos que están a facerse nos permitirán coñecelos mellor e tamén avaliar o seu estado de conservación. É certo que hoxe en día podemos ter medios máis sofisticados para rexistrar os gravados, pero as condicións de visibilidade nas que foron feitos aqueles primeiros calcos pode que foran mellores, porque a acción do home sobre o medio non era tan patente. Por eso son documentos tan valiosos para amosar non só o deterioro dos gravados, senón da propia paisaxe na que se insertan, unha paixase que forma parte da súa esencia.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;Para o próximo post, encaramos o conxunto dos Ballotes e os seus múltiples rexistros.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-5141353144403159559?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/5141353144403159559/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=5141353144403159559&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5141353144403159559'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/5141353144403159559'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/06/pedra-do-encanto-ou-gran-laxe-do.html' title='A Pedra do Encanto ou gran Laxe do Meadelo'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sipci9Llo4I/AAAAAAAAASY/qW68edWswM0/s72-c/Pedra_Encanto_Dibu_Enrique_Campos_1907.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-3965162382707404352</id><published>2009-05-19T11:35:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:13:45.231-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arte rupestre'/><title type='text'>Traballos no conxunto de arte rupestre dos Ballotes</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL-NsM-ZmI/AAAAAAAAAQ0/FPrhcEbr6-g/s1600-h/06.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5337608019544794722" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL-NsM-ZmI/AAAAAAAAAQ0/FPrhcEbr6-g/s400/06.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Dende A Pedra do Encanto temos denunciado o estado de abandono no que se atopan algúns dos petroglifos da marxe dereita da ría de Arousa. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Agora queremos amosar a nosa satisfacción polos novos traballos de rexistro e catalogación dos petroglifos do conxunto dos Ballotes (Bamio) que están a realizarse baixo a iniciativa do concello de Vilagarcía de Arousa.&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;Iria e máis Elena, encargadas dos traballos, nos envían dúas fotos do proceso de rexistro e elaboración dos calcos. Na primeira pode verse un zoomorfo, posiblemente un cervo.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Na de máis abaixo poden verse diferentes combinacións de círculos concéntricos con coviñas no seu interior.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Así están hoxe, e así estaban nos anos noventa, como podedes ver nunha foto (en branco e negro) dos mesmos motivos de cando se fixera a catalogación dos xacementos arqueolóxicos de Vilagarcía.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL-jE4qOrI/AAAAAAAAAQ8/Kxp7yPVgens/s1600-h/16.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5337608386947726002" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL-jE4qOrI/AAAAAAAAAQ8/Kxp7yPVgens/s400/16.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL_n8KsOvI/AAAAAAAAARE/ncwLFlAVDi0/s1600-h/bamio2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5337609570018409202" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 346px; CURSOR: hand; HEIGHT: 255px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL_n8KsOvI/AAAAAAAAARE/ncwLFlAVDi0/s400/bamio2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL_wwQKd1I/AAAAAAAAARM/mDDCjiCkUKo/s1600-h/bamio3.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5337609721438959442" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 394px; CURSOR: hand; HEIGHT: 283px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL_wwQKd1I/AAAAAAAAARM/mDDCjiCkUKo/s400/bamio3.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Ainda máis abaixo vedes outra foto dunha serie de motivos que daquela podían verse doutro lado camiño.  Hoxe xa non poden verse porque foron destruídos nos últimos vinte anos. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Un arte efémero que permaneceu na rocha máis de catro mil anos, para desaparecer en tan curto prazo.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Esperemos que esta acción do concello de Vilagarcía sexa o primeiro paso na posta en valor que este conxunto de arte rupestre precisa.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Novas na Prensa:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.farodevigo.es/secciones/noticia.jsp?pRef=2009030100_17_301562__Arousa-Concello-encarga-estudio-sobre-petroglifos-Ballotes-Bamio"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;El Concello encarga un estudio sobre el petroglifo de Os Ballotes, en Bamio&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.lavozdegalicia.com/arousa/2009/03/01/0003_7561267.htm"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Ravella contrata un estudio arqueológico sobre Os Ballotes&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Fotografías en branco e negro de Vicente Caramés&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-3965162382707404352?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/3965162382707404352/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=3965162382707404352&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3965162382707404352'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/3965162382707404352'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/05/traballos-no-conxunto-de-arte-rupestre.html' title='Traballos no conxunto de arte rupestre dos Ballotes'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/ShL-NsM-ZmI/AAAAAAAAAQ0/FPrhcEbr6-g/s72-c/06.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7429182853210750392</id><published>2009-04-12T14:12:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T10:13:20.905-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Outras cousas'/><title type='text'>Match Internacional: Rio Tinto- Vilagarcía</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeJhmdEQ9gI/AAAAAAAAAQc/Yqf-PPm19Oc/s1600-h/619.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323925022770787842" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeJhmdEQ9gI/AAAAAAAAAQc/Yqf-PPm19Oc/s400/619.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Veño dun viaxe por terras andaluzas. Co meu habitual gusto polas minas de cobre, visitei &lt;strong&gt;&lt;em&gt;Minas de Río Tinto&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;. Faláranme moi ben do museo e da ruta no antigo ferrocarril recuperado. A verdade é que o teñen ben montado e gustounos moito a experiencia.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;A cuestión é que xusto alí que me vou a decatar da rivalidade que os de Minas de Río Tinto teñen cos de Vilagarcía por adxudicarse o berce do futbol. E tómanno en serio...moi en serio...&lt;a href="http://www.scribd.com/doc/9007128/VILAGARCIA-DE-AROUSA-Y-SU-MONTAJE-DEL-FOOTBALL-EN-1873"&gt;segundo vin nos foros&lt;/a&gt;. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;A min a verdade é que me dá o mesmo onde se xogou primeiro, pero ambos os casos son sorprendentes exemplos da interacción coa sociedade inglesa victoriana.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;Por exemplo, alí contáronnos que a palabra "gossan", típica na minería do cobre, é unha adaptación andaluza do inglés "&lt;em&gt;gold sand&lt;/em&gt;". O mesmo a chamada "maraguata" ou augardente, que derivaría do que os ingleses chamaban "&lt;em&gt;mens water&lt;/em&gt;". &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeJjCGgDtNI/AAAAAAAAAQk/gX1AzOjddMU/s1600-h/RETRATO.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323926597261309138" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 293px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeJjCGgDtNI/AAAAAAAAAQk/gX1AzOjddMU/s400/RETRATO.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;En Vilagarcía, aínda gritamos "PICHI!" (e non chapapote) cando alguén vai pisar alcatrán na area, dervado do inglés "pitch"...por pór un exemplo. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Aproveitando que o río vai tinto (tamén o Eume), traio a colación a &lt;strong&gt;exposición sobre a Vilagarcía dos anos 30 que organiza o concello &lt;a href="http://www.blogoteca.com/ofaiadodamemoria/"&gt;"Xente Nosa&lt;/a&gt;"&lt;/strong&gt;. Paréceme unha boa iniciativa, e para colaborar, vouvos a regalar unha pequena xoia familiar. O meu avó, &lt;strong&gt;Manuel Rey Posse&lt;/strong&gt; (na foto), foi un artista polifacético. Ademais de pintar ou esculpir, escribiu numerosos apropósitos de entroido, obras de teatro e outras cousas. Aínda que publicado en 1953, suponse que cara a 1920 escribiu este marabilloso monólogo titulado &lt;strong&gt;&lt;em&gt;Match Internacional&lt;/em&gt;,&lt;/strong&gt; unha hilarante escena que representa un match de foot-ball, entre os teams "Spenser" da Escuadra inglesa e o "Real Club Alfonso XIII" e o seu "avistamento" por un feirante paragüeiro. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Algúns fragmentos elixidos mostran a sorpresa dos locais ante o novo deporte. Como cando pregunta -E que raio de xogo e iste?- ou comenta do campo -Que boa leira pra patacas!- &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tamén decide que aquelo co que andan a couces é unha vexiga de porco! &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Creo que lidar a pregunta de onde se xogou primeiro ao futboll é unha discusión que entorpece a riqueza de respostas á pregunta de como foi. Nunca me gustaron os Guiness. O máis, o menos, o maior, o mellor...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Do you know what I mean?&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Para descargar o &lt;a href="http://www.mediafire.com/?ovjnmxpjjdx"&gt;Monólogo Galego: Match Internacional,&lt;/a&gt; obra de &lt;strong&gt;Manuel Rey Posse.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tamén en &lt;a href="http://www.mediafire.com/?zkocmyyjkzc"&gt;versión word.&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-7429182853210750392?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/7429182853210750392/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=7429182853210750392&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7429182853210750392'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/7429182853210750392'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/04/futbol-match-internacional.html' title='Match Internacional: Rio Tinto- Vilagarcía'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeJhmdEQ9gI/AAAAAAAAAQc/Yqf-PPm19Oc/s72-c/619.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-824535503749285121</id><published>2009-04-11T13:02:00.000-07:00</published><updated>2010-12-28T10:13:05.546-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>Os Louseiros de Bamio (II)</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD5Aw2mAII/AAAAAAAAAO8/Y-xmxw-g2xM/s1600-h/GetAttachment.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323528551061127298" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD5Aw2mAII/AAAAAAAAAO8/Y-xmxw-g2xM/s400/GetAttachment.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Pensarán pola primeira foto que imos falar da &lt;em&gt;Illa dos Famosos&lt;/em&gt;, coa selva de fondo. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;A verdade é que ten que ver cunha aventura diferente nas propias portas da Ría de Arousa.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tras a publicación do post anterior, Vicente Caramés envía á Pedra do Encanto, estas fotos dos &lt;strong&gt;restos dos testares de Bamio&lt;/strong&gt;. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Criamos que os restos de fornos desapareceran. Pero, contra todo prognóstico, parece que polo menos se conservan dous e que ademais aínda conteñen cerámica no seu interior. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD7YRND82I/AAAAAAAAAPc/eCjAlbtzn6c/s1600-h/2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323531153905546082" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 298px; CURSOR: hand; HEIGHT: 230px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD7YRND82I/AAAAAAAAAPc/eCjAlbtzn6c/s400/2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;A verdade é que  levamos unha sorpresa. Agora que somos coñecedores da riqueza que se conserva &lt;strong&gt;¿non paga a pena promover un proxecto para a súa recuperación?&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Outros concellos da ría, como por exemplo, o de Cambados, está en &lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/arousa/2009/02/27/0003_7556226.htm"&gt;conversacións para recuperar «As Telleiras»&lt;/a&gt; mediante un taller de emprego. Xa recuperaron unha e agora queren recuperar a de Vieites na parroquia de Castrelo. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tamén é salientable a tarea de Adela Leiro na recuperación das telleiras da zona de Dena, Roxique, A Revolta e Ardia,  onde houbo unha importante industria cerámica que fomentou o transporte marítimo e fluvial en galeóns e outras embarcacións tradicionais. E  falando da etnografía marítima, que dicir da encomiable actividade de asociacións como Mascato de Cambados ou Rabandeira de Vilanova de Arousa, na recuperación das embarcacións tradicionais, como o galeón &lt;a href="http://www.lavozdegalicia.es/hemeroteca/2003/03/27/1575520.shtml"&gt;Nueva Sófía&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt; &lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD7dTXmlII/AAAAAAAAAPk/qMsbFLvIbuU/s1600-h/3.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323531240385975426" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 312px; CURSOR: hand; HEIGHT: 224px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD7dTXmlII/AAAAAAAAAPk/qMsbFLvIbuU/s400/3.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;¿Por que non recuperar os fornos dos famosos louseiros de Bamio? ¿Por qué non recuperar o seu saber, a súa memoria aínda presente nas marxes da ría?&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Se apoias a iniciativa, apunta o teu voto na enquisa no propio blog. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD7hp7l5qI/AAAAAAAAAPs/HbioEPvaZeQ/s1600-h/4.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323531315161982626" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 218px; CURSOR: hand; HEIGHT: 275px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD7hp7l5qI/AAAAAAAAAPs/HbioEPvaZeQ/s400/4.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;De momento, parece que o único recuperado é esta palmatoria que unha veciña atopou no propio vertedoiro.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4963512743464320687-824535503749285121?l=apedradoencanto.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/feeds/824535503749285121/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4963512743464320687&amp;postID=824535503749285121&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/824535503749285121'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4963512743464320687/posts/default/824535503749285121'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apedradoencanto.blogspot.com/2009/04/os-louseiros-de-bamio-ii.html' title='Os Louseiros de Bamio (II)'/><author><name>bea</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/SeD5Aw2mAII/AAAAAAAAAO8/Y-xmxw-g2xM/s72-c/GetAttachment.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4963512743464320687.post-7153377577798373657</id><published>2009-03-16T05:40:00.001-07:00</published><updated>2010-12-28T10:13:05.547-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Arqueoloxía'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A perda do patrimonio'/><title type='text'>Os Louseiros de Bamio</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sb5JRqTnE1I/AAAAAAAAAO0/bdX_K32W2Kg/s1600-h/File0006.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5313765178106909522" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 268px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sb5JRqTnE1I/AAAAAAAAAO0/bdX_K32W2Kg/s400/File0006.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;Hai xa uns anos que visitei a colección dunha coñecida tenda de antigüidades de Vilagarcía, El Hogar, coa miña amiga Marta Redondo, a quen envío dende estas páxinas unha forte aperta. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;EL HOGAR fora fundado por DON JOAQUIN PORTO CASÁS en 1942. Inicialmente fundado como negocio de antigüidades, se pode atopar louza e porcelana de todo o mundo, xerras de Bristol, fontes de Doulton, porcelanas de Limoges, pezas de calamina, estaño, metal prateado, mobles, reloxos, lámpadas, libros e demais obxectos curiosos.&lt;br /&gt;O piso superior do establecemento comercial contén unha magnífica colección de Sargadelos antigo ou da cerámica Celta de Pontecesures. Pouca xente o sabe, pero pode ser visitado.&lt;br /&gt;Nunha destas visitas, atopei esta peza cerámica, e con sorpresa descubrín que é &lt;strong&gt;unha das poucas mostras conservadas das antigas Olerías de Bamio&lt;/strong&gt;. Xunto co exemplar do Hogar, poden verse outros No Museo de Pontevedra, Museo do Pobo Español de Madrid, e na colección de cerámica galega do Instituto de Estudos Galegos Padre Sarmiento. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sb5I-gWzsQI/AAAAAAAAAOk/ociW4izWwmQ/s1600-h/bamio.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5313764849018450178" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 362px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sb5I-gWzsQI/AAAAAAAAAOk/ociW4izWwmQ/s400/bamio.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;No Diccionario Galego Castelán que Francisco Porto Rey (o pai de Joaquín Porto) comezou a publicar no periódico &lt;em&gt;Villagarcía_Carril&lt;/em&gt; en 1900, dicía o seguinte de Bamio: &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:courier new;font-size:85%;"&gt;“tiene muchas tejeras y hornos en que se cuecen casi todos los pucheros de barro que se usan en las inmediaciones.En mareas altaslas aguas atlánticas llegan al pie de sus casuchas, por lo que abunda la pesca de anguilas y sollos y la caza de patos. El ferrocarril de Santiago a Carril pasa por el medio de la aldea&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Algúns autores que revisaron a olería galega, como Luciano García Alén, recollen a tradición dos Louseiros de Bamio. Según describe Vázquez Varela, &lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;"&gt;na súa recentemente reeditada tese, &lt;/span&gt;tiña parecido coa cerámica de Buño, e se elaboraban especialmente: &lt;em&gt;barreños, chocolateiras, perróns, olas, tarteiras, cazolas, pucheiros e macetas.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dun artigo de Francisco Díaz Sánchez tomamos este fragmento: &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sb5JDxpAPoI/AAAAAAAAAOs/U8xnHW-jStg/s1600-h/bamio2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5313764939557518978" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 381px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_ebSk5_BFSYQ/Sb5JDxpAPoI/AAAAAAAAAOs/U8xnHW-jStg/s400/bamio2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:courier new;font-size:85%;"&gt;"...Descoñecemos a orixe da olería de Bamio. Sorpréndenos, unha vez máis, atopa-la aldea dos oleiros nun ámbito natural sen barro. Os artistas de Bamio necesitan extraelo dos fondos mariños da enseada de A Toxa, en A Seca e Os Tubos da parroquia de Vilalonga (Sanxenxo) e, posteriormente, trasladalo por mar en galeóns máis de 25 kilómetros. Este barro de cor vermella e gran plasticidade, era coñecido como “barro pinto” polas manchas amarelas ou brancas propias da arxila caolínica. A historia dos louceiros de Bamio remata mediados do século XX, e con eles desaparecen “as olas, os cántaros, os barreños e os barreñóns grandes e bicolores” característicos do lugar...".&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:courier new;font-size:85%;"&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new ro
